No description available.

Licentiatavhandling Växjö : Växjö universitet, 2009.

This thesis studies the National Labour Market Board (AMS) and the role it played during the Assyrian/Syrian migration during the 1960s and 1970s. AMS was created at the end of the 1940s with full employment as its main goal. During the 1950s and 1960s this seemingly worked perfectly and AMS had considerable influence on the migration patterns to Sweden. However this changed during the 1970s and a combination of events turned the Swedish economy to a decline. At this point in time a relatively great number of Assyrians/Syrians refugees started to migrate to Sweden. The thesis uses Bo Rothstein’s writings about Sweden as a corporate state as a starting point. Rothstein argues that the “corporate spirit” that had greatly influenced the Swedish politics since the 1930s started to decline during the 1980s in all sectors. I argue that the Assyrian/Syrian migration in the middle of the 1970s is the start of this decline in the labour market sector. I also argue that AMS influential position on the migration field ends, or at least greatly decreases as a result of the Assyrian/Syrian migration.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nå en fördjupad kunskap och förståelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige med särskilt fokus på rekryteringen av utländsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik AB åren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haft på samhället Gislaved. Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare från denna period och sedan jämfört de tankar jag tagit del av med relevanta källor samt litteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsättningar att se hur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berättelser förhåller sig till allmänt accepterad litteratur i ämnet. Jag kan därigenom se om förhållandet skiljer sig på lokal och nationell nivå. Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gått till och motiverats av Gummifabriken när arbetskraftsbehovet var som störst. Detta har jag genomfört med hjälp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt de djupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandrades tankar väl stämmer överens med de källor samt litteratur jag presenterar och undersökningen ger en förstärkt bild av redan skriven litteratur i ämnet. Kunskap som tillskrivs i undersökningen är en förstärkt bild av Gummifabrikens roll i att utveckla samhället Gislaved, något som inte hade gått utan arbetskraftsinvandringen.

The following essay is a study about how migrant workers and immigration policies were discussed from Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, to the members of the union between the years 1960-1973. To find this out I set these questions:   What sort of information appear in Mål och Medel concerning migrant workers and immigrant policies, and how does this change over time?   How does Mål och Medel present the immigrant workers opinions?   The method for the study is based on analyzing articles, interviews and others texts found in Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, and what they want to inform the members of the union about.   The study’s results have found that during the early parts of the 1960s immigrant workers were not included in the union press at all. Towards the late 1960s the immigrants were discussed, but in a manner which implied that immigrants are naturally exploited and therefore must the immigration be controlled better. It also discussed immigrants had some sort of “adaptation problem” to the Swedish norm. The immigrants were expected to adapt themselves to become more like the normal “Swedish worker”.  In the early 1970s the immigrant workers become gradually more included with the rest of the union members and are considered to be a great asset in Swedish workforce. During this period Mål och Medel also publishes immigrant workers opinions and frequently discusses the possibilities for education in Swedish for the foreign part of the workforce.

No description available.

Studien har som syfte att studera efterkrigstidens italienska arbetskraftinvandring till SKF och Göteborg. Genom att genomföra denna form av studie kan man få en inblick i italienska arbetskraftsinvandringen och även få ett exempel på hur efterkrigstidens arbetskraftsinvandring skedde i Göteborg. Det finns ett hålrum i den svenska historieforskningen gällande arbetskraftinvandringen och dess berättelser samt minnen. De har en viktig funktion men har blivit en osynlig del av den svenska historien trots att det är en viktig del av det moderna Sveriges utveckling.

