I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlägga ärenden ”så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts”. Man skall också bereda andra myndigheter tillfälle att yttra sig i de frågor som kan beröra deras verksamhetsområde. I lantmäterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, står det i 4 kap 25 § att samråd ska ske med andra myndigheter ”vid behov”. I 4 kap 25 a § samma lag finns även en tydlig koppling till kommunens byggnadsnämnd i de frågor som berör befintlig eller tillkommande bebyggelse utanför planlagt område. Syftet med detta examensarbete är därför att dels utreda hur detta samrådsförfarande fungerar i praktiken samt hur man hanterar bedömningarna i samband med hänskjutande enligt 4 kap. 25 a § FBL. För att få någorlunda jämförbara förhållanden har tio kommuner i Stockholms län valts ut i en första fallstudie avseende samrådsrutinerna gentemot byggnadsnämnden. I den andra fallstudien undersöker vi närmare hur själva hänskjutande processen fungerar. Studierna visar att samrådsrutinerna överlag är ganska strukturerade och långtgående inom specifikt det statliga Lantmäteriet i Stockholms län. Samrådet används inte enbart som det föreskrivs i lagen och förarbetena utan fungerar även som informations- och samarbetsforum avseende främst planfrågor mellan de olika myndigheterna. Vad gäller hänskjutandet påvisas en hantering som innehåller i vissa fall både juridiska frågetecken och inkonsekvens.

The world's and Sweden's population continues to increase and there is a need to build more residences. To ensure that the Swedish environmental goal of a good built environment (God bebyggd miljö) is achieved, and the earth's scarce resources are managed, densification is considered by Boverket to be a good planning method wherein buildings are concentrated in those places which contain the best conditions. However, this means that previously unexploited green areas may need to be developed, which entails negative local consequences for ecological and social sustainability. It is additionally not uncommon for strong citizen dissatisfaction to arise when a municipality develops a green area, and some feel that the municipality does not communicate and include the citizens in a satisfactory manner. The Tumba skog project in Botkyrka municipality is a typical example of this phenomenon. During the planning process, many criticisms were received regarding shortcomings in the investigations and poorly executed planning, as well as a desire for more influence and better information. When examining this case, however, no significant flaws could be found in any part of the project, which illustrates the problems surrounding the realization of controversial planning projects, and the associated dissatisfaction that seems to inevitably arise. / Världens och Sveriges befolkning fortsätter att öka och det finns ett behov att bygga fler bostäder. För att säkerställa att miljömålet god bebyggd miljö uppnås och jordens resurser hushålls med anser Boverket att förtätning är en bra planeringsmetod, där bebyggelse koncentreras på de platser som har de bästa förutsättningarna. Detta betyder emellertid att tidigare oexploaterade grönområden kan behöva tas i anspråk, vilket innebär lokalt negativa konsekvenser för den ekologiska och sociala hållbarheten. Det är dessutom inte ovanligt att kraftigt missnöje uppstår när en kommun bebygger ett grönområde, samt att medborgare upplever att kommunen inte kommunicerar och inkluderar dem på ett tillfredsställande sätt. Projektet Tumba skog i Botkyrka kommun är ett typiskt exempel på detta fenomen. Under planeringsprocessen inkom ett flertal synpunkter angående brister i utredningarna och dåligt genomförd planering samt en önskan om mer inflytande och bättre informering. Vid granskning av detta fall kunde emellertid inga betydande brister återfinnas i någon del av projektet, vilket illustrerar problematiken kring att genomföra kontroversiella planerings-projekt och det anknutna missnöje som till synes ofrånkomligen uppstår.

