Uppsatsen handlar om ett dubbelmord som inträffade i Stockholmförorten Sätra. Två män i 20-årsåldern hittades mördade i ett källarförråd och nyheten om händelsen skakade om svenska folket. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapportering av dubbelmordet såg ut i både lokal- och rikstäckande media. Teorierna som kommer tillämpas i undersökningen är gestaltningsteorin, nyhetsvärderingsteorierna och det ideala brottsoffret. Metoderna som valts för att genomföra undersökningen var en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Totalt analyserades 109 artiklar och 21 TV/Video-inslag som handlade om dubbelmordet.  Resultatet av undersökningen visade att det skilde sig mellan de lokala och rikstäckande medierna, främst utifrån händelsens geografiska närhet. De lokala medierna var väldigt försiktiga med hur de beskrev offren och hur mordet gestaltades. Det fanns en stor skillnad på hur dubbelmordet vinklades i publikationerna. De rikstäckande medierna hade sitt fokus på brott och kriminalitet. Fokuset skiftade väldigt mycket från dubbelmordet till andra brott och en framställning av en kriminell förort. Samtidigt som de lokala medierna istället valde att vara mer informerande i sin rapportering och skrev främst om ett Sätra i sorg. Gemensamt för de båda medierna var att polis och åklagare var de aktörerna som mest framträdande i rapporteringen.

Informationssubventioner av olika typer – pressmeddelanden inkluderade – har fått ett allt större utrymme i journalistiken, inte minst till följd av ekonomiska påtryckningar där journalisterna måste skapa nyheter kostnadseffektivt. Därför använder de sig av färdig­paketerat material från externa aktörer. Kritiker i engelsktalande länder har karakteri­serat resultatet som churnalism, det vill säga att källstyrt material okritisk ”kärnas” till en nyhet.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur pressmeddelanden av stora privata aktörer används i utvalda svenska lokaltidningar i norra Sverige. Inom detta område har lokaljournalistiken under senare år nedmonterats, vilket också minskat deras förutsättningar för källkritisk granskning. Studien bygger på en analys av hur pressmeddelanden från stora och dominerande bolag har följts upp av lokaltidningarna, kompletterad med kvalitativa intervjuer med både verksamma journalister och presstalespersoner om deras egen syn på användningen av pressmeddelanden i journalistiken. Teorier kring politisk ekonomi och käll­kritik tillämpas för att förstå såväl orsakerna som konsekvenserna av PR-källors inflytande inom den lokala journalistiken.   Studien visar att artiklar som bygger på pressmeddelanden i hög utsträckning används utan uppföljning eller oberoende källor. I själva verket är ett flertal artiklar nästan exakta återgivelser av de pressmeddelanden de bygger på, vilket ger avsändarna av press­meddelandena ett in­flytande i hur artiklarna vinklas. Ett resultat som är en konsekvens av tidsbrist hos journalisterna till följd av ekonomiska faktorer. För några företag är betydelsen stor då press­meddelandena utgör en väsentlig del av deras medienärvaro, medan den är låg hos andra lokala aktörer som syns i fler mediala sammanhang. Trovärdighet, oberoende och tendenser i artiklar som bygger på pressmeddelanden har således visat sig problematiska för lokal­journalistiken där relationen till de lokala aktörerna och det källkritiska uppdraget är en komplex balansgång.

