Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd?Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna?För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner.Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning.Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning. Som personal, hamnar man i vissa situationer där du måste tolka patientens önskemål pga kommunikationsproblem med brukaren.Kränkningar mot brukarna uppfattar personalen att vara när de själva låter nedsättande till brukarna och hur man tenderar att påverka dem i den riktningen för att tillfredställa sina egna idealoch värderingar.Det finns en välvilja hos personalen för att det ska gå bra för sina vårdtagare och de blir oroliga för att dessa skadar sig. Denna rädslan kan resultera att vårdtagarna blir alltför kontrollerade. Personalen står ständigt inför etiska överväganden i arbetet med dessa människor. Genom kontinuerlig reflektion, särskild utbildning och handledning får personalen bättre förutsättningar för att hantera dessa situationer. Personalen på dessa gruppbostäder är ibland den enda kontakten dessa vårdtagare har med omvärlden. Brukarna hamnar därför i ett beroendeförhållande till sin omgivning och personal, detta i sin tur gör att brukarna hamnar i en sårbar position. Svårigheter att kommunicera med vårdtagarna och personalens bristande förmåga att förstå dessa människor kan leda till utbrott och konflikter. Det är då personalen inte förstår situationen som konflikter uppstår. Återkommande faktorer som kan orsaka utbrott hos vårdtagarna är stress, brist på struktur och smärta. / The aim of our work was to find out how staff in residential care activities for adults LSS 9 § 9 experience their own treatment with a focus on coercion and abuses against consumers. In pursuit of our purpose following questions were raised: How does human users during conflicts and outbreaks? What do staff their own professional role functioning over the users? What is the staff of the knowledge of people with autism spectrum disorders? To conduct this study, we used a qualitative approach. The empirical data in our study were collected through six interviews with staff from various group homes. To analyze our collected empirical data, we have taken the help of theories and theoretical concepts such as discipline and normalization, power relations, institutions and overall problem-creating behavior.Our analysis resulted in seven different themes, users must live up to the ambient values and norms, our experiences of coercion and abuse, by staff's dual roles, staff courtesy, & the patient's eternal childhood, treatment of conflict, the factors leading to outbreaks and education.Our results show how the staff transmits its values on the users to influence them in a certain direction. As a staff, you end up in certain situations where you have to interpret the patient's wishes due. Communication difficulties with the user.Violations and enforcement actions against consumers perceive staff to be when it sounds demeaning to customers and how to tend to affect them in some way to satisfy their own or under the ideal. There is willingness among staff that it will go well their patients and they are also afraid that consumers suffer. This fear may result in violating the patient through the infringement of sovereignty.The staff is constantly faced with ethical considerations in the treatment of consumers. Sometimes you need to restrain a patient for the latter to take a blood test. Through continuous reflections, special training and supervision the staff gets better conditions to deal with these situations.The staff is sometimes the only contact customers have with the outside world. Users are therefore very dependent on staff for their basic needs.In response to conflict situations, staff written individual action plans for how to proceed. In conflicts, the majority of respondents refer the patient to his apartment. Sometimes there are situations where the police must be called.Difficulty in communicating with customers and staff's lack of ability to understand these can lead to outbreaks of users. That is when staff do not understand the users that chaos occurs. Recurring conditions that can cause outbreaks are stress, lack of structure and pain.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet. Dessutom visar resultatet att skuldbeläggning sker och att skuldbördan faller inom olika nivåer. Samhället, skolan och lärare får bära skulden. Det konstateras dock att det främst är elever som får bära skulden i slutändan eftersom den enskilde individens motivation och ansvar – oavsett dess uppfattning om sin bakgrund, nutid och framtidsutsikter – anses avgörande för dess lyckande eller misslyckande i ämnet matematik.