I Sverige utgör medborgardialog ett obligatoriskt moment i den svenska samhällsplaneringen genom samråd. Dock har tidigare forskning visat att det obligatoriska samrådsmomentet inte är tillräckligt för att skapa ett medborgardeltagande som är jämlikt och representativt. Studien syftar till att undersöka hur Norrköping som en växande medelstor kommun ser på vilka utmaningar som finns med att bedriva medborgardialog, samt vilka arbetssätt som idag används och hur dessa kan förbättras. Detta har sedan analyserats utifrån de två teorierna kommunikativ planering och deliberativ demokrati. För att besvara studiens syfte har tre tjänstepersoner inom Norrköpings kommun intervjuats, samt en forskningsassistent inom fältet för medborgardialog. Intervjustudien har även kompletterats av en dokumentanalys med relevanta samrådsredogörelser. Resultatet visar att många utmaningar som redovisas i tidigare forskning även finns i Norrköpings kommun. Det visar även att kommunens ansvar sträcker sig utanför de traditionella ramarna och att nya tillvägagångssätt konstateras som avgörande för målet om ett mer representativt medborgardeltagande. / In Sweden, citizen dialogue becomes a mandatory moment in Swedish urban planning through consultation. However, previous research has shown that the mandatory consultation element is not sufficient to create civic participation that is equal and representative. The study aims to examine how Norrköping, as a growing medium-sized municipality, views the challenges involved in conducting citizen dialogue, as well as the working methods used today and how these can be improved. This has since been analyzed based on the two theories of communicative planning and deliberative democracy. To answer the purpose of the study, three officials in the municipality of Norrköping were interviewed, as well as a research assistant active in the field of citizen dialogue. The interview study has also been supplemented by a document analysis with relevant consultation reports. The results show that many challenges reported in previous research also exist in Norrköping municipality. It also shows that the municipality’s responsibility extends beyond the traditional framework and that new approaches are found to be crucial for more representative citizen participation.

När en detaljplan upprättas måste kommunen enligt lag hålla samråd som en del av processen. Kommunen har en skyldighet att samråda med lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och andra berörda kommuner. Kommunen måste även ge tillfälle till samråd med bland annat kända sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av planen. Syftet med samrådet är att skapa ett bättre beslutsunderlag, vilket i sin tur ska leda till en bättre plan. Vidare syftar samrådet till att ge medborgare insyn i planprocessen och även möjlighet att påverka den slutliga planen. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka hur väl medborgarinflytandet fungerar vid samråd till detaljplan. För att besvara syftet och frågeställningarna används två metoder; dokumentstudie och intervjustudie. I dokumentstudien undersöks 18 samrådsredogörelser från totalt nio olika kommuner. Syftet är att undersöka vad privatpersoner generellt sett har åsikter om vid samråden samt hur kommunerna hanterar och bemöter dessa yttranden. Vidare undersöks vilka brister samråden har idag. Intervjuerna användes för att konfirmera resultatet från dokumentstudien samt för att besvara funderingar som uppkommit vid dokumentstudien. Resultatet visar att vid samråd har privatpersoner generellt sett har åsikter om natur, infrastruktur, utseende eller utformning, otydlig information om planen samt personlig påverkan. Efter samrådet försöker kommunen att ändra planen efter synpunkterna i de fall de anser att det är möjligt. I de flesta fall har det dock inte ansetts möjligt, vilket visar att lagstiftarens syfte med samråd inte uppfylls. Slutligen visar studien att det finns flera brister med hur kommunerna informerar om samråden; dels är sättet ineffektivt, dels behöver kommunerna göra mer än vad lagen kräver för att skapa förutsättningar för ett lyckat samråd. / When a detailed development plan is established, the municipality must conduct consultations as part of the process. The municipality has an obligation to consult with lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen and other affected municipalities. The municipality must also provide an opportunity for consultation with, among others, known stakeholders, apartment owners, tenants and residents affected by the plan. The purpose of the consultation is to create a better decision basis, which in turn will lead to a better plan. Moreover, the consultation aims to give citizens insight into and influence on the detailed planning process. The purpose of this study is to qualitatively research how well civic influence functions in consultation for detailed development planning. Two methods have been used to address the purpose: document analysis and interview studies. In the document analysis, 18 consultation reports from nine different municipalities have been studied. The purpose is to analyze what opinions citizens generally have during the consultations and how the municipalities handle and respond to these opinions. Furthermore, the study analyses what flaws the consultations have. The interviews were used to confirm the results from the document analysis and to answer any further questions that had occurred during the document analysis. The results show that citizens generally have opinions about nature, infrastructure, design and shape, unclear information, and personal interests. After the consultation, the municipality try to change the detailed development plan according to received opinions, whenever they find it possible. In most cases, however, it has not been considered possible, which shows that the legislator’s purpose of the consultation is not fulfilled. Finally, the study has shown that there are several flaws with the informing of the plan, such as it is being ineffective and that the municipalities need to do more than what is required by law to create conditions for a successful consultation.

