<p>I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.</p>

No description available.

No description available.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.

Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse för arbetskraftsinvandringen av forna jugoslaver i Sverige under åren 1960–1970. Detta har undersökts genom en litteraturstudie med hjälp av en kvalitativ ansats och hermeneutik som metod. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av socialkonstruktivismen. De frågeställningar uppsatsen ämnades besvara var: Hur gick rekryteringen av arbetskraft till?Vad bidrog till att de arbetskrafts invandrade integrerades i det svenska samhället?Undersökningen visade hur rekryteringen av arbetskraft gick till, från rekrytering till anställning, samt vilka faktorer som bidrog till att de arbetskrafts invandrade jugoslaverna kunde integreras i det svenska samhället. Slutsatsen blev att myndigheterna, tillsammans med personliga omständigheter som bakgrund och utbildning, hade en inverkan på förutsättningarna för att integreras i det svenska samhället.

Studien är till för att få en fördjupad förståelse för varför utländska personer väljer att flytta till Sverige för att arbeta. Huvudfokus ligger i att fånga upp vilka faktorer som påverkat personernas beslut att flytta till Sverige. Studien söker svar på vad personer från andra länder finner Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i. För att få förståelse för hur svenska arbetsmarknaden ser ut berör teoriavsnittet arbetskraftsinvandringen, den nya arbetskraftsinvandringsreformen som infördes 2008, den svenska modellen och hur kollektivavtalens influerade utformning av svensk arbetsmarknad. Studien genomförs med kvalitativ ansats genom intervjuer med relevanta personer. Personerna har ursprung i länder utanför Europa samt en person med ursprung i Tyskland. Studiens analys baseras på ett antal teman som fokuserar på de faktorer som främst påverkat intervjupersonerna. Teman belyser faktorer som bidragit till att intervjupersonerna valt att flytta till Sverige. För att besvara frågeställningarna fokuserar studien på intervjupersonernas personliga upplevelser av Sverige som land, både i deras arbete och i samhället.

This dissertation considers how the transition from craft manufacture to mechanized glass production affected the organization of work and the consequences for the recruitment of labour. Based on gender and ethnicity, the dissertation studies the composition of the workforce, the significance of qualifications, and differences in career paths and length of stay have been investigated at Surte glassworks 1943–1978. Charles Tilly’s theory of durable inequality is applied to analyse whether primarily gender and ethnicity had any effect on the assignment of tasks and on discrimination. In conclusion, the results from Surte are compared with conditions at Kosta glassworks. Whereas Surte’s specialty was machine-made bottles, Kosta was geared to craft production of utility glass and art glass. After mechanization at Surte, machine-tenders were counted among the most qualified category, instead of the glass-blowers who had previously been in demand. Manufacture at a pace regulated by machines led to more routine chores such as inspection and packaging. At Kosta, with its focus on craft, glass-blowers still had the highest positions and had learned glass-blowing in the traditional way through practical exercise. At neither Surte nor Kosta did women have any opportunity to receive comparable training. After the Second World War there was a growing need for labour at both Surte and Kosta, and to keep production going the main alternative was foreign labour. The peak was reached in the 1960s, and of roughly 660 collectively employed workers at Surte in November 1964, almost 40% were immigrants, chiefly from Finland. Kosta at the same time, with just under 330 employees, had slightly under 10% foreign workers, mainly from Greece. Kosta attracted a number of skilled glass-workers from abroad, but the majority of immigrants there, and all those at Surte, lacked experience of glass manufacture At neither Surte nor Kosta, with their different production methods, is there any evidence of durable inequality based on ethnicity. The assignment of tasks was guided rather by the functions in demand at the companies and by the applicants’ qualifications. Internal training and career opportunities were open to all male workers, regardless of which country they came from. On the other hand, the gender division of labour at both glassworks created durable inequality for all women regardless of nationality. / <p>Projektet delfinasierat av Kulturparken Småland.</p>

Sveriges migrationspolitik och debatten om den har genomgått betydande förändringar under de tio år som följt reformen av systemet 2008. Den här uppsatsen tittar på debatten i riksdagen om arbetskraftsinvandring från 2008 till 2018 och svarar på två frågor. 1. Hur ser konfliktlinjerna ut i svensk arbets- kraftsinvandringspolitisk debatt? 2. Hur har partiernas arbetskraftsinvandringspolitiska argumentation förändrats över tid? För att svara på frågorna konstrueras typargument utifrån en tvådimensionell skala över migrationspolitik med en materiell och en immateriell axel, samt tidigare erfarenheter av hur partier argumenterat för mer öppen respektive restriktiv politik. Inläggen i debatterna kodas sedan utifrån vilka av typargumenten som används. De svenska partierna går att dela in i två grupper: fem partier som är konsekvent för en mer öppen arbetskraftsinvandringspolitik – M, C, KD, FP och MP – och tre partier som är konsekvent för en mer restriktiv politik – S, V och SD. Den tvådimensionella modellen av migrationspolitisk konflikt är dåligt lämpad för att beskriva konflikten mellan dessa kluster. Bland de öppna använder Allianspartierna och i synnerhet M en mer materiell argumentation medan MP använder en mer immateriell argumentation. Bland de restriktiva använder S och V nästan uteslutande hänvisningar till att arbetskraftsinvandringen riskerar att pressa löner och villkor på den svenska arbetsmarknaden, medan SD också hänvisar till andra argument. Nästan ingen argumentation för mer restriktiv politik är immateriell. Över tid har argumentationen för en mer öppen arbetskraftsinvandring förändrats signifikant i riktning mot mer materiella och mindre immateriella argument, medan den restriktiva argumentationen har varit oförändrad. Troligen finns ett samband med den migrations- politiska debattens utveckling mot en mer restriktiv diskurs. / Swedish migration policy and the debate surrounding it has undergone significant changes during the ten years that have past since the reform of 2008. This thesis looks at the debate in the Swedish parliament on labour migration from 2008 to 2018, and answers questions. 1. What are the conflict lines in Swedish labour migration policy debate? 2. How has the parties’ argumentation on labour immigration policy changed over time? To answer the questions, type arguments are created on a two-dimensional field with a material and an non-material axis, as well as previous experience of how parties argued for more open or restrictive policies. The arguments are coded with the type arguments used. The Swedish parties can be divided in two groups: five parties that are consistently for a more open labour migration policy – the Moderates, Centre Party, Christian Democrats, Liberals and Green Party – and three parties that are consistently for a more restrictive policy – the Social Democrats, Left Party and Sweden Democrats. The two-dimensional model of migration policy conflict is poorly suited to describe the conflict between these clusters. Among the open, the centre-right parties and especially the Moderates, use a more material argumentation, while the Green Party use a more non-material argumentation. Among the restrictive, the Social Democrats and Left Party use almost exclusively references to the fact that labor migration risks pressing wages and conditions on the Swedish labour market, while the Sweden Democrats also refer to other arguments. Almost no argumentation for more restrictive policy is non-material. Over time, the argumentation for a more open labour migration changed significantly towards more material and less non-material arguments, while the restrictive argumentation has remained unchanged. There is probably a connection with the development of the migration policy debate towards a more restrictive discourse.

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten. Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.

<p>Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.</p><p>Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.</p>