Lärande och utbildning har genom internationella målbestämmelser fått en central roll i arbetet mot att stärka förutsättningarna för en hållbar framtid (SOU 2004: 36ff). I ljuset av detta har Sverige som ambition att vara ett föregångsland för att uppnå de globala målsättningar som satts upp (Regeringskansliet 2018: 3). I läroplanen för gymnasieskolan går det utläsa att det är skolans uppdrag att genom undervisning “belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Skolverket 2011: 3). Detta blir således aktuellt för såväl skolledare som lärare i hela Sverige att realisera. Den tidigare forskning som omnämns i denna uppsats visar däremot att det såväl nationellt som internationellt finns ämnesdisciplinära skillnader gällande hur utbildning för hållbar utveckling bedrivs. Det framgår också att diverse ramfaktorer anses hämmande. Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om hållbar utveckling hos gymnasielärare som undervisar i ämnet hållbart samhälle och/eller samhällskunskap. Datainsamlingen har genomförts via sju kvalitativa intervjuer. Dessa har sedan transkriberats och analyserats i enlighet med den fenomenografiska arbetsmodellen förhandlad samstämmighet. Där framkom tre övergripande beskrivningskategorier som också ligger till grund för uppsatsens resultat: Hållbar utveckling och personliga uppfattningar, Tillvägagångssätt och Ramfaktorer. Denna uppsats visar att lärare har differentierade prioriteringar gällande förhållandet mellan hållbarhetsaspekterna och att det bland annat är deras personliga intresse som styr innehållet i undervisningen. Uppsatsen visar också en skiljelinje mellan lärares uppfattningar om styrdokumentens öppna formuleringar i förhållande till utbildning för hållbar utveckling, vissa anser detta som fördelaktigt medan andra upplever det som stävjande. Vidare belyser denna uppsats att lärare uppfattar svårigheter gällande att främja elevers agerande för hållbar utveckling, något som ansetts både önskvärt och väsentligt.

Vår studie syftar till att studera hur hållbar utveckling uppfattas av förskollärarna på några förskolor, hur de arbetar med begreppet, samt hur arbetet ligger till grund för barnens medvetenhet och delaktighet. Då det är olika stort intresse i förskolorna att arbeta mot ett hållbart samhälle, valde vi i vår studie att fokusera på de förskolor som hade ett tydligt intresse och engagemang. Vi valde att fokusera på de förskolor som konkret arbetar med hållbar utveckling och har certifikat Grön Flagg, som ges ut av organisation Håll Sverige Rent. Vi vill med vår studie bidra till kunskap om hur förskolan kan arbeta med lärande för hållbar utveckling, utan att behöva ta till allt för stora medel. Vi vill även med vår studie framföra att utbildning för hållbar utveckling är någonting som bör uppmuntras och motiveras till i förskolans kontext. Vi vill bidra med kunskap om att inte ansvaret för framtiden bör läggas över på barnen, utan att vi tillsammans och i “det lilla” kan arbeta mot ett hållbart samhälle. samt ge barn verktyg så att de kan utvecklas i att självständigt kunna reflektera och agera kring sitt eget handlande. För att studiens syfte ska uppnås har vi fokuserat på hur förskollärare tolkar det komplexa begreppet hållbar utveckling och hur de beskriver sitt arbete med Grön Flagg. Vi har också haft fokus på hur förskollärarna beskriver hur de genom sitt arbete får barnen medvetna och delaktiga kring arbetet med hållbar utveckling, samt hur de tolkar att barnen sedan praktiserar och reflekterar detta arbete i verksamheten. För att samla in vårt empiriska material har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi intervjuar förskollärare, då vårt fokus ligger i deras tolkning och arbete samt hur de medvetandegör hållbar utveckling för och med barn i förskolans kontext. Totalt har vi intervjuat fyra förskollärare, på tre olika förskolor i Skåne län. Vi har utgått från Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv och John Deweys pragmatism då båda teoretikerna menar att förskolläraren bör vara en aktiv handledare där pedagogiken sätter igång barnens egna tankeverksamhet. Resultatet visar vad hållbar utveckling har för betydelse i förskolans verksamhet och hur arbetet med hållbar utveckling kan se ut och bedrivas framåt i den gemensamma kontexten. Förskollärarna vi har intervjuat poängterar vikten av att medvetandegöra arbetet med hållbar utveckling för barn, och alla förskolor visar att arbetet bedrivs gemensamt i verksamheten utifrån barnens intressen. Studien ger oss också kunskap om att diskussioner ses som givande, samt att ett vardagligt lärande för hållbar utveckling genom bland annat sopsortering, återanvändning och diskussioner om miljöns betydelse, sker i ett dagligt utforskande tillsammans med varandra där hållbarhetstänket genomsyrar verksamheten. I resultatet visar empirin även förskollärarnas tolkningar av barnens reflektioner och praktiserande av hållbar utveckling i verksamheten, där det framgår tydligt att barn kan och vill lära.