Samråd som del i detaljplanerprocessen tillkom med plan- och bygglagen (1987:10) som idag benämns äldre plan- och bygglag. Engagemanget hos allmänheten hade växt sig starkare under 1960- och 1970-talet då det byggdes mycket och i snabb takt. Samrådet var ett sätt att engagera allmänheten i planering av områden för att kunna skapa mer hållbara projekt och förstärka allmänhetens inflytande i planering. Utöver det lagstadgade samrådet kan kommuner arbeta med tidiga dialoger för att ytterliga samla information och ge möjlighet till inflytande hos allmänheten. Samrådet och processen som helhet har fått kritik för att inte vara tillräckligt demokratisk och det har varit svårt att veta när dialoger ska ske för att ge bästa möjliga effekt. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka när samråd och dialoger bör äga rum och varför de bör äga rum vid den tidpunkten. Jag undersökte också hur samråd och dialoger bör genomföras för att bidra till en effektiv och hållbar detaljplaneringsprocess.  Först har litteraturstudie genomförts för att efter relevanta teoretiska ramverk ta reda på vad som sagts i tidigare utredningar och studier. Där har det visat sig att samråd och dialoger är nödvändigt för att öka inflytande och minska missnöje bland medborgare. Dialogerna bör föras kontinuerligt genom processen för att förhindra fel som i ett senare skede tar mycket längre tid. Följt av litteraturstudien genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med semistrukturerade frågor ställda till kommuntjänstemän. Av undersökningen framgick en ytterligare anledning till att samråd och dialoger är viktigt, vilket är kunskapsinhämtning. Tiden för dialogerna varierar mycket från olika projekt, men det är viktigt att informera om varför dialogen förs.   Slutsatsen jag kan dra utifrån studien är således att samråd och dialoger behövs för att medborgare ska ha inflytande över sin omgivning och för att minska missnöje. Dialogerna bör hållas kontinuerligt med rätt information vid dialogerna och det ska göras klart vad som är syftet med dialogerna. Kommunerna bör använda sig mer av planprogram för att inleda detaljplaneprocessen med en tidig dialog och detaljplaner kan i större utsträckning gå ut på samråd innan de är färdigställda med en längre samrådstid. / Consultation as part of the detailed planning process was introduced with the Planning and Building Act (1987:10), which is now referred to as the older Planning and Building Act. Public engagement had grown stronger during the 1960s and 1970s when there was a lot of construction happening at a rapid pace. Consultation was a way to involve the public in the planning of areas in order to create more sustainable projects and increase public influence in the planning process. In addition to the statutory consultation, municipalities can engage in early dialogues to gather more information and provide opportunities for public influence. The consultation and the overall process have been criticized for not being sufficiently democratic, and it has been difficult to determine when dialogues should take place to achieve the best possible effect. The purpose of the bachelor's thesis is to investigate when consultations and dialogues should take place and why they should take place at that time. I did also investigate how consultation and dialogs should be done in order to contribute to an effective and sustainable detailed planned process.  First, a literature review was conducted to identify relevant theoretical frameworks and find out what has been said in previous investigations and studies. It has been found that consultations and dialogues are necessary to increase influence and reduce dissatisfaction among citizens. The dialogues should be conducted continuously throughout the process to prevent errors that would take much longer to address at a later stage. Following the literature review, a qualitative study was conducted in the form of interviews with semi-structured questions addressed to municipal officials. The study revealed another reason for consultations and dialogues, which is knowledge acquisition. The timing of the dialogues varies greatly across different projects, but it is important to inform why the dialogue is being held.   The conclusion I can draw from the study is thus that consultation and dialogues are necessary for citizens to have influence over their environment and to reduce dissatisfaction. The dialogues should be held continuously with the right information provided, and the purpose of the dialogues should be made clear. Municipalities should make greater use of planning programs to initiate the detailed planning process with an early dialogue, and detailed plans can be subjected to consultation to a greater extent before they are finalized, with an extended consultation period.