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur influencern Bianca Ingrosso framställer klädkonsumtion på YouTube. Med en bakgrund av en ökad medvetenhet kring klädkonsumtionens klimatpåverkan genomfördes en kritisk diskursanalys för att undersöka hur Bianca Ingrosso idag kan ha makt över konsumtionsdiskursen och därmed upprätthålla ohållbara konsumtionsnormer i samhället. Syftet var således att skapa en kritisk språkmedvetenhet över hur språk kan upprätthålla maktrelationer i samhället. Studien har sin utgångspunkt i Baumans teori om konsumtionssamhället, Rosas teori om social acceleration och Scheffs teori om sociala band. Resultatet visade att Bianca Ingrosso framställer klädkonsumtion på ett sätt som kan vara avgörande för individens mående, sociala relationer, identitetsbildande och sociala position i samhället. Resultatet av studien kopplades sedan in i en större samhällelig kontext vilket visade att Ingrosso upprätthåller och reproducerar en konsumtionskultur som kan vara svår att förändra. Orsaken till detta kan vara att den är djupt förankrad i både samhällets sociala, kulturella och ekonomiska strukturer. / This study aims to investigate how the influencer Bianca Ingrosso portrays clothing consumption on YouTube. With a background of increased awareness of the climate impact of clothing consumption, a critical discourse analysis was carried out to investigate how Bianca Ingrosso have power over the consumption discourse and thereby maintain unsustainable consumption norms in society. The aim was thus to create a critical language awareness of how language can maintain power relations in society. The study has its starting point in Baumans theory of consumer society, Rosas theory of social acceleration and Scheffs theory of social bonds. The result showed that Bianca Ingrosso portrays clothing consumption in a way that can be decisive for the individual's well-being, social relationships, identity and social position in society. The results of thes tudy are then linked into a larger societal context, which showed that Ingrosso maintains and reproduces a consumption culture that can be difficult to change given that it is deeply rooted in both society's social, cultural and economic structures.

Den här uppsatsen är en fenomenologisk studie av sexism inom fallskärmshoppning. Från ett genusvetenskapligt perspektiv är det viktigt att belysa genusnormer i olika institutioner i samhället. Tidigare forskning visar att det saknas en mer djupgående analys av kvinnors upplevelser av fenomenet sexism inom sporten fallskärmshoppning. Undersökning ämnar därför att synliggöra hur kvinnliga licensierade fallskärmshoppare upplever kulturen inom sporten samt vilka strategier de använder sig av. Jag har utfört fem semi-strukturerade intervjuer med aktiva kvinnliga fallskärmshoppare för att kartlägga fenomenet. I analyserandet av materialet har två huvudteman identifierats, sexism på hopplatsen samt strategier. De teorier som har använts är hegemonisk maskulinitet och ambivalent sexism teori. Studien visar att fallskärmshoppningskulturen genomsyras av en hegemonisk maskulinitet vilket exemplifierar maktförhållanden mellan män och kvinnor. Fallskärmshoppning är ett litet mansdominerat sammanhang med starka maskulinitetsnormer men kan även spegla andra institutioner. / This thesis is a phenomenological study of sexism in skydiving. From a gender studies perspective it is important to shed light on gender norms in various institutions in society. Previous research shows that there is a lack of a more in-depth analysis of women's experiences of the phenomenon of sexism in the sport of skydiving. The survey therefore aims to emphasize how female licensed skydivers experience the culture in the sport and what strategies they employ. I have conducted five semi-structured interviews with active female skydivers to underline the phenomenon. In the analysis of the material, two main themes have been identified, sexism at the dropzone and strategies. The theories that have been used are hegemonic masculinity and ambivalent sexism theory. The study shows that the skydiving culture is permeated by a hegemonic masculinity, which exemplifies power relations between men and women. Skydiving is a small male-dominated context with strong masculinity norms but can also reflect other institutions. / <p>2022-06-02</p>