Swedish journalists often get criticized for not depicting our society's cultural- and ethnic diversity in the media. Journalists in Sweden often get described as being a homogenous group, consisting of ethnically Swedish people that live in the same area and belong to the same social class. The aim of this study is to explore the ethnic diversity in local news organizations in Sweden. How journalists with a foreign background experience their work role, and how local news organizations discuss ethic diversity and their responsibilities in broadening it. A qualitative research method was adopted for this study. We conducted six in-depth interviews with journalists who identified themselves as having a foreign background. We also used structured interviews in order to capture the perspective of the local news organizations. The structured interviews was answered by 17 managing editors, editorsin- chief, and others with staff liability at their respective editorial office. To be able to analyze the collected material from the interviews, we used a thematic text analysis to find themes and patterns in the answers. The result of the study suggest that local news organizations in Sweden have a very limited etnic- representation among their staff. Several of the journalists that we interviewed were conscious of the lack of ethic diversity. They unanimously agreed that ethnic diversity in the newsroom was needed to understand and reflect their audience properly, many of them also described an imposed work role from the organization, a role where they were expected to cover certain geographical areas and topics because of their background. The local news organizations that answered our structured interview all said that ethinic diversity was highly sought-after. Most recruiters described a will to hire more journalists with a foreign background, but that it wasn't possible because of the lack of competent applicants and economic issues within the organization. Most organizations have created policies and guidelines in an attempt to broaden the ethnic diversity. The results of our study suggest that very few of these attempts have led to any meaningful increase in ethnic diversity for local news organizations in Sweden.

The purpose of this study was to examine if local newspapers construction of the Swedish authorities differs from the national newspapers. This was done using a qualitative method, using the Swedish police authority as a practical example. This by analyzing two articles each from five different news events concerning the police and their job. One article from the local newspaper from were the event took place, and one article from one of the most read national newspapers in Sweden, Dagens Nyheter. To then compare the results between the articles.  Previous studies show that the Swedish police takes a big part of the construction of themselves in the media. This partly by being one of the main sources of information for the journalists. The police also tend to be constructed in a positive way in some sort of ”hero”-discourse, and with a lack of critical questioning from the journalists. Some studies have also showed that the local media tend to lean into the aforementioned construction of the police in a greater extent than national media.  This study came to a similar conclusion as the previous studies has done. The local media tend to construct the police in some sort of ”hero”-discourse more often than the national media. This discourse is often presented in connection with a stressed or threatening situation, which in a way justifies the actions done by the police.