Utbildning för hållbar utveckling (UHU) är ett koncept som trätt fram i syfte till att öka unga människors handlingskompetens. Den tidigare forskningen lyfter fram fyra komponenter som är väsentliga för att elever ska utveckla en handlingskompetens. Dessa är holism, autenticitet, pluralism och deliberation. Däremot påvisar tidigare att det är problematiskt att undervisa om hållbar utveckling med avseende på UHU då det anses vara för komplext. Den bakomliggande orsaken förhåller sig till att hållbarhetsfrågor berör olika värderingar, intressekonflikter och perspektiv men även att tillvägagångsätt över hur man kan införa ett undervisningskoncept med avseende på UHU, inte gjorts i den mån som det behövs. Ett sätt att undervisa utifrån dessa fyra komponenterna för att elever ska utveckla handlingskompetens, är genom rollspel där eleverna får en möjlighet att belysa olika perspektiv och synvinklar i en viss situationen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett rollspel kan medföra att elever utvecklar handlingskompetens och därmed bidra till ett tillvägagångsätt för att undervisa enligt UHU:s principer. För att göra det inkorporerades de fyra komponenterna i de didaktiska frågorna och därmed konstruerades en modell som användes för planering av ett lektionsupplägg. Lektionsupplägget prövades och omprövades med hjälp av didaktisk modellering och med hjälp av praktisk epistemologi analys har jag kunnat extrahera den data jag behöver för vidareutveckling av modellen. Utifrån studiens analys och resultat är förutsättningar för att elever ska utveckla handlingskompetens beroende på elevernas förståelse av det holistiska perspektivet och hur eleverna i rollspelet deliberativt bemöter varandra i ett pluralistiskt förhållningsätt, det vill säga hur eleverna belyser komplexitet, intressekonflikter och de olika perspektiv.

xxxxx

Denna kvalitativa studie genomfördes med syfte att undersöka hur rektorer och förskollärare beskriver sitt ledarskap i relation till en utbildning för hållbar utveckling i förskolan samt kritiska aspekter som framträder i det arbetet. Studiens resultat visar att viktiga aspekter i rektorers och förskollärares förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling i förskolan är egen kunskap om de tre dimensionerna av hållbar utveckling är. Kritiska aspekter är förskollärarnas egen arbetsmiljö som utmanar både deras egen förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling samt rektorns förmåga till ett etiskt hållbart ledarskap. Diskussionen sätter ljuset på en ny dimension av Verhelst hållbart ledarskap i förskolans kontext (Verhelst m.fl., 2020) och innefattar yrkesprofessionens välmående som en utmaning i ett hållbart ledarskap i relation till utbildning för hållbar utveckling i förskolan. En slutsats är att kompetensutveckling om de tre dimensionerna av hållbar utveckling kan vara ett sätt att utveckla en utbildning för hållbar utveckling, för både rektorer och förskollärare. Ytterligare en slutsats är att förskolans resurser innefattar yrkesprofessionens välmående samt att stödjande relationer inom och utanför förskolan bidrar till ett hållbart ledarskap för rektorer och förskollärare i förskolan. Sammanfattningsvis bidrar studien med nya insikter om hur förskollärarnas egen arbetsmiljö och stress påverkar deras ledarskap i relation till utbildning för hållbar utveckling samt hur rektorns förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling framstår som en kritisk aspekt i detta arbete.     Nyckelord: rektorers och förskollärares ledarskap, utbildning för hållbar utveckling i förskolan