Utifrån tidigare erfarenheter har vi uppmärksammat medveten makt utifrån hierarkin som kan existera i interaktionen mellan pedagog och barn i förskolan, där makten kan bli mer påtaglig hos pedagogerna. Syftet med studien är att synliggöra hur maktförhållanden i interaktionen mellan pedagog och barn utövas samt hur maktrelationer kan förstås i relation till fostran vilket legat till grund för studiens frågeställningar. Frågeställningarna är inte formulerade utifrån att synliggöra makt som brist utan istället synliggöra hur makt utövas för att skapa möjlighet till reflektion. Ur en svensk kontext spenderar barn en stor del av sin vardag inom förskolan som institution. Under våra fältstudier uppdagade vi kommunikativa tillrättavisningar i interaktionen mellan pedagoger och barn då de synliggjorde olika aspekter av makt i relation till fostran. Makten som uppdagades relaterade vi till Foucaults teori om makt och då Foucaults teorier inte har ett ursprung i förskolan har vi tillämpat forskning som har tolkat och överfört maktteorin till förskolan. Studiens resultat visar att förskolan har en institutionell struktur med påtagliga regelverk som samtliga aktörer förhåller sig till men även omförhandlar vilket medför att makt blir påtagligt ur ett fostransperspektiv. För att närma oss ett fostransperspektiv har vi tillämpat en internationell modell utifrån Sommer (2005) som inkluderar olika typer av fostransstilar. Studiens resultat visar att förskolan är komplex i relation till den institutionella strukturen då det finns påtagliga regelverk som påverkar hur maktförhållanden i interaktionen mellan pedagog och barn utövas. Regelverket som existerade synliggjorde även hur maktrelationer kan förstås i relation till fostran då social praxis samt omsorg blev påtagligt.

<p>I den här uppsatsen analyseras Ibn Fadlans beskrivning av rûs hövdingabegravning. Till skillnad från tidigare dekontextuell forskning sätts fokus på det kontextuella. Begravningen beskrivs som en livskris där olika maktförhållanden uppstår. Olika sociala relationer inom gruppen lyfts fram.</p><p>Ibn Fadlan beskriver hur gods och föremål strukturerades och förbrukades i och runt gravhögen. De kan liknas vid rituella objekt och kan knytas till rûs vardagliga sedvänjor och deras ekonomiska förhållanden. Både den döde hövdingen och den utvalda slavinnan får ta del av dessa objekt. De blev delaktiga i ett symboliskt kapital.</p><p>Rûs utförde rituellt dödande under begravningen. Under den typen av handlingar verkar traditionen motiverande och legitimerande.</p><p>Rûs hade en föreställning om paradiset som kan stämma överens med fornskandinaviska förhållanden. Man genomförde likvård och kremering av kroppar som visar på själsliga föreställningar intimt förknippade med de eskatologiska föreställningarna.</p><p>För gruppen blir begravningen en kris då samhället måste genomgå förändring. Det gällde att kapa banden till den döde och samtidigt tillfredställa honom. Man knöt nya band med omgivningen. Man försökte därför skapa rituella uttryck för gemenskap både med den döde och med varandra. Slavinnan och hövdingen genomgick olika rites de passage och förändrade respektive förstärkte sina positioner.</p>

I den här uppsatsen analyseras Ibn Fadlans beskrivning av rûs hövdingabegravning. Till skillnad från tidigare dekontextuell forskning sätts fokus på det kontextuella. Begravningen beskrivs som en livskris där olika maktförhållanden uppstår. Olika sociala relationer inom gruppen lyfts fram. Ibn Fadlan beskriver hur gods och föremål strukturerades och förbrukades i och runt gravhögen. De kan liknas vid rituella objekt och kan knytas till rûs vardagliga sedvänjor och deras ekonomiska förhållanden. Både den döde hövdingen och den utvalda slavinnan får ta del av dessa objekt. De blev delaktiga i ett symboliskt kapital. Rûs utförde rituellt dödande under begravningen. Under den typen av handlingar verkar traditionen motiverande och legitimerande. Rûs hade en föreställning om paradiset som kan stämma överens med fornskandinaviska förhållanden. Man genomförde likvård och kremering av kroppar som visar på själsliga föreställningar intimt förknippade med de eskatologiska föreställningarna. För gruppen blir begravningen en kris då samhället måste genomgå förändring. Det gällde att kapa banden till den döde och samtidigt tillfredställa honom. Man knöt nya band med omgivningen. Man försökte därför skapa rituella uttryck för gemenskap både med den döde och med varandra. Slavinnan och hövdingen genomgick olika rites de passage och förändrade respektive förstärkte sina positioner.

