• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Flaskor på löpande band : Arbete och arbetskraftsrekrytering vid Surte glasbruk 1943-1978

Holmér, Gunnel January 2017 (has links)
This dissertation considers how the transition from craft manufacture to mechanized glass production affected the organization of work and the consequences for the recruitment of labour. Based on gender and ethnicity, the dissertation studies the composition of the workforce, the significance of qualifications, and differences in career paths and length of stay have been investigated at Surte glassworks 1943–1978. Charles Tilly’s theory of durable inequality is applied to analyse whether primarily gender and ethnicity had any effect on the assignment of tasks and on discrimination. In conclusion, the results from Surte are compared with conditions at Kosta glassworks. Whereas Surte’s specialty was machine-made bottles, Kosta was geared to craft production of utility glass and art glass. After mechanization at Surte, machine-tenders were counted among the most qualified category, instead of the glass-blowers who had previously been in demand. Manufacture at a pace regulated by machines led to more routine chores such as inspection and packaging. At Kosta, with its focus on craft, glass-blowers still had the highest positions and had learned glass-blowing in the traditional way through practical exercise. At neither Surte nor Kosta did women have any opportunity to receive comparable training. After the Second World War there was a growing need for labour at both Surte and Kosta, and to keep production going the main alternative was foreign labour. The peak was reached in the 1960s, and of roughly 660 collectively employed workers at Surte in November 1964, almost 40% were immigrants, chiefly from Finland. Kosta at the same time, with just under 330 employees, had slightly under 10% foreign workers, mainly from Greece. Kosta attracted a number of skilled glass-workers from abroad, but the majority of immigrants there, and all those at Surte, lacked experience of glass manufacture At neither Surte nor Kosta, with their different production methods, is there any evidence of durable inequality based on ethnicity. The assignment of tasks was guided rather by the functions in demand at the companies and by the applicants’ qualifications. Internal training and career opportunities were open to all male workers, regardless of which country they came from. On the other hand, the gender division of labour at both glassworks created durable inequality for all women regardless of nationality. / <p>Projektet delfinasierat av Kulturparken Småland.</p>
2

Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective

Ekstrand, Johan January 2022 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan.

Page generated in 0.0251 seconds