This study investigates how upper secondary school students constitute relations between the environment and humanity. The aim of the study is to analyse relations that emerge between and within the Earth´s major systems (humanity included) and how these relations are composed when students are faced with a fictional decision of consuming a pair of jeans.                        Using workshop as a data collection method, students creatively visualize their discussions through participatory modelling in groups. The results of the study are based on the analyses of the concluding presentations of the completed models. The results show difficulties in submitting relations between the three dimensions of the concept of sustainable development together with a dualistic worldview, indicating a lack of complexity in the presentations. Therefore, a gap can be identified between the empirical results and the aims of education for sustainable development (ESD) that, according to the Ministry of Education and Research, should be a part of Swedish upper secondary education. In addition, a gap between the steering documents for the Swedish upper secondary schools and the UNESCO guidelines on ESD is revealed, consisting of the latter more distinctly promoting systems thinking and embracing pluralism.                                                                  Three national programmes are represented in the study; social science, science and economics. Differences between the three are established. Groups with a focus on social science present complexity to higher extent than groups on science orientation. Groups with a focus on economics present least complexity in their presentations.

I denna C-uppsats presenteras en kvalitativ fallstudie där barns sätt att uttrycka sig i miljöfrågor undersöks. Studien behandlar även barnens relation till naturen. För detta ändamål har fem barn ur en förskolegrupp intervjuats. Intervjuer har även gjorts med förskolepersonal i syfte att ge inblick i förskolans arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Skolverkets perspektiv på vad barn ska förstå inom miljöfrågor synliggörs genom analyser av målen i Skolverkets läroplan för förskolan. Resultatet visar att läroplanens mål delvis kan igenkännas i barnens sätt att uttrycka sig om miljö och natur. Genom studien åskådliggörs även utmaningar och möjligheter kopplade till implementeringen av läroplanens miljörelaterade mål. Tidsbrist och svårigheter i att tolka läroplanen identifieras som de främsta utmaningarna för förskolepersonalen. Ur ett ECESD-perspektiv finns dock goda möjligheter att uppnå läroplanens mål med till synes enkla medel. Vidare behandlar studien problematiken i att översätta barns uttryck till ett mått på deras förståelse.

Vi har skrivit en kunskapsöversikt med syftet att undersöka om och hur lärares kunskaper- och undervisning om hållbar utveckling skiljer sig. Vi ville undersöka om skillnaderna har betydelse för den holistiska undervisning som ESD förespråkar. Därför undersökte vi även vad skillnaderna innebär för det holistiska perspektivet i ämnesintegrerade samarbeten. Metoden har inneburit att söka efter forskning i databaserna ERC, ERIC och SwePub vilket resulterade ifyra forskningsstudier. Tre av studierna undersöker lärarnas undervisning och en av studierna lärarnas kunskaper. Samtliga studier är genomförda i en svensk kontext. I resultatdelen behandlas bl.a. lärares kunskaper om hållbar utveckling, metoder i undervisningen samt vilken betydelse skillnader i lärares undervisning har i ämnesintegrerade samarbeten. I slutdiskussionen görs en summering av resultatet i relation till kunskapsöversiktensfrågeställningar. Slutsatsen innebär att både lärares kunskaper och metoder kan skilja sig och påverka möjligheterna för en holistisk undervisning. Samtidigt innebär skillnaderna en potential att främja en holistisk förståelse genom ämnesintegrerade samarbeten. Det förs även en diskussion om yrkesrelevansen för samhällskunskapslärare samt metod och urval. Ett resultat av sökprocessen är att samhällskunskapslärares undervisning i hållbarhetsfrågor inte har undersökts vilket används för att motivera framtida forskning.

