1. SammanfattningMitt syfte med uppsatsen är att undersöka de attityder som finns till europeisk – utomeuropeisk. Jag har en övergripande fråga som lyder: vilka uppfattningar kan finnas bland elever och lärare om europeisk respektive utomeuropeisk historieundervisning?För att kunna få svar på frågorna har jag genomfört en enkätundersökning i tre stycken samhällsklasser, haft intervjuer med tre stycken elever och haft intervjuer med två stycken verksamma historielärare. Vidare har jag även tittat närmare på kursplanen för historia samt gjort en läromedelsanalys. Jag kommer att lyfta fram välkända begrepp som historiemedvetande och historieidentitet. Specifika begrepp för min uppsats blir orientalism och omvärldsbilder. Nyckelord: Omvärldsbilder, historiemedvetande, historieidentitet, orientalism / 1.2 AbstractThe purpose with my essay is to examine what attitudes exist towards European and non- European history education. My main target group will be students in upper secondary school. I have one overlapping question: which impressions can exist among students and teachers, regarding European and non- European history education? To get my answers, this essay consists of two parts, one theoretical and one empirical. I will discuss noted concepts as historical identity and historical consciousness and specific for my essay will be orientalism and national images. Keywords: National images, historical identity, historical consciousness, orientalism

The Soviet Union was the great enemy of Western civlisationen during the cold war. Sweden was not part of the cold war. Despite that Sweden had more in common with the Western powers. The country had more cultural, economic and political similarities with them. The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers wrote about the dissolution of the Soviet Union in 1991. I have also examined whether they expressed a fear of Russia. The newspapers that were included in the study were: Norrkensflamman (socialistic), Aftonbladet (social democratic), Arbetet (social democratic), Dagens Nyheter (independent), Expressen (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The results showed that Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet had a western and eurocentric international outlook. Aftonbladet and Arbetet also had a western and eurocentric international outlook but were more critical of the western powers. Norrskensflamman was the only newspaper that supported the Soviet Union. They also saw the capitalist world as the great enemy. Russian fear was expressed in Arbetet, Svenska Dagbladet and Expressen. Arbetet thought the rest of the world should demand that Russia abolishing all their nuclear weapons. Svenska Dagbladet and Expressen saw Russia’s political system as threat to the west. Svenska Dagbladet also suspected that Russia should attack their neighbours in the future.

From the end of the Second World War until the fall of the Soviet Union in 1991 the world was divided. An iron curtain separated the world into two parts, east and west. These were dominated by the two great powers, the Soviet Union and the USA. The contradictions between the great powers should characterize the whole period that was named the Cold War. USA and the Soviet Union never met in open confrontation during this time, but it happened indirectly in the many conflicts that occurred during the Cold War. The Vietnam War (1964-1975) and the Afghanistan War (1979-1989) were two conflicts in which the great powers brought war against smaller states and the non-fighting part supported the resistance against the great power.   The purpose of this study is to examine the three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens nyheter och Norrskensflamman, and thereby discover how they reported during the Vietnam War and the Afghanistan War.  We seek the answer on following questions: What did the reporting looked like during the Vietnam War and the Afghanistan War and how did it change over time? How does the newspapers political point of view appear on the editorial pages? Which international outlook can be seen in the news report and which are the similarities and differences?   In order to do this we’ve used a qualitative method. The result shows that three different international outlooks are described in the newspapers. We can also confirm that the political point of view for each newspaper is confirmed by the standard reporting and primarily by the content of the editorial pages.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan. I resultatet såg vi att eleverna har brister i sin geografiska omvärldsbild och kunskaper om var olika platser ligger i Sverige och världen. Tidigare forskning i ämnet visar att många av våra hypoteser och slutsatser kan bekräftas. Till exempel hade eleverna en geocentrisk och etnocentrisk världsbild. Det märktes tydligt att eleverna formade sin geografiska omvärldsbild utifrån tidigare erfarenheter och attityder till olika platser. Eleverna i vår undersökning har en begränsad geografisk omvärldsbild och behöver därför arbeta mer med att utveckla den.

<p>Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.</p>

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.