Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll. I utsagorna framkom även innehåll som skiljer sig från tidigare forskning, t.ex. att utgå från utbildning och hållbarutveckling som en tydlig kompetens kring vilken studenter kan specialisera sig utifrån framtida arbetstillfällen, samt att studenter i större grad kan påverka innehållet, och ansvara för formerna, isin egen utbildning. Resultatet visar även att utbildningen kan utformas på ett sätt som är både normativtoch pluralistiskt. Genom att ha en medveten ingång till i vilket sammanhang fakta omhållbara beteenden presenteras, kan studenterna ges en position där de själva har möjlighet att övervaka överförandet av normer. Genom detta tillsammans med ett diskussionsklimat där läraren är i bakgrunden och låter studenterna själva identifiera ohållbara utvecklingar och värden som ska bevaras,undviksobalanseni makt mellan läraren och studenterna och ett pluralistiskt utbildningsklimat skapas.

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv. Hållbar utveckling möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att möta sina behov. Hållbar utveckling består av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Befintligtundervisningsmaterial som rör mat och hållbar utveckling härstammar främst från olika intresseorganisationer och är inriktade på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Detta temaarbete strävar efter att vara opartiskt, tätt kopplat till gällande läroplan och att behandla alla dimensioner av hållbar utveckling. Temaarbetet riktar sig till lärare och innehåller åtta lektionsplaneringar. Lektionsplaneringarna är utformade med förankring i tidigare forskning om utbildning för hållbar utveckling och undervisning i allmänhet. Utvecklingsprocessen var användarorienterad och en fokusgrupp med elever intervjuades i en användaranalys samt utvärderade arbetet. Dessutom granskade en lärare arbetet. Förhoppningen är att detta temaarbete ska ge lärare stöd med att bedriva utbildning för hållbar utveckling och på lång sikt bidra till att ge elever förutsättningar för att hantera kommande konsekvenser av klimatförändringarna.

The primary purpose of this degree project was to investigate teachers conceptions about education for sustainable development and their education within the area. Teachers from Sweden and California have taken part and one of the aims with this study was to look if any differences could be found depending on what country the teachers came from. Therefore, this study has used a qualitative approach where conception maps and interviews have been used to get a result. Furthermore, the result showed that none of the differences that was found can be linked to the participants home country. The study also showed that several of different teaching traditions and educations philosophies was represented. Moreover, this degree project found that further education within the area was none existent for the teachers. To summarize, this examination of teachers conceptions and their further education found that the teachers would like to see more frequent further education within the area of education for sustainable development. However, the most important result in the degree project was the none existing differences found depending on the participants teaching country. Furthermore, this means that the teachers are the single most important factor in the pupils education for sustainable development.

Hållbar utveckling är ett komplext och politiskt begrepp, vars definition och mening är omtvistad. Inom ämnesplanen i biologi för gymnasieskolan återkommer begreppet ett flertal gånger och genom kopplingen till miljöundervisning har biologiämnet en tydlig anknytning till hållbar utveckling. Det finns lite forskning kring hur lärare och elever uppfattar begreppet hållbar utveckling samt hur de ser på undervisning för hållbar utveckling. Denna undersöknings syfte är att svara på detta; specifikt hur ett antal biologilärare och elever beskriver hållbar utveckling, samt hur biologiundervisningen anses relatera till begreppet. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, vilka transkriberades och användes vid en fenomenografisk analys. Resultaten visar att lärarna beskriver hållbar utveckling olika, från en ekologisk beskrivning till en bredare sådan där ekologiska, ekonomiska och sociala intressekonflikter skildras. Lärarna ser olika motiv till utbildning för hållbar utveckling, där styrdokument, kopplingen till hållbar utveckling genom ekologi och andra arbetsområden, samt undervisning för att förändra framtiden ses som incitament. Även en skeptisk hållning till att biologiämnet borde behandla hållbar utveckling som helhet uttrycks. Lärarna beskriver att hållbar utveckling i undervisningen medför olika typer av svårigheter, som att undervisningen behandlar politiska och emotionellt laddade frågor. Elevernas beskrivning av hållbar utveckling är inte lika mångfacetterad som lärarnas och utgörs primärt av en ekologisk dimension som saknar konfliktperspektiv. Eleverna berättar att undervisningen de mött inom biologiämnet inte behandlat frågor om hållbar utveckling i särskilt stor utsträckning och att de precis som lärarna beskriver att motivet till att lära sig om hållbar utveckling är att vara bättre rustad för framtiden, samt ha möjlighet att förändra den. Didaktiska implikationer av resultaten är att undervisningen bör uppmärksamma konfliktperspektivet, att lärare måste hitta vägar till samarbete över ämnesgränserna och att undervisningens emotionella påverkan på eleverna bör tas i beaktande av läraren.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område. Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner.