The purpose of this study is first and foremost to examine how the treatment of Nordic and non-Nordic migrant worker groups differed from each other during the time period 1947 to 1964, seen through the lens of the Swedish authorities. The study focuses primarily on the ”landsfiskal,” a now defunct civil servant position that served as a combination of prosecutor, bailiff and chief constable, as well as Statens Utlänningskommission, whose modern equivalent is the Swedish Migration Agency. The study is a blend of qualitative and quantitative research, using qualitative methods to determine if and how the treatment of different migrant groups differed by way of studying official protocols and  other documents from the landsfiskal and Statens Utlänningskommission, as well as using the same material in a quantitative manner to support the qualitative study by determining which migrant groups appear in the study and how many members each group has. It is clear that the treatment of Nordic and non-Nordic migrant workers differed quite heavily during this time period, with the Swedish state showing great distrust and wariness toward the non-Nordic migrant groups, those from Eastern Europe in particular, and attempting to control them through such things as travel restrictions. Certain Nordic migrants have such restrictions and other methods of control placed on them as well, but not nearly to the extent or severity of those placed on the non-Nordic migrants. The exact reasons for the distrust and wariness displayed by the Swedish authorities has been unable to be determined.

I denna kunskapsöversikt har vårt syfte varit att undersöka hur den svenska läroplanen harförhållit sig till det mångkulturella samhällets utveckling i Sverige de senaste de senaste 60åren från Lgr 69 till Lgr 11. Vårt resultat visar ett samband mellan den ökade invandringentill Sverige och de mångkulturella aspekterna i läroplanen. När arbetskraftsinvandringen tarfart på 60-talet så ser vi att begreppet mångkulturalitet börjar att uppmärksammas. Någotman även kan se i läroplanen konstruerad några år senare. Detta är något som fortgårunder 80- och 90-talen då konsekvenserna av en starkt tilltagande invandring i Sverigefortsätter att påverka läroplanerna från 1980, 1994 och 2011. Exempel på hur denmångkulturella utvecklingen i det svenska samhället påverkar läroplanen är införandet avhemspråk under 80-talet samt hur läroplanen under 90-talet tydligt understryker attskolorna måste inkludera det mångkulturella perspektivet.

<p>Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sätt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansåg att arbetskraftsinvandring var en förutsättning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt inställd till arbetskraftsinvandring, då organisationen ansåg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstå. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och på det sättet undveks en konflikt på arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde på den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige. Under de senaste åren har arbetsmarknadens parter återigen börjat diskutera arbetskraftsinvandring. Denna gång beror diskussionen om arbetskraftsinvandring på att den svenska befolkningen, inom några år, inte kommer att räcka till för att upprätthålla välfärden. </p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har hanterat frågan om arbetskraftsinvandring. Vilka strategier har intresseorganisationerna använt sig av för att uppnå sina mål? Är intresseorganisationerna inriktade på samarbete eller konfrontation? Vilken roll spelar avvecklingen av de korporativa strukturerna? </p><p> uppsatsen görs en jämförande studie av intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv. Materialet som uppsatsens litteraturstudie bygger på, består bland annat av propositioner och SOU-rapporter. Detta material har kompletterats med material från de två intresseorganisationerna samt artiklar från Dagens Nyheter. </p><p>I uppsatsen utgår jag från korporativ teori och för att komplettera denna har jag valt att dels beskriva hur intresseorganisationer fungerar och varför människor väljer att gå samman kollektivt i intresseorganisationer, dels genom att jämföra korporativ teori med pluralistisk teori. </p><p>För LO är det viktigt att arbetskraftsinvandring från de nya EU-medlemsstaterna inte leder till lönedumpning eller arbetskraftsöverskott på den svenska arbetsmarknaden eller att den redan arbetslösa och sjukskrivna delen av befolkningen fastnar i sin tillvaro. Svenskt Näringsliv och dess medlemsföretag däremot anser att minst 100 000 människor under de senaste åren skulle kunna ha anställts om rätt kompetens hade funnits i landet och därför har arbetskraftsinvandringsfrågan blivit mycket viktig för organisationen. </p><p>För intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har samarbetet under de senaste åren förändrats från ett generellt samarbete till att intresseorganisationerna istället väljer att samarbeta i de frågor de finner det möjligt att göra så. Detta har lett till att det har blivit viktigt för intresseorganisationerna att var för sig försöka påverka beslutsfattarna genom direktkontakter. I praktiken betyder detta att intresseorganisationerna har hållit sig fast vid delar av det korporativa samarbetet samtidig som både LO och Svenskt Näringsliv använder sig av pluralistisk påverkan för att utöva inflytande på beslutsfattarna.</p>