Syftet med denna studie är att undersöka hur högskole- och universitetselever, i detta fall unga män, gick tillväga för att lyckas i skolan då det finns en tydlig trend att allt fler pojkar presterar sämre än flickor inom skolan. Studien syftar även till att undersöka de bakomliggande förväntningar och motivation respondenterna hade och upplevde. Därmed ville vi undersöka hur de sociala normerna såg ut i skolan och hur betydelsefull studie- och yrkesvägledare var för respondenternas. Tidigare forskning har behandlat sociala och kulturella faktorer som kan motivera elever till att vilja läsa vidare på högre utbildningsnivå, skapa förutsättningar för en pluggkultur inom skolan, samt jämna ut könsskillnader i skolresultat och prestation. Som övergripande teoretiska utgångspunkter användes tre sociologiska teorier: careership theory, jaget och maskerna och hegemonisk maskulinitet. Studiens empiriska data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga män som läser olika program på universitetsnivå. Resultatet av intervjuerna visade att de tillfrågade respondenterna hade likartade upplevelser. En stor påverkansfaktor till varför de unga männen har valt att studera vidare har varit föräldrarnas sociala och kulturella bakgrund samt de unga männens medvetenhet om hur betydelsefullt det är att studera vidare. De sociala normerna gällande att pojkar inte ska anstränga sig att studera har varit ett förekommande mönster bland respondenterna. Avslutningsvis visade resultatet att respondenterna inte hade någon nytta av de vägledningssamtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare på skolan. De uttryckte en vilja av att samtalet skulle vara mera fokuserat på deras intresse och framtida mål.