Problemformulering och syfte: I flera europeiska länder, men också USA, kan vi se att skolskjutningar och skolattacker är mer vanligt förekommande än i Sverige. Men även i Sverige inträffar dessa dåd. Varje dag publiceras mängder av nyhetsartiklar på lokal, regional och nationell nivå. I den här studien undersöks hur lokalpress i Sverige rapporterade om tre skolattacker i svenska Skåne. Det är samhällsvetenskapligt intressant eftersom det kan hjälpa till att belysa journalistikens utmaningar när det kommer till gestaltningar av fasansfulla händelser. Eftersom medieforskning har belyst utmaningar i andra länders rapportering i samband med skolvåld, och framför allt i USA, är det relevant att uppmärksamma den svenska rapporteringen i samband med våldsamma händelser i skolan. Syftet med den här studien är att undersöka hur rapporteringen av skolattacker i Sverige ser ut i den lokala pressen, som har ett lokalt och socialt band till närområdet. Studien besvarar frågor som: ”Vilka källor får komma till tals i mediernas gestaltningar och hur ofta?”, ”Vad fokuserar nyhetsrapporteringen på?” “Hur gestaltas brotten och hur syns den lokala vinkeln?” Den lägger också fokus på brottsoffer och förövare i lokalpress. Metod och material: För att besvara frågeställningarna om hur lokalpressen gestaltar skolattacker och vad som får fokus i samband med rapporteringen består studien av två olika forskningsmetoder. Till att börja med en kvantitativ innehållsanalys där 150 artiklar har analyserats. Studien består också av en mindre kvalitativ innehållsanalys som går på djupet i nio av de 150 artiklarna. Nyhetsartiklarna som har analyserats kommer från tidningarna Kristianstadsbladet, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. De tre skolattackerna: Fallen som undersöktes omfattar tre skolattacker i Skåne: Skolattacken i Eslöv den 19 augusti 2021, där en ung förövare gick in på Källebergsskolan 2 och knivhögg en lärare på skolan och utsatte elever för hot. Skolattacken i Kristianstad den10 januari 2022, där en elev och en lärare knivskadades av en ung förövare på NTI-gymnasiet. Skolattacken på Latinskolan i Malmö den 21 mars 2022, där två lärare dödades av en ung förövare (Sydsvenskan 2022). Resultatet: Resultatet visar att den lokala vinkeln inte alltid är tydlig i lokalpressen och att flera tidningar använder sig av material från TT. Resultatet visar också att offer och förövare får stort fokus i den svenska, lokala medierapporteringen, om skolattackerna. Polis, elever och advokat/åklagare är vanliga källor i den lokala medierapporteringen om skolattacker. Förklaring bakom dåden varierar, några förklaringar är ensamhet, extremism och olyckliga omständigheter. Studien visar också att det finns lokala perspektiv som medför utmaningar för medierna, men också lokala perspektiv som gör att tidningarna kommer extra nära händelserna. Ett tydligt exempel finner vi om vi vänder oss till skolattacken på NTI-gymnasiet i Kristianstad. Kristianstadsbladets redaktion låg nämligen i samma byggnad som skolan där attacken ägde rum. Den här undersökningen ger en bild av hur närhetsperspektivet kan påverka medierapporteringen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rapporteringen om riskområdet Tjärna Ängar sett ut i lokala och regionala nyhetsmedier under 5 års tid. Studien har fokuserat på vilka ämnen som förekommit i rapporteringen, vart artiklarna om dessa ämnen placerats i tidningarna samt vilka gestaltningsmönster som varit vanligt förekommande i artiklarna. Studien har även undersökt vilka som får komma till tals i artiklarna och om nyheterna främst ger en positiv eller negativ bild av Tjärna Ängar. Genom en kvantitativ innehållsanalys har totalt 200 artiklar om Tjärna Ängar studerats. Artiklarna har analyserats utifrån en kombination av dagordningsteorins första nivå och gestaltningsteorin. Resultatet av de studerade artiklarna visade att majoriteten av rapporteringen om Tjärna Ängar handlade om brott/kriminalitet och domar, negativa händelser och innehöll gestaltningsmönstret den farliga staden. Resultatet visade även att det främst var poliser och räddningstjänstpersonal, lokala företagare samt boende som fick komma till tals i de studerade artiklarna. Utifrån den rapportering som studerats i denna studie gick det att dra slutsatsen att det inte fanns några större skillnader mellan den lokala dagstidningen och den regionala dagstidningen i rapporteringen om Tjärna Ängar. Utifrån artiklarna som studerats gick det även att dra slutsatsen att ämnena brott/kriminalitet och domar, politik, samhällsfrågor/sociala förhållanden och byggnationer/infrastruktur både förekom relativt mycket i rapporteringen och oftast placerades längre fram i tidningarna vilket möjligtvis kan sända ut signaler till publiken om att dessa ämnen är viktigare än andra ämnen.

This study examines how the three most influential local newspapers in Sweden, Helsingborgs Dagblad, Nerikes Allehanda and Nya Wermlands-tidningen, framed the corona pandemic in terms of tone and main angle in their news reports. The corona pandemic was classified as a pandemic in march 2020 by the World Health Organisation, WHO. International, national and local news media have all reported about the effects and consequences of the virus. The corona pandemic is however not only taking place on national level, but also on local grade. The people who need information about the crisis are people who are closest affected. There is a substantial amount of previous research about journalism in crisis, but it is more common to examine national media rather than on a local level. The method used in this study is a quantitative content analysis and the material contains news articles published in the local newspapers. The purpose of the study is based on Ervin Goffman's framing theory, amongst Ulrich Beck's Risk society and Marina Ghersetti & Tomas Odéns crisis journalism. The result of the study shows that the most common tone was neutral, which implies that all three newspapers are delivering objective and fact-based information in their reporting. It also shows that a part of the news is of the more alarmistic kind. These results are presented in previous research about journalism and crisis, which alludes how alarmist tone is mainly presented but it generally depends on where the crisis takes place. If the question of fact is taking place close to the media in question, the reports tend to be more neutral. The study also shows that the frame called risk magnitude figures by far the most in our study, followed by responsibility of the society and social limits. The results show that the focus slightly shifts from the responsibility of the society and social limits to the question about vaccines and more opening up the society between the two periods. Although there is a difference in what frame that is raised between the periods, the used tone is slightly the same.