Kraftigt försämrade skolresultat i internationella kunskapsmätningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har lett till en förstärkning i skollagen som heter Läsa, skriva, räkna-garantin (SFS 2010:800 3 kap §4). Den tillagda paragrafen handlar om att ge elever rätt stöd i rätt tid. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma speciallärare och specialpedagoger beskriver sin roll i arbetet med att uppfylla läsa- och skriva-delarna i garantin med fokus på samråd. Vi vill bidra med kunskap om hur samrådsarbetet organiseras, vilka utmaningar som finns och vad som fungerar bra. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från enskilda semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tio respondenter, sex är utbildade speciallärare med inriktning språk, skriv- och läsutveckling och fyra är utbildade specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass upp till årskurs tre. Resultatet visar att alla ställer sig positiva till garantin och att det har givit ett kvalitetsarbete med årshjul och centrala elevhälsans mall som är underlag på grupp och individnivå. Det finns även hinder som tid och brist på engagemang från rektor som påverkar arbetet med att genomföra och höja kvaliteten med garantin. Framgångsfaktorer som kom fram i studien var att det blev ett kollegialt lärande kring stödinsatser och utveckling av undervisningen och lärmiljön på gruppnivå vilket lett till ett mer relationellt synsätt bland lärarna i stället för att ha ett kategoriskt individfokus. Arbetet med samråd visade sig också leda till ett bättre samarbete mellan speciallärare, specialpedagog och lärare där den specialpedagogiska kompetensen ges utrymme att ägna sig åt främjande och förebyggande skolutvecklingsarbete gällande insatser som gynnar elevernas läs- och skrivutveckling. Med utgångspunkt av de specialpedagogiska perspektiven synliggörs en förändring av synen på undervisning, lärmiljön och stödinsatser för att höja måluppfyllelsen i svenska.

This study has aimed to investigate how a Swedish municipality carries out consultation and dialogue with the national interest for reindeer nutrition and total defense. The aim is further to understand how consultation and dialogue affect the planning and the design of a plan. This with the focus how a municipality works with and handels competing land interests. To answer the aim of the study a qualitative method was used. A group interview was carried out with two planners from Arvidsjaur municipality together with an examination of two planning documents: Arvidsjaur municipality comprehensive plan from 2021 and the detailed development plan for Björkberget 1:29 and Framnäs 1:30 from 2018. The empirical material was analyzed through a content analysis. The result shows that consultation and dialogue affect the planning and the design of a plan. Generativ planning and advokat planning (Khakee, 1998) is used in consultation and dialogue with the national interest as well as individual and joint dialogue. Arvidsjaur municipality works further to include external developers in an early dialogue whit among other things through an information brochure.  Consultation and dialogue lead to adjustment of plans and common land use priorities. Arvidsjaur municipality looks positive when actors try to find common solutions on land use through agreement. The study's result can be in favor of the green transition where land interests are potential conflicts as wells as in case whit competing land use. The study contributes further with experiences to other municipalities who act among surface demanding activities.    Key words: national interest, land use, competing interest, dialogue, municipalities

Westrin, Lasse (2023). Konsultation i Samråd. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med denna studie är att synliggöra och bidra med kunskap om den samrådande funktionen i Skolverkets, läsa, skriv, räkna- garanti, för tidiga insatser. Vidare är studiens syfte att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare samt förskollärare tolkar och upplever den samrådande funktionen i garantin. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser både personal med specialpedagogisk kompetens och förskollärares perspektiv och upplevelse av den samrådande funktionen i garantin. Då konsultation i samråd bygger på utveckling och kommunikativt lärande, så antas studien grunda sig i Vygotskijs sociokulturella teori. I studien framkom att respondenterna tolkar begreppet samråd liknande. Vidare visar studien att respondenterna inte alls, eller i olika grad arbetar efter Skolverkets riktlinjer kring den samordnande funktionen.  Studien visade utifrån respondenternas reflektioner och praktiska erfarenheter, att de såg den samrådande funktionen som ett kunskapsutvecklande forum. Utifrån studien framkom även att respondenterna upplever ett större fokus på insatser för elever i behov av stöd, efter införandet av läsa, skriva, räkna-garantin. Studien påvisar Skolverkets intention att tydliggöra det specialpedagogiska uppdraget i garantin. Konsultationen mellan personal med specialpedagogisk kompetens och läraren ska enligt Skolverkets riktlinjer ske i samråd, vid implementering av insatser för elever i behov av stöd. Studien förväntas bidra med kunskap kring upplevelsen, utfallet och definitionen av konsultation i samråd. Befintlig studie visar att vid implementeringen av tidiga insatser och i det förebyggande arbetet har specialläraren en central roll. Dels i det konsultativa arbetet i den samrådande funktionen, men även i undervisning riktad mot elever i behov av stöd. / Nej

