<p>Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare. Frågan som uppkommer är hur konsumentskyddet inom EU kan utvecklas för att gynna relationerna mellan konsumenter och företag samt att främja och utveckla den gränsöverskridande handeln på den inre marknaden.</p><p>I uppsatsen kommer läsaren få en inblick i den problematik en konsument ställs inför, när denne hamnar i en konflikt med en näringsidkare angående en produkt eller tjänst som inhandlats via Internet, antingen här i Sverige eller utomlands. Alternativa tvistlösningsmekanismer kommer att undersökas samt i vilken utsträckning lagstiftningen inom konsumentskyddsområdet ger tillräckligt skydd för konsumenter vid e-handel. Tänkt målgrupp för uppsatsen är dels företag som erbjuder e-handel till sina kunder inom segmentet konsumentprodukter, dels jurister eller juridikstuderande som är intresserade av att få en inblick i EU:s konsumentskyddsregler samt hur alternativa tvistlösningssystem kan användas för att lösa denna typ av konflikter.</p>

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare. Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden. Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej. Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande. Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.

Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare. Frågan som uppkommer är hur konsumentskyddet inom EU kan utvecklas för att gynna relationerna mellan konsumenter och företag samt att främja och utveckla den gränsöverskridande handeln på den inre marknaden. I uppsatsen kommer läsaren få en inblick i den problematik en konsument ställs inför, när denne hamnar i en konflikt med en näringsidkare angående en produkt eller tjänst som inhandlats via Internet, antingen här i Sverige eller utomlands. Alternativa tvistlösningsmekanismer kommer att undersökas samt i vilken utsträckning lagstiftningen inom konsumentskyddsområdet ger tillräckligt skydd för konsumenter vid e-handel. Tänkt målgrupp för uppsatsen är dels företag som erbjuder e-handel till sina kunder inom segmentet konsumentprodukter, dels jurister eller juridikstuderande som är intresserade av att få en inblick i EU:s konsumentskyddsregler samt hur alternativa tvistlösningssystem kan användas för att lösa denna typ av konflikter.

<p>Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.</p><p>Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden.</p><p>Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej.</p><p>Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”<em>följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”</em>. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande.</p><p>Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som <em>rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie</em>. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.</p>

På reglerade marknader föreligger ofta ett omfattande skydd för investerare och andra minoriteter som ämnar att tillföra riskkapital till ett aktiebolag med förhoppning om en framtida avkastning. Detta ger upphov till frågeställningen om huruvida en identisk investering kan anses vara skyddad från ohederliga ageranden på oreglerade marknader. Anledningarna till denna frågeställning är många. De oreglerade marknaderna ger mindre bolag möjligheten att notera sig trots att de kanske inte har samma mognadsgrad avseende bolagsstyrning som större bolag. Chansen är även betydligt större att styrelsen och aktieägarmajoriteten är en och samma konstellation av personer. Ett försummande av bolagets tillgångar genom själviska ageranden från styrelsen kan innebära negativa konsekvenser för småsparare men även för det svenska näringslivet. Därav avser uppsatsen att undersöka utformningen och adekvansen i minoritetsskyddsreglerna på de oreglerade marknaderna, i vilka situationer de kan tillämpas och om kompletterande regleringar borde införas. Det behandlade området karakteriseras av omfattande reglering, genom såväl lagstiftning som självreglerande regelverk och diverse avtal. Uppsatsens inriktning har därav varit dessa reglers förhållande till varandra och till den ägarkonstellation som reglerna avser att skydda. I och med denna utredning har vi konstaterat att de oreglerade marknadernas regelverk lämnar många luckor för att bidra med mer flexibilitet inom bolagsstyrning och att de, konsekvent, har en påverkan på investerares riskbenägenhet. Uppsatsen förser läsaren med bättre kunskap om vad en investering på de oreglerade marknaderna de facto innebär, avseende risktagande och avkastning.

