Denna uppsats undersöker sambandet mellan läroplaner och läroböcker för samhällskunskap på gymnasienivå över tid utifrån hur hållbar utveckling framställs. Utbildning för hållbar utveckling har fått en mer betydande roll till samhällskunskapsundervisningen utifrån de globala målen för Agenda 2030, specifikt delmål 4.7. Utgångspunkten för uppsatsen är att en behandling av de tre dimensionerna för hållbar utveckling (ekonomi, sociala och miljö) genom en pluralistisk undervisningstradition utgör en utbildning för hållbar utveckling. Metoderna som används är en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ diskursanalys. Det valda materialet är två läroplaner, lpf94 och Gy11, och åtta läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå från 1997–2021. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen har visat att det finns en skillnad i vilken utsträckning som läroböckerna behandlar de olika dimensionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Vidare har det procentuella omfånget i läroböckerna som behandlar hållbar utveckling ökat över tid. Miljödimensionen av hållbar utveckling är det som behandlas mest i läroböckerna. Resultatet från den kvalitativa diskursanalysen visar att det inte går att dra en slutsats om det har skett en gemensam förändring i vilken undervisningstradition läroböckerna behandlar över tid. Den pluralistiska traditionen är mer förekommande i de senare upplagorna och generellt behandlar läroböcker från samma bokserie samma traditioner över tid. Läroplanerna, Lpf 94 och Gy11, är lika i den mån att båda förespråkar ett pluralistiskt förhållningssätt. Läroplanerna skiljer sig mest åt i hur ämnet samhällskunskap behandlas där Gy11 är den som behandlar hållbar utveckling som ämnesinnehåll. I resultatet från jämförelsen mellan läroplanerna och läroböckerna så determinerar inte läroplanernas innehåll vad som kommer behandlas i läroböckerna i relation till de selektiva undervisningstraditionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Undersökningen synliggör de olika läroböckernas brister och styrkor och kan hjälpa lärare att se vad de ska leta efter när de väljer läroböcker för undervisning om hållbar utveckling i samhällskunskap. Angående resultatet så kan inte denna uppsats förklara hur läroboksanvändningen ser ut i praktiken. Däremot går det att göra teoretiska ställningstaganden angående hur läroböcker och läroplanerna påverkar hur lärare kan förhålla sig till undervisning av HU utifrån ramfaktorteori och undervisning som meningserbjudande.

Many researchers argue that there is a demand for a new way of teaching and learning to better equip us for the value pluralistic society we are living in. Research has shown that teachers are reluctant to teach about value pluralistic subjects. This thesis aims to study how rural Mongolian teachers view the human-nature relationship in relation to the current situation in Mongolia, characterized by economic growth and environmental issues. Ethical perspectives are applied on the teachers’ views in order to bring structure to the different ways of viewing the human-nature relationship. The study shows that the teachers’ values change depending on if they look at their personal relationship to nature or put nature in relation to society. The results prove that even though personal values are complex it is possible to bring structure to how we understand them. The result provides an example of how complex value pluralistic issues can be structured in order to enable an understanding of them. Furthermore, the thesis suggests that ethical perspectives can be used in education for sustainable development when striving for a new way of teaching and learning.

This study investigates how young people in upper secondary school express them-selves about environmental issues. The aim of the study is to analyse how expres-sions about the environment can relate to policies of the concept of Education for Sustainable Development, ESD. The study put forward a view of environmental issues also being societal issues. Using a qualitative method of participatory model-ling, partakers creatively visualize their discussions in two workshop-assignments about either consumption or the future in the year 2050 in groups. Young peoples´ expressions about environmental issues can be described in accordance with two-parted ways of thinking about the environment and humanity, either as loosely or firmly connected. Not only do the two-parted ways of thinking apply to relation-ships between the environment and humanity, they are also used in describing a two-parted future trajectory towards either environmental collapse or sustainable futures. Moreover, ways of handling environmental issues are described as two-parted be-tween societal large-scale arrangements and individual efforts. Young people in the study express that they search for “right” things to do in order to reach a sustainable future. While not finding those prescribed solutions fulfilling or feasible either in education, or in society, feelings of powerlessness and hopelessness arise. Participants suggest there is one way to handle environmental issues and evade environmental collapse, which is to urgently turn negative trends into positive ones. Training young people in systemic and complicated ways of thinking open up for feelings of hope and may serve as empowerment in their comprehension of how they can live in the world today. The design, performance and discussions rendered by the study is first and foremost to be seen as a contribution to how young people in upper secondary school can be given time and space to participate in both cognitive and emotional meaning-making processes about environmental issues as societal issues.

