<p>I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och</p><p>praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att</p><p>tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".</p><p>Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala</p><p>grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet</p><p>"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika</p><p>tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en</p><p>studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt</p><p>genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala</p><p>grundskolor, år 6-9, inom en kommun.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan</p><p>beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga</p><p>med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock</p><p>samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala</p><p>tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan</p><p>noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara</p><p>något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att</p><p>en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor</p><p>förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad.</p><p>Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av</p><p>Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna</p><p>varit av frivillig karaktär.</p><p>Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig</p><p>kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för</p><p>att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta</p><p>kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund.</p><p>Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att</p><p>kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid</p><p>med elevers och vårdnadshavares vilja.</p>

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad". Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet "obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala grundskolor, år 6-9, inom en kommun. Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad. Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna varit av frivillig karaktär. Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund. Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid med elevers och vårdnadshavares vilja.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies. Another thing we discovered was that the Swedish school law is ambiguous, because it says that school should be free of charge but at the same time accepts that the school takes out an insignificant cost from the students. Because there is no definition of the insignificant cost and the policy about school related costs are vague, it gave the teacher some discretion to define how much and at which time the insignificant cost could be relevant. The teachers’ could use their discretion to support the children who lived in economic hardship, by reducing the risk for their economic situation to be visible to others and enable them to participate on more equal terms, for example by having extra snacks or money with them during school