Fysisk planering är en praktik som påverkar och berör alla medborgare. Alla använder den fysiska omgivningen som på ett eller annat sätt är resultatet av just den fysiska planeringspraktiken. Det är också lagstadgat genom Plan- och bygglagen (PBL) att alla medborgare skall ha demokratisk möjlighet till insyn och påverkan vad gäller planering. Ändå fylls samrådsmötena till största del av priviligierade, välutbildade, äldre män, vilket skapat debatt om rättviseaspekter i medborgardeltagandet, att en skevhet i representationen även skapar en skevhet i de önskemål och viljor som kommer fram i samrådsskedet. För barn och unga är möjligheten att kunna utöva sin demokratiska rätt enligt PBL till stor del en fråga om tillgänglighet - hur tillgänglig planeringen är för just barn och unga. PBL:s bestämmelse om möjlighet till insyn och påverkan gäller alla medborgare, oavsett ålder. Ju yngre barnet är desto större behov har det av en talesperson eller en slags guide som kan slussa och hjälpa barnet att förstå och berätta om vad som gäller i den aktuella situationen, till exempel vid upprättandet av en detaljplan. Därmed har de också sämre tillgång till planering och planfrågor. Men hur väl fungerar PBL:s bestämmelser om samråd och kungörelse när det kommer till ungdomar? Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka ungdomars möjligheter till medborgardeltagande i fysisk planering genom att se på deras kunskaper gällande planer och planprocess, intresse för deltagande samt hur väl de nås av planeringens kommunikation i planprocessen. Genom en enkätundersökning har ungdomar därför besvarat frågor om sitt intresse att delta i planering, sin användning av samrådets kommunikationskanaler samt kunskaper i planer och planeringens demokratiaspekter. Undersökningen visar att ungdomarna, trots att de är intresserade, inte ser planeringen. De har även goda kunskaper om demokratin i planprocessen men vet däremot inte vart de vänder sig i de fall de har synpunkter gällande fysisk planering. Här tycks finnas något av planeringens moment 22, ungdomarna hittar inte planeringen, använder inte dess kanaler och känner inte till tillräckligt för att själv uppsöka den. Samtidigt behöver samrådsdeltagarna bli fler och yngre för att möjliggöra hållbara planer som är förankrade hos medborgarna. Arbetet presenterar ett antal möjliga vägar för att öka synligheten i planeringen liksom föreslår sätt för att öka dess tillgänglighet ur ett ungt perspektiv.

No description available.

Medborgarna i Sverige har rätt att delta i den kommunala planprocessen. Detta innebär att de enligt lag har rätt till medinflytande i planarbetet. Till vilken grad dessa synpunkter ska tas i beaktande förekommer dock inga formella krav på. Denna uppsats redogör för hur medborgardeltagande genomförs enligt plan- och bygglagen samt hur medborgardeltagandet implementerades vid ombyggnaden av Slussen. Detaljplanen för Nästa Slussen blev antagen 2013 – efter att planprocessen hade pågått under 22 år. Baserad på tidigare forskning kan konstateras att planerarna har en viktig funktion i planeringen, då de är länken mellan medborgare och politiker. Dessutom visar forskning på att planerare är positiva till medborgardeltagande i teorin men anser att genomförandet av det i praktiken resulterar i en ineffektiv process. Resultatet bygger på fyra huvudkällor: intervjuer med planarkitekten för ombyggnaden, länsstyrelsens kulturmiljö- och bostadsstödsavdelning i Stockholm och chef för kulturmiljöenheten på stadsmuseet i Stockholm samt dokumentstudier som har genomförts på ca 400 av de sammanlagt 1800 synpunkter som lämnades i samband med samråden och utställningarna år 2010 och 2011. Dessa källor klarlade att medborgardeltagande är ett komplext system. Enligt planarkitekten visar undersökningar genomförda av Stockholms stad att majoriteten av stockholmarna har en positiv inställning till planförslaget. Dock visar utställningsutlåtandet från 2011 att enbart 1.4 % av de inlämnade yttrande år 2011 var positiva till planförslaget. Dessa resultat är relativt motsägelsefulla och det förekommer följaktligen olika åsikter kring medborgarnas möjlighet till inflytande i planförslaget. Det bör uppmärksammas att resultaten som erhållits i denna studie kommer från ett ytterst unikt projekt – inte minst på grund av dess lokalisering och längd.