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer. Undersökningen visar, bland annat, att medarbetare behöver motiveras och engageras i organisationsförändringar för att arbetet med förändring ska gå i önskad riktning. Mycket av detta ansvar ligger hos ledaren som medarbetarna måste anse vara legitim och professionell för att de ska lyssna och följa riktlinjer. Samtidigt måste det även finnas en balans mellan hur strikt ledarens riktlinjer bör följas och den frihet medarbetarna ges att kunna fatta egna beslut. De olika maktförhållanden människor har till varandra inom organisationer är inte av central betydelse under arbetet med organisationsförändring, så länge det finns en ömsesidig respekt mellan medarbetarna och en vilja att kommunicera och lyssna till varandras åsikter och kunskaper. / The aim of this study is to emphasize the social dynamics that may arise during a project of organizational change, which can both prevent and lead the change forward. The investigation was mainly based on observations during meetings and workshops related to the change project, to get a better understanding for the people and atmosphere affected by the organizational change. Since the employees were the main focus of this study, questions were sent to the co-workers by mail and interviews were held with the leaders of the project. To be able to analyse the social dynamics the theoretical frame of the study was founded on Gidden’s structuration theory, theories of the co-workers resistance against organizational change and leadership. The theoretical frame contributed to get a deeper understanding for social structures in organizations and its different norms, way of communication and power. The research shows, among other things, that co-workers need to be motivated and engaged in the organizational change for the change to move forward. A lot of this responsibility concerns the leader, who has to be seen as legitimate and professional for the co-workers to be able to listen and take orders. There also has to be a balance between the orders that a leader gives and the freedom the employees have to make their own decisions. People in organizations have different power relations which don’t matter during anorganizational change project as long as there is a mutual respect between the employees and a willingness to communicate and listen to each other’s opinions and knowledge.

Denna studie fokuserar på tvåspråkighetens existens i en unik tvåspråkig högstadieskola för att dra slutsatser om språkliga normer och maktförhållanden mellan de två språken, svenska och finska på den aktuella skolan. Den aktuella skolan ligger vid gränsen mellan två nationer och denna studie bidrar även till att dokumentera den unika skolans tvåspråkiga miljö då skolsamarbetet mellan gränskommunerna är på väg att upphöra. Skolans tvåspråkiga profil kommer dock att bestå. Studien utgår från ett teoretiskt perspektiv på makt utifrån vilket temana språk och placering och visuell kommunikation samt tillgänglighet formulerats för att dra slutsatser om maktförhållanden. Datainsamlingsmetoden utgörs av en visuell etnografi där tvåspråkighetens utformning observerades genom att fotografera skolans miljö. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av en datadriven innehållsanalys. Resultatet har visat att språken kommer till uttryck i skolans miljö främst genom skilda språkliga tecken, på skilda platser, olika mycket och sällan tillsammans där samma information delas på båda språken. Hur skolan väljer att representera elevernas språkliga repertoarer har betydelse för vilka signaler och attityder skolan sänder ut om språk och språkanvändning. Det är viktigt att en lärmiljö på en skola med ett elevunderlag där elever är bosatta i både Finland och Sverige uppmuntrar till en tvåspråkig språkanvändning. / Tämä tutkimus keskittyy kaksikielisyyden olemassaoloon ainutlaatuisessa kaksikilisessä yläastekoulussa. Tutkimuksen tavoitteena on tehdä johtopäätöksiä kielisistä normeista ja valtasuhteista ruotsin ja suomen kielen välillä kyseisessä koulussa. Kyseinen koulu sijaitsee kahden valtion rajalla ja tutkimus myös osaltaan dokumentoi koulun ainutlaatuista kaksikielistä ympäristöä rajakuntien välisen yhteistyön päättyessä. Koulun kaksikielinen profiili säilyy