Abstract - A business to change the world - An analysis of norms Textbooks for International Economics, in Upper-secondary Schools, Sweden 1994-2008   In this paper textbooks, for International Economics in Upper Secondary Schools in Sweden1994-2008, are analyzed with regard to norms related to taking moral responsibility for environment and society. A method for making discourse analysis, previously illustrated by Östman (2008), is used to deconstruct the knowledge content regarding norms about taking responsibility in relation to different social roles.   The first question is: what different norms about taking responsibility can be found, in relation to different social roles? Different social roles that can be found in the studied material are: business-people, consumers, politicians/civil servants and citizens. Norms of taking responsibility in relation to the environment and society are studied in this paper in relation to these different roles.   The second question is whether a discursive change in the material can be found. One case of discursive change can be found which is related to the role of a business. This discursive change implies that the scope of taking responsibility is slightly moved towards a norm that opens for a possibility of taking moral responsibility.   Thirdly, the different norms are discussed in relation to different functions of education (Biesta 2008 & Säfström 2005) and Education for Sustainable Development (ESD). An argument is that a subjectifying function of education is vital for en education that wants to make change, which is assumed as a central component of ESD.   One argument, as a result of this study, is that a “window of opportunity” can be found when using this method of discourse analysis to discover the scope of different norms for different roles to take responsibility for environment and society.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv. Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text. Genom SWOT- analys identifieras och kategoriseras starka sidor, svaga sidor, möjligheter och hot bland faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Starka sidor och möjligheter betraktas som framgångsfaktorer.  Resultaten visar vilka faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling utifrån lärarens perspektiv. Den studien belyser framgångsfaktorer för utbildning för hållbar utveckling i praktiskt arbete. Min förhoppning är att min undersökning ska öka förutsättningarna för att utveckla en internationell dialog och samarbete inom kompetensutveckling inom utbildning för hållbar utveckling.

Skolverkets styrdokument definierar vad som ska undervisas i skolan. Eftersom ett styrdokument består av ord och undervisningen ska omsättas i konkret praktik, finns utrymme för lärares olika gestaltning i den praktiska undervisningen ute i klassrummen. I detta arbete har 8 lärare på gymnasiets Teknikprogram intervjuats kring deras gestaltning av kursen Teknik1 och med specifikt fokus på gestaltning av begreppet Hållbar utveckling som är inskrivet genomgående i styrdokumenten. Hållbar utveckling kan tolkas på flera nivåer inom skolan. Som kunskap och förmågor inom kursen specifikt, men även som övergripande för undervisning för hållbar utveckling generellt. De teoretiska referenserna för arbetet är därför dels för undervisning inom hållbar utveckling, dels hållbar undervisning i allmänhet och dels teknikundervisning i synnerhet. Analys av intervjusvaren visar på relativt stora variationer hos lärarna i vald gestaltning av kursen Teknik1 respektive förståelse av begreppet Hållbar utveckling. Kategorisering av insamlad data visar på skillnader i hur ”det nya” eller ”det gamla” är en utgångspunkt för vald teknikdidaktik. Förståelsen av begreppet hållbar utveckling är hos sju av åtta lärare utifrån miljöperspektivet och endast en av de åtta lärarna beskriver hållbar utveckling utifrån helhetssynen som definierar begreppet med även sociala och ekonomiska perspektiv inkluderade. En avslutande diskussion utifrån resultatet, ger perspektiv på resultatet i dialog med pågående forskning kring undervisning inom hållbar utveckling i allmänhet och teknikdidaktik i synnerhet. Avslutningsvis ges implikationer för praktiken, som kan ge hållbar utveckling en roll att medverka till helhetssyn och kreativitet i gestaltning av teknikundervisningen. Istället för att sprida lärares gestaltning, bli en gemensam plattform att mötas kring för ämnesöverskridande undervisning.