Havsnivån stiger i takt med den globala uppvärmningen vilket utsätter flera länder för översvämningar.  Myndigheter har räknat ut att Sveriges södra delar kommer drabbas hårdast av de förändrade havsnivåerna. Ett område i Skåne som pekats ut som speciellt utsatt för framtida översvämningar är Falsterbonäs.  För att förhindra framtida översvämningar från att skapa förödelse planerar Vellinge kommun att anlägga ett översvämningsskydd. Anläggningen planeras ske etappvis där det inledande skyddet kommer vara ett inre skydd som skyddar Falsterbonäsets tätortsbebyggelse. För att få tillåtelse av mark och miljödomstolen (MMD) att anlägga skyddet finns det regler om att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprättas och därför anordnades samråden enligt 6 kap. 4 § Miljöbalken (MB). Problematiken med denna lag är att den är snävt beskriven i MB och det är upp till den som använder lagen att tolka den. I denna studie undersöker vi hur Vellinge kommun tolkat samråden enligt 6. kap 4 § MB för att se hur kunskapsproduktionen kan ske i en samrådsprocess. Vi studerar även hur allmänheten och övriga aktörer har bemött och tagit vara på kunskapen. För att studera denna specifika samrådsprocess har datainsamlingen skett genom kvalitativa metoder som dokumentanalys, litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer.  Vad denna studie kommer fram till är att Vellinge Kommun har gjort det som lagen kräver för att allmänheten ska kunna känna sig delaktiga i samråden. Vellinge kommuns försök till att involvera har dock lett till förvirring hos allmänheten då synpunkter har lämnats vid fel tillfällen. Möjligheten för verksamhetsutövare att själva tolka hur ett samråd ska uppföras kan både uppfattas som en frihet och som en begränsning. Frihet i att själva få möjlighet att utforma hur samrådsmötena ska gå till var de ska hållas. Begränsningen som kan upplevas är att allas åsikter inte får komma till tals då de är relevanta först i ett senare skede i processen.

Samråd har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. Samråd genomförs av kommunen för att informera medborgare om vad som är planerat att byggas och hur det kommer påverka boende inom området samt hur planen kommer påverka miljön. Under samråd kan berörda medborgare som påverkas/berörs av den nya detaljplanen lämna synpunkter om hur de tror detaljplanen kommer påverka området och hur planen kan förbättras.  Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken grad medborgarna kan påverka detaljplanprocessen genom att lämna synpunkter under samråd. För att kunna besvara frågeställningar föregås arbetet av litteraturstudier om utvecklingen av plan och bygglagen, utvecklingen av samrådslagstiftningen samt en del om inflytande i planering och hur inflytandet kan mätas samt vem som har rätt att lämna synpunkter vid samråd. Sedan följer en empirisk studie som baseras på fyra bostadsprojekt inom Stockholmsområdet och två bostadsprojekt från Tyskland, Baden-Württemberg, Stuttgart för en internationell utblick.  Huvudresultatet, som presenteras i slutsatsen, är att medborgarna har ett inflytande i planeringen, men utan egen beslutsrätt. Kommunen försökte anpassa detaljplanen efter vad som har sagts under samråd, även om det normalt inte betyder att kommunen gör exakt som medborgarna säger. Det visas också att kommunen fortfarande har svårt att tolka lagstiftningen när det kommer till vem som är sakägare och berörd vid framtagande av en ny detaljplan. / Consultation plays a central role in social planning and is used to create visions and communication to residents and influence decisions. Consultations are being carried out by the municipality to inform citizens about what is planned to be built and how it will affect housing in the area and how the plan will affect the environment. During consultations, affected citizens can comment on how they believe that the detailed development plan will affect the area and how it can be improved. The purpose of this bachelor thesis is to investigate the extent to which citizens can influence the detailed development planning process by submitting comments during consultation. In order to answer this, this paper begins with literature studies on the development of the plan and building law, the development of consultation legislations and a part about the influence in planning, how influence can be measured and who has the right to comment on consultations. An empirical study is performed based on four housing projects in the area of Stockholm and two housing projects from Germany, Baden-Württemberg, Stuttgart for an international understanding. The main result presented in the conclusion, is that citizens have an influence in planning but without their own right of decision making. The municipality tried to adapt the detailed development plan according to what has been said during consultations but it does not usually mean that the municipality does exactly what citizens say. It is also shown that the municipality still has difficulty interpreting the legislation when it comes to who is a business owner and who is a concerned citizen to the development plan.

