<p>Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.</p><p>Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, <em>Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt?</em> samt<em> Vem genererar legitimiteten åt vad? </em></p><p><p>Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet. Skillnaderna mot vad som i uppsatsen redovisas som COIN teori eller amerikansk doktrin är små. En viktig del är dock att uppsatsen visar på att det svenska förbandets huvudsakliga definition av legitimitet inom ett COIN-perspektiv är stärkandet av landets säkerhetsorganisationers legitimitet kontra den egna befolkningen. Detta skulle skilja sig mot ovan redovisad teori och doktrin.</p></p> / <p>The essay presentation of a problem proceed from a possible lack of training or knowledge about valid doctrines for Swedish units conducting service abroad. The essay have the goal to give a snapshoot picture of how a Swedish unit interpret the concept of legitimacy and how the unit works with different aspects to support this. Relating material and also the tool for conducting the analysis are gathered from a wide selection of science in counterinsurgency and also American doctrines.</p><p>The paper assumes that the concept of legitimacy is important in theories surrounding counterinsurgency and also for the used American doctrine. The concept of legitimacy has been defined by three issues, <em>Legitimacy for whom</em>, <em>Who will perceive what is legitimate</em>? and <em>Who generates legitimacy for what</em>?</p><p>The result shows that the Swedish unit in the examined example has a width of vision of the concept of legitimacy and linking it to both themselves as the state of the host country and that both the population in both the home and area of operation. The differences of what is in the paper are reported as COIN theory or the American doctrine is small. An important part is that the paper shows that the Swedish's unit primary definition of legitimacy in a COIN perspective, are the strengthening of the country's security organizations legitimacy versus its own population. This would differ from the above reported theory and doctrine.</p>

Utdanningssystemet for soldater til internasjonale operasjoner har blitt vesentlig endret som enfølge av omstruktureringene i Forsvaret. I tillegg har norske styrker det siste året gjennomførtstadig tøffere oppdrag i Afghanistan. Til tross for dette deployeres soldatene tiloperasjonsområdet hovedsakelig med bakgrunn fra den ettårige førstegangstjenesten. Dettestiller store krav til utdanningen.Hensikten med denne oppgaven er derfor å vurdere den norske utdanningsmodellen i forhold tilde krevende operasjonene som gjennomføres av den norske PRTen og QRFen i Afghanistan.Oppgaven er fokusert rundt følgende tre spørsmål: Hva kjennetegner oppørskrig, hvilkeutdanningsmessige prinsipper bør ligge til grunn for utdanningen av regulære styrker for å møteopprørsstyrker og hvordan er den norske hærens utdanningsmodell tilpasset dette?Oppgavens inneholder innledningsvis en beskrivelse av opprørskrig, og utledning av 8utdanningsprinsipper relatert til ytterpunktene i opprørsbekjempning, voldsmakts- ogtillitsoperasjoner, jfr. spørsmål 1 og 2. Utdanningsplanen for PRTen og QRFen er deretterdiskutert opp mot utdanningsprinsippene, samt at det er utledet tre prinsipper som danner enutdanningsmessig grunnplattform for opprørsbekjempning.Resultatet av undersøkelsen viser at utdanningen som gjennomføres er relevant i forhold tilopprørsbekjempning, men også at utdanningen har klare begrensinger som en følge av den korteutdanningstiden. Blant annet er den ettårige utdanningen for kort for de operasjonene som MOTlagene gjennomfører i Afghanistan, samt at utdanningstiden til samtrenings- ogsamvirkeperioden for QRFen er presset. Gjennomgangen av den norske utdanningsmodellenviser også at det er visse mangler i utdanningsplanene. Blant annet manglet det konkreteutdanningsplaner for den operasjonsspesifikke utdanningsperioden til både QRFen og PRTen. / The training system to soldiers to international operations has been considerably changed dueto reorganisation of the Norwegian Armed Forces. Norwegian Forces in Afghanistan have alsocarried out more and more difficult and risky missions the last year. Despite this, soldiers arestill deploying to the mission area after only one year of training. This puts