Denna studie undersöker samrådsprocessen i kommunal planering relaterat till samtal och demokratiska principer. Utgångspunkten är hur synen på samrådsprocessen är bland planerare för att få en upplevelse av hur samrådets roll kan ses i dagens stadsplanering. Denna syn jämför vi sedan med hur samrådets roll är tänkt att vara. Vi relaterar i denna studie till deliberativ demokratiteori om hur deltagande, samtal och medbestämmande bör se ut i planeringsprocessen. Denna studies syfte begränsas till att utreda vilken roll samrådet har i en demokratisk kontext i dagens svenska stadsplanering. För att ta reda på detta har vi sökt svar på följande forskningsfrågor:1. Vilken formell roll har samrådet i stadsplaneringen ur ett juridiskt och planeringsstrukturellt perspektiv?2. Hur ser den deliberativa demokratiteorin på kommunikationens roll för demokratisktmedborgardeltagande?3. Hur är synen på samrådet som demokratiskt verktyg bland planerare?4. I vilken utsträckning överensstämmer planerares syn på samrådet med lagstiftarnas syn på samrådet och deliberativ demokratiteoris principer om kommunikationens och samtalets roll för demokratisk förankring? / Citizen Consultation and Deliberation as Democratic Justification in the City Planning Process- a study of the views of city planners on the role of citizen consultation and deliberation

Samrådet, som är lagstadgat enligt plan- och bygglagen (2010:900) (PBL), äger rum i ett sent skede av detaljplaneprocessen, när det är förhållandevis svårt att på riktigt påverka besluten som invånare. Arbetet med att, utöver och före samrådet, genomföra tidiga dialoger med invånarna kan vara ett sätt att förbättra den slutgiltiga planen samt främja en mer levande demokrati i samhällsbyggnadsprocessen. En bra dialog innebär för invånarna ett deltagande som kan öka både förtroendet och förståelsen för kommunens möjligheter och utmaningar, samt i slutändan för de beslut som fattas i den fysiska planeringen. Arbetet med tidiga dialoger före samrådet är förenligt med utmaningar. Tidiga dialoger är, till skillnad från samrådet, inte lagstadgat i plan- och bygglagen och de genomförs således på flera olika sätt, och i vissa kommuner inte alls. Kommunerna jobbar inte med någon genomgående strategi eller efter en uttalad modell, varje enskild tidig dialog tenderar att ha sina egna förutsättningar och målsättningar vilket bidrar till blandade resultat. Kommunerna lägger ner mycket tid och energi på att förbereda, annonsera och genomföra sina tidiga dialoger med invånarna men har i regel ingen utbildning eller teoretisk grund att stå på. Utvecklingsarbetet i kommunerna fungerar ofta som en utveckling av senast genomförd tidig dialog där man tittar på vad som går att förbättra och vad som redan fungerar. Slutsatsen är att kommunerna behöver utbilda sig i större utsträckning och framför allt ta fram en genomgående strategi som är gemensam för samtliga tidiga dialoger i kommunernas arbete med fysisk planeringen. / The statutory consultation takes place at a rather late stage of the planning process, when it’s relatively difficult to influence the decision as a municipal citizen. The work of conducting early dialogues with municipality citizens in addition to, and prior to, the statutory consultation can improve the final plan and promote a more vivid democracy in the community building process. A well conducted early dialogue with the citizens leads to a participation that could increase both the citizens' trust and understanding of the opportunities and challenges municipalities face, and ultimately the final decisions as well. The work with early dialogues before the consultation is compatible with both challenges and possibilities. Unlike the consultation, early dialogues are not statutory in the Planning and Building Act and they are thus carried out in several different ways, and in some municipalities no early dialogues are conducted at all. Municipalities don’t work with any consistent strategy or according to a state model; each individual early dialogue has its own prerequisites and objectives, which contributes to assorted results. The municipalities do spend a lot of time and energy preparing, advertising and carrying out their early dialogues with the citizens, but usually have no education or theoretical basis to start from. Instead, the municipalities tend to rely on the individual official’s own experience and improve their early dialogues by constantly analyzing what worked well and less well during the previous dialogue.  The conclusion is that the municipalities need to educate themselves to a greater extentand, above all, develop a comprehensive strategy that is common to all early dialogues inthe municipalities' planning.