<p>När rumsligt omvälvande projekt skall genomföras är det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G är ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt påtagliga på många platser i landskapet. I Sverige uppförs två stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets påverkan på vår omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpåverkan från ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av länsstyrelsen i samrådsärenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handläggare på länsstyrelsen hanterar och upplever dessa ärenden. </p><p>Studien visar att handläggare på de undersökta länsstyrelserna har begränsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering. Önskemålen om att teleoperatörerna ska dela på själva masten är svåra att genomföra eftersom operatörerna inte har samverkansavtal. Laglig rätt att förplikta samlokalisering fanns inte under den studerade perioden. Det är vanskligt att säga om den sammantagna inverkan som masterna sägs ha kunnat begränsas på denna nivå. Det som identifierats som ett problem av aktörer som Boverket och PTS, d.v.s. antalet master, fastlades redan i ett tidigare skede. </p><p>Samråden är inriktade på att undvika ur naturmiljösynpunkt olämpliga mastplaceringar. Dock utgör den fastslagna utbyggnaden av nätet och kravet på geografisk täckning att det kan uttryckas som att det för länsstyrelsen är inte en fråga om i fall masterna ska uppföras, utan om var. Lokaliseringen av masterna blir ett samspel mellan var operatörerna föredrar att placera master samt var det är lämpligt ut naturmiljösynpunkt. Den på nationell nivå fastlagda geografiska täckningskravet gör att bedömningen av masters påverkan på vissa landskap, där intrycket i landskapsbilden blir stort, upplevs svår av de intervjuade handläggarna. Bedömning av masters påverkan på just landskapsbilden kan upplevas som subjektiv. </p><p>Det stora antalet anmälningar om samråd har resulterat i få förelägganden och förbud. MKB har endast använts i ett litet antal fall. Samråden synes mycket inriktade på att hitta alternativa lösningar innan förbud utfärdas. Landskapsbilden är den enskilda motivering till förbud som förekommer flest gånger.</p>

On the first of January 2012, a new public authority was formed in Värmland, due to a new legislation on public transport. The first task for the new public authority was to produce a plan for the development of public transport. In order to do so, it had to execute an extensive consultation process about the long-term goals of public transport. The purpose of the thesis is to investigate how a public authority can use a consultation process as a means to clarify accountability and produce unified goals. To answer that, I have done a case study about how the new regional public authority in Värmland for public transport has acted in the process of writing a plan for the development of public transport. The research assignment is: What role did the consultation process have in the task of building a new organisation for Public Transport in Värmland? I proceeded from an institutional perspective, clarified by Clarence Stone’s Urban regime theory. 20 persons where interviewed in the study, both participants in the process and representatives of the new public authority. I have also studied the outcome of the process (the plan for the development of public transport), protocols and agreements that influence the process. The result of the study is that the consultation process has had three roles in the task of building a new organisation for public transport in Värmland; To inform about the new organisation, gather input and to discuss the result of the process.

No description available.