Utbildning för hållbar utveckling är en oumbärlig komponent för att nästkommande generation ska kunna utveckla kompetenser och färdigheter för att hantera och förebygga de klimatförändringar och miljöproblem vi människor står inför. Skolan anses vara den mest avgörande platsen när det gäller att inspirera, motivera och utbilda miljömedvetna individer. I svensk grundskola är hållbar utveckling inskrivet i läroplanen och skall genomsyra all undervisning sedan 2006. Forskare har dock visat att många lärare saknar kompetenser och självförtroende för att undervisa om hållbar utveckling, alternativt är instruktioner och begrepp för otydliga och komplexa, vilket resulterar i en bristfällig implementering. Tidigare forskning indikerar att det saknas vägledning för hur hållbar utveckling skall implementeras i undervisningen rent praktiskt, eller att de styrdokument som finns behöver uppdateras. Med denna problematik till grund gjordes en intervjustudie där tre lärare och fyra lärarstudenter på grundskolenivå intervjuades för att besvara frågeställningarna och identifiera förbättringspotential och eventuellt kunna föreslå åtgärder för framtiden. Resultaten ställdes emot teorin Dewey’s notion of learning, experience and habits i syfte att bland annat besvara frågan kring vilka metoder och strategier som är de mest effektiva för att forma medvetna individer och i förlängningen skapa hållbara städer och samhällen. Intervjustudiens svarsanalys indikerade att det som tidigare forskare påvisat, att implementeringen är bristfällig och behöver ses över, med ett utökat helhetsperspektiv. / Education for sustainable development is an indispensable component to provide the coming generations with competencies and skills to cope with and prevent the sustainability issues todays’ communities are facing. Schools are one of the most crucial determinators when it comes to inspire, motivate and educate environmentally conscious individuals. Sustainable development is a part of the Swedish curriculum since 2006. However, studies on the field show that teachers are lacking competencies and confidence to educate on sustainable development, or that the guidelines and the topic is too vague and complex, which corresponds with an inadequate implementation. Current studies on the field indicate that guidance for an effective implementation is needed, or that the guidelines that exist need an update. With these identified problems, an interview study was conducted, three primary teachers and four students in the teachers’ program participated to answer the questions and identify potential for improvement and potentially give suggestions for future changes. The findings were used together with the theory Dewey’s notion of learning, experience and habits, with the aim to answer the question of which teaching methods and strategies are the most effective to form conscious individuals and eventually create sustainable cities and communities. The interview study confirmed what previous researchers have shown, that the implementation is inadequate and needs to be reviewed and updated with a holistic perspective. / <p>-</p>

Den svenska gymnasieskolans läroplan understryker att undervisning ska ge elever de väsentliga insikter som krävs för att förstå hur de själva kan främja en hållbar utveckling (Skolverket 2011: 7). Denna litteraturstudie syftar huvudsakligen till att undersöka huruvida implementeringen av utbildning för hållbar utveckling har främjat elevers förståelse för hållbar utveckling. Ett ytterligare delsyfte är att analysera deliberativa samtal som undervisningsmetod kopplat till hållbar utveckling. Syftet besvaras genom två preciserade frågeställningar. De vetenskapliga artiklar som används i denna studie riktar sig i synnerhet mot den svenska gymnasieskolans verksamhet och all insamlad data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen utgår ifrån teorin om deliberativa samtal som undervisningsmetod men tar också avstamp i den normativa, faktabaserade och pluralistiska lärandetraditionen. Studien visar att implementeringen av utbildning för hållbar utveckling inte har resulterat i att elever signifikant ökat sin förståelse för hållbar utveckling. Denna studie påvisar dock att det deliberativa samtalet kan bidra till elevers förståelse för hållbar utveckling i den bemärkelsen att det ökar elevers kommunikationsförmåga, förståelse för andras perspektiv och engagemang. Vidare visar studien att det deliberativa samtalet uppfyller många kriterier för den pluralistiska undervisningstraditionen. Detta indikerar att metoden kan bidra till en förståelse för hållbar utveckling och att den således kan vara ett alternativ vid undervisning för hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är utveckling som syftar till att möta nutidens behov utan att riskera attframtida generationer inte ska kunna möta deras egna. Människans snabba resursförbrukningskapar idag bristvaror som riskerar att ta slut. Internationella organisationer kom under 1970-talet fram till att en god miljö måste prioriteras för att nå samhällelig utveckling ochekonomisk tillväxt. För att hållbar utveckling ska bli möjligt att nå blir det därför viktigt attbalansera ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av hållbar utveckling. Med ettväxande samhällsintresse för hållbar utveckling har ett ökat behov av utbildning för hållbarutveckling uppstått. Ekonomer och redovisare har ett stort ansvar i att implementera ett sådantsynsätt i sitt yrke. Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för integrering avhållbar utveckling i svenska universitet och högskolors civilekonomutbildningar medredovisningsinriktning.Vår studie innefattar Sveriges samtliga civilekonomprogram med redovisningsinriktningvilket uppgår till nio universitet och högskolor. För att besvara våra frågeställningar har vivalt att göra en kvantitativ innehållsanalys. En tvärsnittsdesign är ett vanligt inslag iinnehållsanalys och har använts i vår studie då den tar hänsyn till variationen som återfinns ide lärosäten som studeras. Studien har egenskaper av både deduktiva och induktiva inslagvilket resulterar i en abduktiv ansats. En analysmodell har utformats för att säkerställa entydlig definition av hållbar utveckling. Tidigare litteratur och forskning ligger till grund för deoperationaliserade orden som användes för att kategorisera studiens material.Genom att analysera frekvens och fördelning av ekonomisk, social och miljömässig hållbarutveckling bidrar således studien till ökad förståelse för hur svenska civilekonomutbildningarmed redovisningsinriktning integrerat hållbar utveckling. Genomförd studie leder till enslutsats om en obalans mellan de tre aspekterna av hållbar utveckling samt förklarar enharmonisering mellan svenska civilekonomutbildningars innehåll utifrån isomorfismen.Studien påvisar en tonvikt på den sociala aspekten av hållbar utveckling där ekonomiska ochmiljömässiga aspekter integreras mindre. Vi har visat på en relevans för kunskap i ekonomisk,social och miljömässig hållbar utveckling i redovisningsprofessioner. / Sustainable development is a development aiming to meet the needs of today withoutjeopardizing the needs of future generations. The fast consumption creates a lack of resources,risking to completely run out. International organizations discovered during the 1970`s that ahealthy environment needs to be prioritized to reach a societal development and an economicgrowth. To be able to reach sustainable development a balance between economic, social andenvironmental aspects of sustainable development is necessary. With a growing societalinterest for sustainable development a growing need of right education has emerged.Economists and accountants have a great responsibility in the implementation of a sustainableapproach in their professions. The aim of this study is to contribute with a greaterunderstanding for the integration of sustainable development in the Swedish programs ofMaster of Science in Business and Economics with major in accounting.Our study includes all of the nine programs of Master of Science in Business and Economicsof Sweden with major in accounting. To answer our research questions we have chosen toimplement a quantitative content analysis. A cross-sectional design is a common element incontent analysis and has been used to consider the variation of our selection. An abductiveapproach has been applied. An analytical model has been designed to secure a clear definitionof sustainable development. Previous literature and research has developed theoperationalized words of the four categories to be used in the study.By analyzing the frequency and distribution of economic, social and environmentalsustainable development our study contributes to a greater understanding for the integration ofsustainable development in the programs of Master of Science in Business and Economics ofSweden with major in accounting. The accomplished study leads to the conclusion of anunbalance between the three aspects of sustainable development. It also explains aharmonization of the content in the programs of Master of Science in Business andEconomics of Sweden by implementing an isomorphistic perspective. The result of the studyemphasizes the societal aspect of sustainable development where economic andenvironmental aspects of sustainable development are less integrated. We have proven arelevance of knowledge in economic, social and environmental aspects of sustainabledevelopment in the accounting profession.This paper is written in Swedish.