Självreglering inom olika marknader är inte någon ny idé, utan har funnits under lång tid i Sverige och internationellt. Självreglering går i korthet ut på att på frivillig grund skapa normer som på olika sätt säkrar kvaliteten för producerade varor och tjänster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer från branschorganisationer. Genom att branscher kontrollerar sig själva kan tilliten hos kunderna öka. Med dagens utveckling mot ett allt starkare informationssamhälle, ökar också kraven på informationsteknologin och dess säkerhet. Då informationssäkerhet är ett förhållandevis nytt område är det viktigt att se på hur styrning och reglering av den fortsatta utvecklingen kan ske på ett fördelaktigt sätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för effektiv reglering av informationssäkerhetsområdet genom att ställa de två alternativen självreglering och lagstiftning mot varandra. Empirin har hämtats från olika rapporter, utredningar och dylikt, men framförallt utifrån intervjuer. För att få ytterligare verklighetsförankring har vi även genomfört en fallstudie utifrån ett pågående utvecklingsarbete med ett möjligt självregleringsverktyg för informationssäkerhet. Vi har utifrån vår analys fått insikt i hur både självreglering och lagstiftning har sina för- och nackdelar. Med utgångspunkt i resonemangen kring dessa anser vi att det mesta talar för att en kombination av självreglering och lagstiftning är den bästa lösningen. Vi ser att lagstiftning bör nyttjas för specifika delområden men inte för en lägsta nivå av informationssäkerhet. Denna övergripande nivå bör istället näringslivet styra genom självreglering. För att kombinationen självreglering och lagstiftning ska vara realiserbar anser vi att det bör finnas en öppen dialog mellan lagstiftare och näringsliv där de lyssnar till varandra, samtidigt som hela samhällets behov behöver tas i beaktan och inte enbart de enskilda aktörernas.