great demandsupon the training system.Therefore, the purpose of this essay is to evaluate the Norwegian training model against thedemanding missions which are being conducted in Afghanistan by the Norwegian led PRT andQRF. The essay is focused upon the following questions: What is characteristic of insurgency,which principles should the training model for regular forces follow in order to conductcounterinsurgency and is the Norwegian training model adapted to these principles?To begin with, the essay contains a description of insurgency and a derivation of 8 educationalprinciples related to the extremities of counterinsurgency, brut force- and hearts and mindsoperations, related to questions 1 and 2. Then the training program for the Norwegian led PRTand QRF will be discussed in relation to the educational principles. Three principles are alsodeduced which form a training platform for all soldiers conducting counterinsurgency.The conclusion shows that the Norwegian training model is relevant for counterinsurgency,but has limitations due to the short period of training. The year long training period is, forinstance, too short for the demanding operations which the MOT teams are conducting inAfghanistan, and also marginal in relation to common training and combined arms training.The examination of the Norwegian training model also showed some shortcomings related tothe planning documentation. For instance, the operational training periods for the PRT- andQRF unit hadn’t any tangible training program. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Chefen för amerikanska marinkåren beslutade 2005 att påbörja utvecklingen av konceptet DistributedOperations (DO). Syftet med konceptet är bland annat att möta utmaningarna inom upprorskrigföring och”Small Wars” som kännetecknas av asymmetriska förhållanden mellan parterna. Grundidén medDistributed Operations är att skapa en fördel över motståndaren genom att uppträda utspritt ellerkraftsamlat och hela tiden kunna avge understöd till den ”lägsta enheten”. Det innebär att utspridda grupperskall agera på djupet och bredden inom hela stridsområdet och ha en gemensam målsättning. Gruppernaskall vara sammanknutna i ett vertikalt och horisontellt nätverk för att skapa ett informationsöverläge samtbekämpa främst mål som ger operativ effekt. Idén med små självständiga grupper har likheter med bådeCombined Action Program (CAP) från Vietnamkriget men även den tyska infiltrationstaktiken från 1917-18 som påbörjade utvecklingen av manöverkrigföringsfilosofin.Uppsatsen har således som syfte att undersöka konceptet Distributed Operations som en metod förupprorsbekämpning. I uppsatsen undersöks de centrala begreppen upprorskrig, upprorsbekämpning ochDistributed Operations genom en textanalys. Därefter genomförs en jämförelse mellan DistributedOperations och tre valda upprorsbekämpningsteorier. Jämförelsen sker utifrån operationella indikatorer urmanöverteorin. Slutligen diskuteras resultatet av jämförelsen och relevansen av konceptet inomupprorsbekämpning. Undersökningen visar att konceptet med sin utspridning och närhet till befolkningenger en ökad förmåga att uppta kampen om befolkningen vilket är relevant inom upprorsbekämpning.Undersökningen visar även att Distributed Operations med sin dynamiska möjlighet att kunna växla mellanasymmetriskt och symmetriskt uppträdande ger en ny dimension inom upprorsbekämpning. / In 2005 the Commander of the USMC decided to start developing the concept of Distributed Operations(DO). The objective of the concept is, among other things, to meet the challenges of insurgency and”SmallWars”, which are characterized by asymmetric relations between the opponents. The basic idea ofDistributed Operations is to establish supremacy over opponents by either dispersing or concentratingeffort, whilst giving combat support to the lowest units. This means that the dispersed groups should have acommon goal and operate with depth and width in the operational area. The groups should be connected ina vertical and horizontal network in order to have superior information access and to attack objectives thatprimarily give operational effect. The concept of small independent units is similar to both the CombinedAction Program (CAP) from the Vietnam War but also to the German infiltration tactics from 1917-18which triggered the development of the philosophy of Maneuver