A programme analysis of the compulsory courses at the bachelor level of the KTH Royal Institute of Technology study programme Engineering Chemistry was conducted in order to evaluate how sustainable development is integrated and progressed as well as the attitudes toward sustainable development from the faculty. The analysis built on governing documents as well as interviews with examiners and students. To evaluate the results of this data corpus, thematic analysis was applied, which resulted in themes of environmental focus, poor progression, vague learning objectives and student-teacher disconnect. However, the sustainable development content within the courses appeared to be majorly integrated. In order to use these results for an evaluation of sustainable development the CDIO standard framework was applied, in combination with an unpublished framework by Anders Rosén. This resulted in the programme being evaluated to beat level 2 in the sustainable development standard, with high proximity to level 3. This evaluation culminated in a development project, where suggestions mainly focused on increasing content pertaining to skills for sustainable development, covering more than environmental sustainability as well as increasing integration and progression throughout the programme. / En programanalys av de obligatoriska kandidatkurserna på civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi på KTH genomfördes för att utvärdera hur hållbar utveckling integreras och huruvida det finns en etablerad progression samt lärarkårens attituder gentemot ämnet. Analysen tog empiri från styrdokument samt intervjuer med examinatorer och studenter. För att utvärdera resultaten av denna data tillämpades innehålls respektive tematisk analys, vilket resulterade i teman: fokus på miljö, svag progression, vaga lärandemål och skilda uppfattningar mellan lärare och studenter. Integrationen framstod som välutförd genom programmet enligt lärarkåren. För att kunna bruka dessa resultat i utvärderingen av hållbar utveckling tillämpades CDIO:s standarder i kombination med fyr-aspekt ramverket. Detta gav programmet en nivå av 2 i standarden för hållbar utveckling, med en hög närhet till nivå 3. Utvärderingen resulterade i ett utvecklingsprojekt, resulterande i förslag med huvudsakligt fokus på att öka innehållet av färdigheter för hållbar utveckling, bredda från enbart miljömässig hållbarhet samt öka integration och progression genom hela kandidaten.