Inledning: Intresset för kvinnor i styrelser väcktes hos flera länder på grund av att Norge införde en kvoteringslag för att uppnå 40 % av det underrepresenterade könet i börsbolagens styrelser. Sverige har år 2017 uppnått 38 % av de underrepresenterade könet i börsbolagens styrelser utan att införa en tvingande kvoteringslag vilket tyder på att en annan regleringsprocess tillämpades. Utvecklingen visar på att det har skett en beteendeförändring hos aktörerna i samhället, då jämställda styrelser nästintill har uppnåtts. Detta lämnar utrymme för en studie av tillvägagångssättet i en regleringsprocess där den allmänna debatten och en institutionell förändring av normer och regler i den svenska regleringsprocessen beaktas. Problemformulering: Hur påverkar institutionaliserings- och regleringsprocessen arbetet för att uppnå en beteendeförändring i samhället, gällande utvecklingen av andelen kvinnor i de svenska börsbolagens styrelser? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen om institutionell förändring betraktat från ett regleringsperspektiv genom att följa utvecklingen av andelen kvinnor i de svenska börsbolagens styrelser i relation till den allmänna debatten och den regulativa processen. Metod: Forskningsansatsen som använts i denna studie är abduktion. Institutionalian bidrar med tidigare forskning angående jämställdhet i styrelser. Den teoretiska referensramen består av teorier som uppmärksammar en regleringsprocess, en institutionaliseringsprocess och aktörer. Studiens empiriska analys utgår från en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av sekundärdata från databasen Mediearkivet. Detta har kompletterats med offentliga dokument i form av departementsutredningar, motioner, remissvar och statliga offentliga utredningar. Slutsats: Studiens resultat anger att i en regleringsprocess måste de icke-statliga aktörernas debatter gällande en regleringsfråga beaktas och att en fullständig självreglering inte kan tillämpas. Dessutom har studien visat att en institutionaliseringsprocess ingår och synliggörs i en regleringsprocess och att det är denna process som är nyckelfaktorn för att uppnå en hållbar beteendeförändring. Slutligen anges att det är debatterna mellan starka statliga och icke-statliga aktörer som initierar en institutionaliserings- och regleringsprocess för att åstadkomma en institutionell förändring. / Introduction: The interest in women on boards started in many countries due to the introduction of a quota law in Norway in order to achieve a 40 % representation of the underrepresented sex in listed companies’ boards. In 2017, Sweden has achieved a 38 % representation of the underrepresented sex in the listed companies’ boards without introducing a compulsory quota law, which indicates that another regulatory process was applied. This development shows that there has been a change in the behavior among the actors in society, as equality in the company boards has almost been reached. This leaves room for a study to investigate the approach in a regulatory process in which the general debate and institutional change of norms and rules in the Swedish regulatory process are taken into account. Problem: How does the institutionalization and regulatory process affect the work to achieve a change of behavior in society, regarding the development of the proportion of women on boards of listed companies in Sweden? Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of institutional change, observed from a regulatory perspective by following the development of the percentage of women on the boards of listed companies in Sweden, in relation to the general debate and the regulatory process. Method: The research approach in this study is abduction. The “Institutional” contributes with previous research on gender equality on boards. The theoretical framework consists of theories that put attention to a regulatory process, institutionalization process and the actors. The empirical analysis of the study is based on a qualitative method where the empirical material consists of secondary data from the database “Mediearkivet”. This source has been supplemented with public documents in the form of departmental investigations, motions, referral and public state investigations. Conclusion: The results of this study indicate that in a regulatory process, it is necessary to observe the debates regarding government issues between non-governmental actors, and that complete self-regulation cannot be applied. The study also shows that an institutionalization process is included and visible in a regulatory process, and this process is the key factor in achieving sustainable behavioral change. Finally, it is stated that the debates between strong governmental and non-governmental actors are crucial in the initiation of an institutionalization and regulatory process which in turn achieves institutional change.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och få större förståelse för hur pedagoger upplever vilka utmaningar som uppstår i en utemiljö, utan fysiska gränser för var barnen får vistas, och vilken betydelse disciplin får inom förskolans ramar. Utgångspunkten för fallstudien var en uteverksamhet med en unik avdelning helt utan inhägnad såsom staket. Genom det poststrukturella- och socialkonstruktivistiska perspektivet undersökte vi detta närmre. Studien är en kvalitativ metod med utgångspunkt i en fallstudie och med semistrukturerade intervjuer. Teoretikern Michel Foucaults syn på makt och disciplin var ett adekvat centralt begrepp då pedagogerna vi intervjuade inte ansåg alls att de arbetar med disciplin, eller att disciplin ens hör hemma i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna säger sig istället arbeta med tydlighet, struktur och tillit, vilket skapar en gruppdynamik där förtroendet för varandra blir betydande. Pedagogerna menar även att genom mindre barngrupper kan pedagogerna skapa djupare relationer till barnen. Resultatet visar att barn är sociala individer som oftast håller sig nära sina kamrater och inom det område de befinner sig på. Något pedagogerna poängterar är att de ser barnen som mycket kompetenta och ansvarstagande.

No description available.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och kritiskt granskas forskning kring lärandematriser och hur de påverkar elevers textskapande. Forskningen breder ut sig mellan årskurserna 4-6 och anknyter specifikt till språkundervisning med fokus på skrift i svenska. Syftet med kunskapsöversikten är att granska lärandematriser som stödstruktur vid elevers textskapande och hur lärare kan använda lärandematriser för att utveckla elevers textskapande innan och under skrivprocessen. Den frågeställning som kommer att besvaras i denna rapport lyder:  Hur påverkar elevers användande av lärandematriser deras textskapande i svenskämnet i årskurs 4-6? Resultatet visar på att den tidigare forskning som utförts gällande lärandematriser och dess påverkan på elevers textskapande ej ger liknande svar som stödjer en gemensam slutsats. Därav kan vi inte med säkerhet ge en konkret och reliabel slutsats över hur elevers användande av lärandematriser påverkar deras textskapande. Det finns därför stora anledningar att fortsätta forska inom ämnet för att kunna se lärandematrisers effekt på sikt, inte bara under kortare perioder. Dock pekar forskning på att lärandematriser implementerade vid kamrat- och självbedömning främjar elevers utveckling vid textskapande.