Warfare.Consequently the objective of the thesis is to investigate the concept Distributed Operations as a method ofcounterinsurgency. In the thesis the central definitions insurgency, counterinsurgency and DistributedOperations are textually analysed. A comparison is made between Distributed Operations and threeselected counterinsurgency theories. The comparison is made using operational indicators from ManeuverWarfare theory. At the conclusion the result of the comparison and the relevance of the concept tocounterinsurgency are discussed. The thesis shows that the concept, because of dispersion and theproximity to the population, enables success in counterinsurgency. The thesis also shows that DistributedOperations, being able to dynamically switch between asymmetric and symmetric actions, providescounterinsurgency with a new dimension. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Guerrilla warfare in the Baltic- How to trade space for time, and use the time to produce will. 1944-1952; a fierce battle against the Soviet occupations of the Baltic states elapsed. The Baltic resistant organization named The Forest Brothers fought against overwhelming Russian security force for almost a decade. This thesis analyzes the guerilla warfare fought by The Forest Brothers in Lithuania. The study uses the central meaning of Mao Tse-Tung theory On Guerrilla Warfare, how to trade Terrain for Time and how to produce Will. This is a case study to enhance the knowledge about the guerrilla warfare in Lithuania 1944-1952 and to test the validity of Mao Tse-tung theory On Guerilla Warfare. In 1991 the former Soviet archives was opened to the public which gives comprehensive material to source from. Despite the range of background material available there are still a lot to learn from the guerilla warfare conducted during the Soviet occupation of the Baltic states. A wide range of material on guerilla warfare is used in this study. This study shows on both similarities and differences with Mao´s theories about guerrilla warfare. The study identifies the importance of a guerilla to be a legitimate security provider for the people to be able to gain the support from the people over a long time. It shows on difficulties for a regular force to adapt and understand guerilla warfare.

Jag har undersökt Birgitta Stenbergs självbiografiska roman Kärlek i Europa utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Protagonisten Birgitta reser ut i Europa för att bli författare. Parallellt med detta finns en stark önskan om att erövra makten över sin egen person och att bli till som subjekt. Subjektsformeringen kantas av könsförtryck och utsatthet. Men Birgitta följer inte någons mall för hur vägen till självöverskridande bör se ut – hon vet att dra nytta av sin underkastelse. Det gör hon genom att söka sig till männen för att samla erfarenhet och stoff till sina romaner. Med kvinnliga medel rör hon sig mot ett manligt mål: att greppa världen genom att välkomna allt den har att erbjuda. Hon styrs av en vilja att se allt, även det obehagliga. Det slutgiltiga målet är litteraturen, där hon själv tar makten över historien.

Kulmination är ett väletablerat teoretiskt begrepp inom högintensiv krigföring som förklarar hur relativ styrka förändras mellan motståndare. Kulmination är dock relativt oprövat i lågintensiva konflikter och särskilt inom gerillakrigföring. Forskningsläget kring kulmination identifierar att betydelsen av omslag i relativ styrka för en gerillaaktör behöver ytterligare förklaras. Utifrån ett grundläggande antagande att en gerillaaktörs kan nå kulmination i sin krigföring öppnar undersökningen upp den kausala processen mellan upprorsbekämpning och en motgång i gerillaaktörens krigföring genom att pröva en deduktivt framtagen kulminationsmodell. Undersökningen processpårar en kulminationsmekanism vid två typiska fall av gerillakrigföring: al-Qaeda i Irak (AQI) 2003-2009 och Islamiska staten (IS) 2010-2016. Resultatet visar att denformulerade kulminationsmodellen får i huvudsak stöd och kulminationsmekanismen existerar i undersökningens fall. Viss generalisering kan göras till andra liknande fall men slutsatserna är inledningsvis preliminära. Undersökningens resultat vidgar kulminationsbegreppets teoretiska generaliserbarhet och praktiska användbarhet och kompletterar även Galulas teoribildning om upprorsbekämpning.

