The following essay is a study about how migrant workers and immigration policies were discussed from Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, to the members of the union between the years 1960-1973. To find this out I set these questions:   What sort of information appear in Mål och Medel concerning migrant workers and immigrant policies, and how does this change over time?   How does Mål och Medel present the immigrant workers opinions?   The method for the study is based on analyzing articles, interviews and others texts found in Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, and what they want to inform the members of the union about.   The study’s results have found that during the early parts of the 1960s immigrant workers were not included in the union press at all. Towards the late 1960s the immigrants were discussed, but in a manner which implied that immigrants are naturally exploited and therefore must the immigration be controlled better. It also discussed immigrants had some sort of “adaptation problem” to the Swedish norm. The immigrants were expected to adapt themselves to become more like the normal “Swedish worker”.  In the early 1970s the immigrant workers become gradually more included with the rest of the union members and are considered to be a great asset in Swedish workforce. During this period Mål och Medel also publishes immigrant workers opinions and frequently discusses the possibilities for education in Swedish for the foreign part of the workforce.

Livsformsanalyser handlar kort och gott om hur vi människor lever våra liv. Alla människor har olika syn och värderingar på vad som är viktigt i livet och genom att studera en människas livsform kan man se vad som prioriteras och hur det goda livet uppfylls. Det goda livet kan för någon innebära att ha mycket fritid och ledig tid utanför arbetet medan det för andra kan innebära att prestera bra på arbetet och lägga mycket tid där. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka livsformer heltids- och deltidsbrandmän i Värmland lever, det vill säga hur de ser på delarna arbete, familj och fritid. Vi har undersökt vilken inställning de har till sitt arbete och hur stor skillnaden är mellan de båda yrkeskategorierna.Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och för att få fram vårt resultat har vi genomfört ett antal livsformsintervjuer som vi sedan analyserat utifrån livsformsanalysen, den så kallade Karlstadmodellen. Vi har genom undersökningen kommit fram till att alla våra manliga respondenter lever inom arbetarlivsformen eftersom de drar en tydlig gräns mellan arbete och fritid, det vill säga deras fritid prioriteras framför arbetet. Vi har också kommit fram till att kvinnorna som vi intervjuat lever inom de mansspecifika livsformerna då de investerar egen tid till att utveckla sig själva. De ställer sin fritid till förfogande för arbetet genom att de inte drar någon gräns mellan arbete och fritid. Alla livsformer kan levas av både män och kvinnor och det behöver inte vara så stora skillnader mellan könen. Vårt resultat gäller enbart för de personer som vi har intervjuat.

Bakgrund: Musik utgör en stor del i förskolans vardag och bedrivs både på barns och förskollärares initiativ. Det råder inget tvivel om att musik bidrar med glädje i och utanför förskolans väggar och kan gynna barns utveckling på ett mångsidigt sätt. Forskning visar att musik som estetisk uttrycksform kan mötas med osäkerhet bland förskollärare i förskolan. Musik i förskolan kan upplevas och uttryckas på olika vis från individ till individ och det finns en stor variation av förhållningssätt och tillvägagångssätt i arbetet med musik. Därmed blir det intressant att närmare studera förskollärares arbete och inställning till musik i förskolan. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever musik i förskolan. Mer specifikt intresserar vi oss för hur förskollärares tidigare erfarenheter och relation till musik påverkar deras användning av musik i förskolan. Metod: Denna kvalitativa studie har samlat in empiri med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien har nio utbildade förskollärare från tre kommuner i Västra Götalandsregionen intervjuats. Med semistrukturerade intervjuer som metod blev det möjligt för förskollärarna att ge utförliga svar och följdfrågor gav detaljerad data. Vid bearbetning av insamlat material användes tematisk analys. Resultat: Resultatet visa att musiken i förskolan tilldelas en betydelsefull roll. Förskollärarna förmedlar flertalet områden där musiken kan bidra med utveckling i förskolan. Resultatet visar att det finns olika tillvägagångssätt i arbetet med musik. Däremot uttrycker majoriteten deltagare att de önskar mer kunskap inom musik.