Med avstamp i dagens medielandskap och med tanke på att dagstidningar dragit ned på journalister och särskilt journalister på lokalredaktioner de senaste tio till femton åren, så har syftet med den här uppsatsen varit att studera hur de kvarvarande lokalredaktörerna i Västerbottens inland ser på sin roll, vad som driver dem samt vilka utmaningar och möjligheter de har i sitt arbetsliv på daglig basis. Kvalitativa intervjuer gjordes med alla sju lokalredaktörer som just nu arbetar i Västerbottens inland och sedan analyserades deras uttalanden genom teorier kopplade till lokala medier och demokrati, ett medielandskap i förändring samt yrkesroll och identitet. Studien visar att lokalredaktörsrollen är komplex med flera motsägelser. Deras ideal och ambitioner hamnar i konflikt med deras faktiska arbetssituation. Medan de drivs av starka demokratiska ideal i sitt arbete, så känner de att de inte har tillräckligt med tid för att göra grävande journalistik eftersom mycket av deras tid går åt att bevaka minst två kommuner var. De uttrycker också att den kommun där de inte bor inte får lika mycket bevakning som de skulle vilja och att den blir något bortglömd, hamnar i medieskugga. Flera av lokalredaktörerna är välkända på den plats de bor och jobbar och vissa människor känner en stark koppling till tidningen på grund av dem. Många av dem har också svårt att gå ur sin roll när de är lediga. Samtidigt så uttrycker lokalredaktörerna att de inte har samma kontakt med läsarna som tidigare. De är nära, men samtidigt distanserade från sina läsare. / Based on the current situation in the media and the fact that newspapers have cut down on journalists over the last ten to fifteen years, especially those located in small, remote areas, the main purpose of this thesis was to study how all the remaining local editors in rural Västerbotten think of their role and what their driving forces are as well as what challenges and opportunities they face in their everyday work life. Qualitative interviews were conducted with all the seven local editors who currently work in rural Västerbotten and then analyzed through theories of local journalism and democracy, a media landscape in constant change, journalistic profession and identity. The results showed that their role is complex and has plenty of contradictions. Their driving forces and ambitions conflict with their work situation. While they are driven by high democratic standards in their work, they feel that they don’t have enough time for investigative journalism as a lot of their time goes to reporting from at least two municipalities each. They also express that the one municipality where they don’t live doesn’t get as much coverage as they would like and is somewhat forgotten. A lot of them are well known in the place where they live and work and some people feel a close connection to the newspaper because of them. Many of them also have difficulties stepping out of their role in their spare time. At the same time, they express that they don’t have the same contact with readers like they used to. They are close but at the same time distanced from their readers.

In the light of the problems the media industry are struggling with, local news reporting is only one of the challenges the news organizations are facing. When local editors is being moved to the cities the tie with the local community is being severed. The aim of this study has been to analyze how the inhabitants of Vilhelmina municipality talks about their experiences of local journalism. With methodological inspiration from the Critical discourse analysis (CDA) this study examined the discourses of local journalism, social media, journalism's role and municipal policy. The theorectical framework consisted theories of media and democracy, convergence culture and discourse theory. The survey was conducted with four focus groups interviews. The focus groups were divided in different cathegories based on the participants experiences, ages and employment. The groups consisted of politicians, senior citizens, municipal employees and younger students. Results showed that some of the groups put high value in physical presence and that the absence of local editors were seen as a problem. The importance of local journalism were unmistakable and the groups talked about local journalism in similar ways. Different opinions mostly occured when it came to discourses about the importance and effects of social media. Another discourse that were identified were the discourse about the political climate in Vilhelmina. The changing media landscape were seen as one of the main factors when it came to conflicts and misunderstandings that have characterized the debate in the last years. In summary, a changed media landscape can not only be seen as a threat. In fact, in small municipalities like Vilhelmina, technological developments might be one of the solutions when it comes to maintain local journalism. The biggest problem is rather the lack of investigative journalism that occur when local editors is disappearing.