I denna studie presenteras de reflektioner och analyser som legat till grund för mitt musikskapande till rörlig bild, med fokus på musik till protestfilmer från Chiles aktuella protestvåg. Protesterna, som visar på ett starkt folkligt missnöje, inleddes den 18 oktober 2019 och har, till dagens datum, inte sett ett slut.    Filmerna sprids via sociala medier, vilka har uppfyllt en fundamental roll genom att sprida materialet på ett massivt och snabbt sätt. Det audiovisuella materialet som sprids genom dessa sociala medier är nytt i sin genre eftersom det gestaltar protestvågen på ett, som jag anser, nyskapande sätt. Videon kännetecknas av att de visar genuin och äkta information i korta och skakande filmer som skildrar demonstrationerna inifrån, men utanför de officiella massmedierna, såsom press och TV. Protestfilmerna fokuserar ofta på den som kommit att kallas för ”Primera Línea”, Frontlinjen.     Det visuella materialet innehåller symboler och uttrycker känslor som kan analyseras dels utifrån ett semiotiskt perspektiv, dels en subjektiv synvinkel som går ut på att undersöka hur jag själv känner när jag ser filmerna. Utifrån denna analys har jag haft som syfte att skapa egen musik till filmerna, men en önskan att berika och förstärka filmernas budskap. Analysen har även legat till grund för valet av instrumentation och arrangemang. Detta tillvägagångssätt har jag tillämpat igenom hela processen, från planeringen av musikskapandet till färdig produkt.    De semiotiska element som jag har hittat i filmerna är, bland annat, territorium, etnicitet, folkidentitet, förnyelse samt förstörelse och våld. Dessa är med i alla de 5 filmer som jag har arbetat med. De första två element har fått mig att välja instrument som kan associeras till ursprungsbefolkningen i Chile. Resterande filmer och dess musikskapande beskrivs ingående i denna studie utifrån dels ett semiotiskt perspektiv, dels en känsloanalys utifrån mitt egna perspektiv.

Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter. I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen. Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet. Skillnaderna mot vad som i uppsatsen redovisas som COIN teori eller amerikansk doktrin är små. En viktig del är dock att uppsatsen visar på att det svenska förbandets huvudsakliga definition av legitimitet inom ett COIN-perspektiv är stärkandet av landets säkerhetsorganisationers legitimitet kontra den egna befolkningen. Detta skulle skilja sig mot ovan redovisad teori och doktrin. / The essay presentation of a problem proceed from a possible lack of training or knowledge about valid doctrines for Swedish units conducting service abroad. The essay have the goal to give a snapshoot picture of how a Swedish unit interpret the concept of legitimacy and how the unit works with different aspects to support this. Relating material and also the tool for conducting the analysis are gathered from a wide selection of science in counterinsurgency and also American doctrines. The paper assumes that the concept of legitimacy is important in theories surrounding counterinsurgency and also for the used American doctrine. The concept of legitimacy has been defined by three issues, Legitimacy for whom, Who will perceive what is legitimate? and Who generates legitimacy for what? The result shows that the Swedish unit in the examined example has a width of vision of the concept of legitimacy and linking it to both themselves as the state of the host country and that both the population in both the home and area of operation. The differences of what is in the paper are reported as COIN theory or the American doctrine is small. An important part is that the paper shows that the Swedish's unit primary definition of legitimacy in a COIN perspective, are the strengthening of the country's security organizations legitimacy versus its own population. This would differ from the above reported theory and doctrine.

Since 2010 The Islamic State (IS) has resurrected from virtual extinction and has conquered vast territories in Iraq and Syria. It has transformed from a simple group of insurgents to a conventional army which has claimed to be a state of its own since it announced the for-mation of the Caliphate in mid-2014. Researchers have used many different theories to un-derstand the success of IS which has increased our knowledge of the phenomenon. Even so there are still questions that need to be answered in order to fully understand what we are facing in the Middle East (ME) today and what we might encounter in other parts of the world tomorrow. This essay uses revolutionary theories about Communism and Nationalism with the intent to expand our view of modern insurgencies. More precisely it investigates why IS has been so successful in its conquests, which are done through the narrative of its attitude towards the population of Iraq and Syria. The result reveals that IS uses a combination of the two above-mentioned ideologies. IS keeps conflicts going through constant terror against specific groups thus creating a gap be-tween the governments and the Sunnis in the region. Simultaneously it is trying to create an environment where the inhabitants can experience normal living conditions. The future of the ME is worrying since IS and its way of gaining conquests is hard to battle for whoever is intervening.