Syftet med denna uppsats var att undersöka ett biblioteks tv-spelsamling och se hur samlingen växt fram och utvecklats utifrån de utmaningar man mött och kan tänkas möta i framtiden då tv-spel är ett medium som sedan några år finns på allt fler bibliotek, men inte är helt okontroversiellt. Frågeställningarna i denna uppsats var: Hur såg starten för tv-spelssamlingen ut? Hur ser arbetet med tv-spelssamlingen ut och hur har det utvecklats genom åren? Möter tv-spelssamlingen utmaningar som inte andra samlingar gör? För att besvara dessa frågor gjordes en semistrukturerad intervju med två bibliotekarier som arbetat med en tv-spelssamling sedan start. De svar som framkom var att arbetet med att bygga grundbeståndet skedde likt det sätt som föreslås av litteraturen genom att en policy skapades samt att man tog hjälp av spelare för att välja spel. Biblioteket valde att ha en stor bredd på samlingen för att locka många låntagare och man strävar efter god kvalitet på spelen genom att titta på sammanställningar av recensioner. Den största förändringen som skett med spelsamlingen var att spelen fick lov att flyttas bakom disk och utlånen av dem sker numera helt manuellt. Detta för att problemen med stölderna innan denna förändring var så pass svåra att man funderade på att sluta med spel. Andra utvecklingar som skett är att lånetiden förlängts från en vecka till två. De konsoler man köper in spel till har förändrats då en ny generation av konsoler släppts sedan starten av samlingen. De spelarrangemang man anordnade regelbundet i början har försvunnit, men detta kopplas till att spelen inte längre ses som något speciellt utan nu är en vanlig del i samlingen. Utmaningar som är specifika för denna samling är att spelen måste ha licens för att få lånas ut och att många spel med god kritik inte kommer med licens. Kostnaden är även den stor, men det är inte längre ett lika stort problem då stölderna minskat och man har en fast summa man får för inköp. Inköpen av spel till de äldre generationerna blir svårare då det blir färre spel som släpps till dem och färre recensioner skrivs. De intervjuade bibliotekarierna tror även att det krävs lite extra när man arbetar med denna samling då inköpsvägarna inte är samma som för spel. Som avslutning på uppsatsen gavs tre råd att tänka på vid arbete med en tv-spelssamling på bibliotek: skaffa kunskap om PEGI, ha åldersgräns på utlånen och läs spelrecensioner.

The aim of this study is to investigate how public libraries work with their LGBTQIA+ collection in regards to collection development as well as the representation of various LGBTQIA+ labels in said library collection. Furthermore, this study will investigate how the librarians themselves cater and view the queer community. The method used in this study was semi-structured interviews with 6 different librarians in the province of Småland. The theoretical framework that was used to analyze the empirical data was social practice, a theory developed by Shove, Pantzar and Watson that is comprised of three components, the elements material, competence and meaning.  The result of this study shows that the majority of librarians are not only positive towards the LGBTQIA+ community but also strive towards making sure their collections are varied in labels, up to date with terminology and more than willing to learn and engage with the queer community. However, the results also show that not all librarians are dedicated to keeping their LGBTQIA+ collection updated and relevant as well as that all three of the components of social practice are needed to ensure that a collection is of good quality and representative.

Public libraries are the largest mediators of literature to young children in Sweden. They are obligated to pay special attention to children, and to offer various literature and service that meets the needs of different people. It’s important that libraries offer a wide range of literature that shows a diversity of people and relations for children to be able to relate and thereby find the motivation to keep on reading. Norm creativity (normkreativitet) is a method used to challenge and broaden already existing norms. This essay study how Swedish children librarians apply norm creativity in their everyday practice. This is done by conducting a qualitative analysis in which I’ve interviewed five children’s librarians in five randomly selected public libraries about purchase, weeding, selection for storytelling and highlighting of books in the library.  Shove, Pantzar and Watsons practical social theory is used to describe how librarians can either change norms or deliberately or unconsciously help consolidate already prevailing norms in their everyday practice. The theory contains three elements; material, competence and meaning.  The result shows that it´s up to one and each librarian to apply norm creativity and that it´s very different how well-informed and motivated they are. Lack of published materials and problem finding reviews affects the purchases. The librarians also reflect on how some published books have the purpose to show diversity at the expense of quality.