I denna studie presenteras de reflektioner och analyser som legat till grund för mitt musikskapande till rörlig bild, med fokus på musik till protestfilmer från Chiles aktuella protestvåg. Protesterna, som visar på ett starkt folkligt missnöje, inleddes den 18 oktober 2019 och har, till dagens datum, inte sett ett slut.    Filmerna sprids via sociala medier, vilka har uppfyllt en fundamental roll genom att sprida materialet på ett massivt och snabbt sätt. Det audiovisuella materialet som sprids genom dessa sociala medier är nytt i sin genre eftersom det gestaltar protestvågen på ett, som jag anser, nyskapande sätt. Videon kännetecknas av att de visar genuin och äkta information i korta och skakande filmer som skildrar demonstrationerna inifrån, men utanför de officiella massmedierna, såsom press och TV. Protestfilmerna fokuserar ofta på den som kommit att kallas för ”Primera Línea”, Frontlinjen.     Det visuella materialet innehåller symboler och uttrycker känslor som kan analyseras dels utifrån ett semiotiskt perspektiv, dels en subjektiv synvinkel som går ut på att undersöka hur jag själv känner när jag ser filmerna. Utifrån denna analys har jag haft som syfte att skapa egen musik till filmerna, men en önskan att berika och förstärka filmernas budskap. Analysen har även legat till grund för valet av instrumentation och arrangemang. Detta tillvägagångssätt har jag tillämpat igenom hela processen, från planeringen av musikskapandet till färdig produkt.    De semiotiska element som jag har hittat i filmerna är, bland annat, territorium, etnicitet, folkidentitet, förnyelse samt förstörelse och våld. Dessa är med i alla de 5 filmer som jag har arbetat med. De första två element har fått mig att välja instrument som kan associeras till ursprungsbefolkningen i Chile. Resterande filmer och dess musikskapande beskrivs ingående i denna studie utifrån dels ett semiotiskt perspektiv, dels en känsloanalys utifrån mitt egna perspektiv.

Sentiment analysis is a form of Natural Language Processing (NPL) withthe purpose of deducting and extracting sentiment and emotions fromwritten text. The interest in sentiment analysis emerged at the turn of themillennium and has increased steadily since 2004. This might be due to awish to take advantage of the enormous amounts of data generated on theinternet, and social media in particular, every single day.The purpose of the study has been to examine how applications usingsentiment analysis might be able to help autistic people navigate theemotional content in written communication. A qualitative study has beenconducted to understand what types of needs autistic people might haveon this type of application, how it might work and what it might looklike. Data has been collected through semistructured interviews. The datahas then been processed with the help of deductive thematic analysis.The result of the study is that the respondents, autistic people, imaginethat they might be helped by an application of this kind and the study hasfurthermore started exploring what type of functionality and designaspects might be desirable and less desirable. / Tonalitetsanalys är en form av Natural Language Processing (NPL) medsyfte att utläsa attityd och känslor ur skriven text. Intresset förtonalitetsanalys har funnits sedan millenieskiftet och ökat kraftigt sedan2004. Detta kan tänkas ha sin grund i en vilja att utnyttja de väldigadatamassorna som produceras på internet och kanske främst socialamedier varje dag.Syftet med studien har varit att undersöka hur applikationer som utförtonalitetsanalys på skriven kommunikation skulle kunna se ut för atthjälpa autistiska personer med att navigera känsloinnehåll. En studie medkvalitativ ansats har genomförts för att kunna förstå vilka behov och kravautistiska personer skulle ha på applikationer med detta syfte. Studiensempiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer medautistiska personer. Den insamlade datan har sedan behandlats med hjälpav deduktiv tematisk analysStudiens resultat visar att respondenterna, autistiska personer, anser sigkunna ha nytta av den här typen av applikationer och studien hardessutom börjat undersöka vilken typ av funktionalitet och designval somskulle vara önskvärda och icke önskvärda.