Sverige har sedan år 2009 det nationella målet att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Detta är ett viktigt delmål för att bli ett mindre fossilberoende samhälle och för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. För att nå det nationella målet om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikälla. Åre kommun och Bergs kommun i Jämtlands län har båda upprättat ett vindkraftstillägg till sina översiktsplaner där de har pekat ut områden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlätta för exploatörer att veta på vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti år 2009 endast få tillstånd om kommunfullmäktige i kommunen där parken planeras att etableras i tillstyrker parken. Kommunen kan alltså med ett veto stoppa ett vindkraftsprojekt, utan motivering. Således har kommunpolitiker stor inverkan på ett vindkraftsprojekts utfall. För att veta vad som har lett till tre olika vindkraftsparkers utfall har kommunens vindkraftstillägg till översiktsplanen, kommunikationen mellan exploatören och allmänheten, medias inverkan samt den kommunala vetorätten undersökts. Två av de tre studerade vindparksplanerna har fått avslag från kommunfullmäktige. Den tredje fick tillstånd 2011. Representanter från kommunernas kommunfullmäktige har intervjuats, samt representanter från varje vindbolag. Resultaten från denna studie visar att kommunens vindkraftstillägg spelar mindre roll i både val av etableringsplats och i kommunfullmäktiges val att använda det kommunala vetot. Kommunikationen mellan exploatören och allmänheten är viktig för att få lokalt stöd och genom detta få kommunal tillstyrkan. Det är svårt att dra en slutsats om hur stor inverkan media haft på vindkraftsetableringarna. Den kommunala vetorätten har haft stor inverkan på vindkraftsetableringarna och har använts för att få ut någon slags vinst av etableringarna, antingen politisk eller ekonomisk. Framtida forskning behövs kring allmänhetens och närboendes syn på vindkraftsetableringar. / Since 2009, Sweden has the national objective to produce 30 TWh wind energy, where 20 TWh should originate from land based wind turbines. This is an important sub target to become fossil fuel independent community and to reduce the carbon dioxide emmissions and air pollution. To reach the national objective of 30 TWh, wind power is an important renewable energy alternative. The municipalities of Åre and Berg in Jämtland county, Sweden, have both established a wind power supplement to their municipality layout plan, where they point out locations suitable for large scale windfarm establishments, to facilitate for the exploiter where the municipality support wind power establishments. Since august 2009, the representative assembly of the municipality must grant the establishment permission for the wind park. Hence, the municipality can stop an establishment with a veto without motivation. Thus, the representative assembly of the municipality has a large impact on the outcome of a windfarm establishment.  To understand the outcome of three wind farm establishments, the municipality layout plan, the communication between the exploiter and the general public, the impact of media and the municipality veto were studied. Two of three studied wind farm projects were dismissed by the representative municipality assembly. The third project was granted in 2011. Representatives from the assembly of municipality and from the wind farm exploiter firms were intervjued. The results from this study shows that the municipality layout plan has little impact both on the exploiters choise of location for the wind farm and on the assemblies choise to use the veto. The communication between the exploiter and the general public is important for local support and through this, a grant from the assembly. It is difficult to draw any conclution from the impact of the media from the limited data in this study. The municipality veto has a large impact on the outcome of the windfarms establishments and has been used to profit from the establishments, either political or economical. Future studies should be directed towards a survey amongst the general and local public.

Bakgrund: Barnahus är en verksamhet där myndigheter samverkar runt barn/unga och familj, då barn har farit eller riskerar att fara illa. Medverkande myndigheter är i detta fall socialtjänst, polis, åklagare samt barn- och ungdomspsykiatrin. Denna studie undersöker hur samverkan mellan dessa myndigheter ser ut i de samrådsmöten de har varje vecka, där de lyfter svåra fall av barnmisshandel, övergrepp eller misstanke om detta, samt underlättar för barnet genom rättsprocessen och säkerställer barnperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en samrådsgrupp bestående av polis, åklagare, barn- och ungdomspsykiatri samt socialtjänst i ett Barnahus, ser på samverkan i samråd. Metod: Studiens empiri baseras på fyra semistrukturerade intervjuer samt två deltagande observationer. Den första av intervjuerna hölls som en pilotundersökning av vilka områden som skulle utforskas mer detaljerat, i de resterande intervjuerna. Informanterna har valts utifrån sin professionstillhörighet och deltagande i ett Barnahus samråd och analysen av intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån vad informanterna framhöll som viktigt i samverkan. Resultat: Resultatet visar på faktorer i samverkan som förutom sina egenskaper som hindrande eller gynnande även visar på skapandet av handlingsutrymme och gemensam jurisdiktion. Även en skyddande funktion för socialsekreterare kunde identifieras och diskuteras i slutdiskussionen. Vidare forskning föreslås gällande socialsekreterares upplevelse av användning av Barnahus som skyddande och rådgivande funktion avseende trygghet och coping genom delat ansvar.