This study aims to investigate teacher-students within social studies interpretation and understanding of the policy assignment regarding sustainable development and their attitudes towards the same assignment. Based on their reasoning about the assignment the aim is to identify how this can affect the future implementation of the policy assignment. This is done with implementation theory, text analysis of the curriculum and semi-structured interviews with students at Umeå University.This thesis established that Education for Sustainable Development (ESD) must be implemented in some way in the social sciences subject. The short formulations and partly implicit content in the curriculum and syllabus prove to be difficult to understand for the interviewees. The fact that teacher students do not understand the policy has proved to be an important explanation of the shortcomings that emerge in their reasoning about the assignment. Informants in this study interpret that the assignment is only to talk about and not for sustainable development. Partly, they also lack certain abilities both in form of knowledge and methods to be able to meet the complexity regarding sustainable development and ESD. The teacher students do not consider themselves to have addressed these issues in their University education, which both can be seen as an explanation for the identified shortcomings and the individual differences between the studentsThe results can be interpreted as that the problems concerning ESD, as research identified among active teachers, are to some extent reproduced in teacher education, which means that this study should encourage further studies based on the results of the thesis.

Poor waste management is a major issue in Moldova today, why work has been made in several areas to resolve waste problems. Still, there is no organized form of sustainable waste management. In case of implementation of such a system, the citizens must know how to use the system and be aware of the consequences that are caused by poor waste management. As a part of this, waste management education in schools has an important role. Therefore this study seeks the relation between waste management and waste management education in schools in Chisinau and also how the conditions in society affect the waste management and waste management education. Based on this, some efforts regarding how waste management in schools can become more sustainable are described.Literature studies showed that an integrative whole-school approach regarding sustainability is a good approach for encouraging action competence in environmental problems, including waste management issues. In order to study the current conditions regarding waste management education and school waste management, four schools in Chisinau were visited where observations and interviews were made. Interviews were also made with some relevant authorities and organizations to complement collected information from school visits. Field studies showed that even though environmental education in Moldova to some extent has been implemented with an interdisciplinary strategy, there are several barriers that affect the effectiveness of this strategy. In addition, waste related problems were blamed on society rather than an insufficient waste management education in schools.The conclusion of the study is that a whole-school concept may be implemented in schools in Chisinau in order to make school waste management more sustainable. This way waste management is taught informally as part of the school environment. To implement this concept, internal and external effortswithin the areas school organization, equipment and education are suggested. A more extensive approach on educational improvements necessary for the concept’s effectiveness will be described in another study on the same topic performed by Julia Skagerberg. / Bristfällig avfallshantering är ett stort problem i Moldavien idag. Åtgärder har gjorts inom flera områden för att nå en lösning på avfallsproblem relaterade till detta, dock finns det fortfarande ingen organiserad form av hållbar avfallsantering. Utifall ett sådant system implementeras så behöver invånarna veta hur de använder systemet. De behöver också vara medvetna om de konsekvenser som orsakas av bristfällig avfallshantering. I detta har utbildningen om avfallshantering i skolor en viktig roll. Den här studien söker relationen mellan avfallshantering och utbildning om avfallshantering i skolor i Chisinau och även hur samhällets förutsättningar påverkar avfallshantering och utbildning om avfallshantering. Baserat på detta ges några förslag på åtgärder som kan bidra till att avfallshanteringen i skolorna i Chisinau kan bli mer hållbar.Litteraturstudierna visade att utbildning om hållbar utveckling bör integreras genom en helskolsmodell för att studenter ska få utveckla handlingskraft gällande miljöproblem, inklusive avfallshanteringsproblem. För att studera de nuvarande förutsättningarna gällande avfallshantering samt utbildning om avfallshantering i skolor så besöktes fyra skolor i Chisinau, där observationer och intervjuer gjordes. Intervjuer gjordes också med några relevanta myndigheter och organisationer för att komplettera den insamlade informationen från skolbesöken. Fältstudierna visade att även om miljöutbildning i Moldavien till viss del har implementerats med en ämnesöverskridande strategi, så finns det ett flertal faktorer som påverkar strategins verkan. Samtidigt så beskylldes avfallsrelateradeproblemen ofta på samhället snarare än på en bristfällig utbildning om miljö och avfallshantering.Studiens slutsats är att en helskolsmodell kan implementeras i skolor i Chisinau för att göra avfallshanteringen mer hållbar. Genom detta kan avfallshantering läras ut informellt, som en del av skolmiljön. För att implementera denna modell föreslås några åtgårder inom områdena skolorganisation, utrustning och utbildning. En mer utförlig redogörelse för nödvändiga utbildningsmässiga förbättringar, som krävs för att modellen ska fungera optimalt, kommer beskrivas i en annan studie på samma ämne utförd av Julia Skagerberg.