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten. Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta. De analyserade böckerna har i större omfattning en antropocentrisk syn än en ekocentrisk syn på naturen. Utrymme finns för att diskutera människans relation till naturen och synen på naturen i relationen till läsning av böcker. Det finns således stor potential att använda sig av Janssons böcker inom ramen för utbildning för hållbar utveckling. Studien visar också på ett stort behov av ökad forskning om barnlitteraturens betydelse för utbildning för hållbar utveckling inom förskolans verksamhet.

Hur det går att arbeta för en hållbar utveckling är något som ligger högt på agendan både i samhället i stort och på verksamhetsnivå, i detta fall förskoleverksamhet. Hållbar utveckling benämns för första gången som begrepp i den kommande reviderade läroplanen för förskola som träder i kraft i juni 2019. I och med det följer även en förväntan om att förskollärare tillsammans med barngruppen ska arbeta med hållbar utveckling. Examensarbetet innefattar skapandet av ett didaktiskt lärandematerial i form av en inbunden bilderbok, Den magiska resan i jorden, med tillhörande lärarhandledning. Produkten syftar till att stötta förskollärare i det kommande lärandeuppdraget inom hållbar utveckling i den svenska läroplanen för förskolan. Bilderboken fokuserar på nedbrytningsprocesser av organiskt material och lärarhandledningen omfattar två olika delar som kopplas till boken, Samtal och Aktiviteter. Produkten utmanar och erbjuder bland annat socialt samspel, begreppsbildning och ämneskunskap inom biologi och mer specifikt nedbrytare och nedbrytning. Detta didaktiska material bygger på litteracitet samt nuvarande forskning.

I denna studie har vi valt att fördjupa oss i förskolans konkreta arbete med utbildning för hållbar utveckling och hur den kan kopplas till teoretiska aspekter. Studien fokuserar på odlingsaktiviteter i förskolan. Syftet är att analysera och diskutera hur olika synsätt på hållbar utveckling kan komma till uttryck i odlingsaktiviteter med förskolebarn. I denna studie användes kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och informella intervjuer med barn. Vi har intervjuat fem pedagoger och ungefär femton barn på två olika förskolor. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att deras avsikt med odlingsaktiviteter är att barnen får möjlighet att lära sig var maten kommer ifrån, att utveckla en lustfylld naturrelation, att ta hand om naturen, att förstå ekologiska sammanhang och att utveckla odlingskompetens. Det visade sig i samtalen med barnen, att de har tillägnat sig kunskaper om växters namn och utseende samt hur man gör när man odlar.

Forskning visar positiva samband mellan naturmöten, djupare ekologiska kunskaper och miljöattityder. Elever tycker om utomhusundervisning, eftersom de får förstahandserfarenheter och relationen de bygger upp till naturen ändrar deras beteende gentemot den naturliga världen. Denna systematiska litteraturstudiens syfte är att undersöka om naturupplevelser är en god undervisningsmiljö för att främja positiva miljöattityder och en vilja att agera för ekologisk hållbar utveckling. Empirin består av vetenskapliga avhandlingar och artiklar. Studiens resultat visar att naturmöten som plattform är en fungerande ingång till att upplysa elever om ekologi och miljö, samt uppmuntra dem till att verka för ekologisk hållbarhet. Återkommande naturmöten i yngre åldrar kan ge upphov till varaktiga samhörighetskänslor till naturen. Naturmöten garanterar inte positiva miljöattityder, men är en lärandemiljö som kan exemplifiera och åskådliggöra miljöproblem och ekologiska kunskaper. Många interna och externa faktorer påverkar barns attityder och beteenden.