kuitenkin. Tutkimuksen teoreettinen näkökulma on valtaperspektiivi minkä perusteella teemat kieli ja sijainti sekä visuaalinen kommunikointi ja saatavuus muotoiltiin, jotta olisi mahdollista tehdä johtopäätöksiä valtasuhteista. Tiedonkeruutapa koostuu visuaalisesta etnografiasta, jonka kautta kaksikielisyyttä havainnoitiin valokuvaamalla koulun ympäristöä. Materiaali on tämän jälkeen käsitelty käyttämällä aineistolähtöistä sisältöanalyysiä. Tutkimuksen tulokset näyttävät, että kielet ilmaistaan koulun ympäristössä pääosin erilaisten kielellisten merkkien kautta, eri paikoissa, eri määreissä ja harvoin yhdessä, jolloin molemmilla kielillä jaetaan samaa tietoa. Se, miten koulu valitsee edustaa oppilaiden kielellistä repertuaaria, on tärkeä sen kannalta, mitä signaaleja ja asenteitta koulu lähettää eri kielistä ja kielenkäytöstä. On tärkeä, että oppimisympäristö koulussa, jonka oppilaat asuvat sekä Ruotsissa että Suomessa, kannustaa kaksikielistä kielenkäyttöä. / This study focuses on the existence of bilingualism in a bilingual upper secondary school to draw conclusions about linguistic norms and power relations between the two languages Swedish and Finnish at the school. The school in question is located on the boarder between two nations and this study also contributes to documenting the unique bilingual environment of the school as the school cooperation between the border municipalities is about to end. However, the school’s bilingual profile will remain. The theoretical perspective this study takes is a perceptive of power based on which the themes languages and location and visual communication and availability are formulated to draw conclusions about power relations. The data collection method consists of a visual ethnography where the existence of bilingualism was observed by photographing the environment in the school. The material has then been processed through a deductive content analysis. The results show that the languages mainly are expressed in the school environment through different linguistic signs, in different places, different amounts and rarely together where the same information is shared in both languages. How the school chooses to represent students’ linguistic repertoires is important for which signals and attitudes the school sends out about the languages and language use. It is important that the learning environment at a school with a student base where students come from both Sweden and Finland, encourages bilingual language use.

Syftet med denna uppsats är att förklara hur kamratgrupperingar och sociala hierarkier utgör en väsentlig del av samt leder till mobbning bland skolungdomar. Detta har genomförts med kvalitativ meta-analys av forskningsartiklar, som har tolkats utifrån sociologiska teorier om stigmatisering och miniatyrsamhälleliga gruppers maktförhållanden. Resultatet har framställts genom en grounded theory ansats och analyserats utifrån meta-analytisk metod samt diskursanalytisk ontologi. Resultatet och analysen indikerar att kamratgrupperingar och hierarkier utgör skeden av komplexa händelseförlopp, från skolklassers sammansättningar fram till att mobbning utbryter. Konklusionerna av detta är att det behövs vidare fördjupningar av olika orsakssamband i framtida forskning. Sambanden behöver även uppmärksammas för att motverka hierarkiska skiljelinjer mellan kamratgrupper när man förebygger och avstyr mobbning. / The purpose of this essay is to explain how peer groups and social hierarchies are an essential part of, and generate bullying among school adolescents. This has been conducted through qualitative meta-analysis of research articles, which have been interpreted through sociological theories on stigmatization and power relationships between minor social groups. The results are presented through a grounded theory approach and analyzed by meta-analytic methods and discourse analytic ontology. The analysis indicates that peer groups and social hierarchies are stages of complex social processes, between the formations of school classes up until bullying breaks out. The essay concludes that further research of each causal relationship is needed in future research. The causalities also need to be considered when preventing social hierarchies and intervening in school bullying situations.