<p>Redovisning är en viktig informationskälla för investerare i deras beslut om att köpa, sälja och behålla aktier. Det är således av vikt att denna information är tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ”Panelen för övervakning av finansiell rapportering”, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle läggas ned. För att kartlägga motiven till nedläggningen och vilka konsekvenser detta får för investerare, används intervjuer med respondenter från Panelen, Stockholmsbörsen, samt gruppen investerare.</p><p>Uppsatsen visar att Panelens nedläggning är en följd av Finansdepartementets förslag om att ansvaret för redovisningstillsyn skall överföras till de auktoriserade marknadsplatserna, däribland Stockholmsbörsen. Nedläggningen påverkar troligtvis inte redovisningens tillförlitlighet. Detta i kombination med att investerare enligt uppsatsen besitter begränsad kunskap om panelens verksamhet, medför att de inte påverkas av nedläggningen.</p>

Redovisning är en viktig informationskälla för investerare i deras beslut om att köpa, sälja och behålla aktier. Det är således av vikt att denna information är tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ”Panelen för övervakning av finansiell rapportering”, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle läggas ned. För att kartlägga motiven till nedläggningen och vilka konsekvenser detta får för investerare, används intervjuer med respondenter från Panelen, Stockholmsbörsen, samt gruppen investerare. Uppsatsen visar att Panelens nedläggning är en följd av Finansdepartementets förslag om att ansvaret för redovisningstillsyn skall överföras till de auktoriserade marknadsplatserna, däribland Stockholmsbörsen. Nedläggningen påverkar troligtvis inte redovisningens tillförlitlighet. Detta i kombination med att investerare enligt uppsatsen besitter begränsad kunskap om panelens verksamhet, medför att de inte påverkas av nedläggningen.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS. I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden. Insamling av empiri har skett genom nio intervjuer och fyra tidningsartiklar med väl insatta personer inom tillsyns- och redovisningsområdet i Sverige, samt fyra statliga arbeten. Vi har genom denna studie kommit fram till att det idag är Finansinspektionen som har det övergripande ansvaret för Sveriges redovisningstillsyn, medan våra två reglerade marknader ansvarar för den löpande redovisningstillsynen gentemot bolagen. Dagens lösning uppfattas som splittrad och otydlig, och kritiseras för att inte vara tillräckligt oberoende och inte ha tillräckligt med kompetens för att utföra uppgiften tillfredsställande. En framtida lösning är antingen att Finansinspektionen får ansvaret för både den övergripande och löpande tillsynen, eller att Finansinspektionen behåller det övergripande tillsynsansvaret och delegerar den löpande tillsynen till ett självregleringsorgan. Legitimiteten har stor betydelse för tillsynsorganet och det kan uppnås genom oberoende, upprättandet av en due process och adekvat kompetens.