Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på behovet av integritet hos äldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begränsningar i form av tvång och inlåsning av dessa personer, är reglerat. Uppsatsen är skriven rättssociologiskt, vilket innebär en grundlig genomgång av relevant forskning om aktuella frågor kring behovet av integritet bland äldre. Även ett inslag av rättsdogmatism har använts för att fastställa vad som stadgas i lagarna vad gäller fysiska begränsningar såsom inlåsning och andra tvångsåtgärder i vården av äldre dementa. Forskning visar att integritet och självbestämmande är nära knutna till varandra. Personal på särskilda boenden har svårt att veta vad som är tillåtet i det dagliga arbetet, då tydlig reglering saknas på området. Här kommer en svår avgränsning om vad som är proportionerligt och etiskt försvarbart in. Både svenska och europeiska lagar stadgar att våra mänskliga fri- och rättigheter endast kan begränsas med stöd av lag. En sådan lagstiftning finns dock inte, annat än genom nödrätten, som endast kan tillgripas undantagsvis och i nödfall. Således bör en ny lag tillsättas som reglerar detta område, både för personalens och de äldre dementas skull.

Bakgrund: Fysiska begränsningsåtgärder är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre samtidigt som de negativa konsekvenserna är övervägande. Tidigare studier visar varierande resultat för vad som kan minska användandet. Syfte: Att studera relationer mellan undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder och vårdpersonalens utbildning, erfarenhet, självskattad kunskap om de boende samt personcentrerad vård inom särskilda boenden för äldre. Metod: En kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie. I studien analyserades en enkät med frågor om personcentrerad vård, fysiska begränsningsåtgärder, vårdpersonalens kunskap om de boende samt bakgrundsdata. Totalt deltog 1237 deltagare från hela Sverige. Resultat: En hög grad av personcentrerad vård var relaterat till ett ökat undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Även när vårdpersonalen uppskattade att de hade en tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kunde ett samband ses med ökat undvikande. Utbildning och erfarenhet hade inget samband med undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Konklusion: Högre grad av personcentrerad vård samt tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kan ha betydelse för undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder. Därför är studien betydelsefull för yrkesverksamma sjuksköterskor som vill undvika fysiska begränsningsåtgärder, samt styrker den positiva bilden av personcentrerad vård som förhållningssätt. Ytterligare studier krävs för att få vetskap om personcentrerad vård kan minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder.   Nyckelord: fysiska begränsningsåtgärder, särskilt boende för äldre, personcentrerad vård, demenssjukdom, utbildning

The aim of this study is to examine how assisting nurses reflects and talks about physical restraint in dementia care in Sweden. This study is based on three focus group interviews with a total of 13 people working in the eldercare in Sweden. The theoretical framework is a conflict, created by Rosmari Eliasson, between seeing the older persons as a subject and an object and that the conflict doesn’t have a solution. My results show that there is a difficult area to work in which attempts to protect persons with impaired decision-making capacity from harming themselves or be harmed in any other way and at the same time respect the individual and his autonomy.  There is a thin line between on one had to harm someone and on the other hand to protect the elderly person. The staff that are working with the elderly people feel forced to use physical restraint as a way of harm reduction, but at the same time they are violating the elderly people’s autonomy. In many cases the physical restraint is justified as a protective measure and the staff doesn’t see the physical restraint as a way of restrict and constrain the elder person.

Bakgrund: Många personer med utvecklingsstörning har kommunikativa svårigheter och har därför behov av att utveckla olika sätt att kommunicera för att kunna förstå andra och göra sig förstådda. Svårigheter i kommunikationen påverkar interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare. Detta ställer höga krav på vårdare att kunna tolka och förstå den enskilda individens sätt att uttrycka önskningar och behov. På samma sätt riskerar vårdares budskap att missförstås. Om vårdaren misslyckas att förstå den boendes kommunikation och vice versa, kan det leda till situationer med utmanande beteende exempelvis i form av vägran, verbal eller fysisk aggressivitet. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera interaktion mellan vuxna personer med utvecklingsstörning och vårdare i gruppbostäder, samt att studera effekter av en utbildningsintervention för vårdare som arbetar i gruppbostäder. Metod: Avhandlingens samtliga delstudier har genomförts i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning bland boende och vårdare i ett län i norra Sverige. I studie I insamlades data kring 556 personer med utvecklingsstörning. I studie II och III deltog 16 vårdare och 11 personer med utvecklingsstörning. I studie IV deltog 7 vårdare. Studie I bygger på personalens skattningar av funktionsnivåer och förekomst av begränsningsåtgärder. I Studie II och III utgörs data av videoobservationer och narrativa intervjuer. I studie IV användes flera datainsamlingsmetoder i en mixed method design med både vårdarnas skattningar, med hjälp av instrument och semi-strukturerade intervjuer. Analys av materialet i studie II, III och IV har gjorts med kvalitativ innehållsanalys och i studie I och IV har data analyserats statistiskt. Resultat: I studie I framkom att av 556 boende hade 99 (18%) varit föremål för fysiska begränsningsåtgärder under den senaste veckan. Av dessa 99 hade nästan alla varit föremål för mer än en typ av begränsningsåtgärd. Den vanligaste begränsningsåtgärden var bälte i stol (74%). Användningen av begränsningsåtgärder var relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteende. I studie II reflekterade vårdare över videoinspelad interaktion där vårdarna medverkat, både framgångsrik och misslyckad interaktion. Exempel på framgångsrik interaktion var att förstå tecken, kunna möta behov och hantera situationer med utmanande beteenden. Vårdarna reflekterade över att framgångsrik interaktion ledde till säkerhet, trygghet och självförtroende hos de boende. Vårdarna reflekterade även över de konsekvenser misslyckad interaktion fick i form av irritation, aggression och våld från de boende. I studie III studerades videoinspelad interaktion mellan 11 personer med utvecklingsstörning och 16 av deras vårdare. Verbal och icke-verbal interaktion identifierades. Fyra inspelade situationer valdes ut för att belysa framgångsrikt samspel. Resultatet visade att framgångsrikt samspel mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare bland annat bygger på möjligheten att bekräfta varandra, dela vardagshändelser, ge tid och utrymme och på att använda ett kongruent och tydligt språk. I studie IV utvärderades effekterna av en web-baserad utbildningsintervention, vars syfte var att förbättra interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och vårdare samt att därmed reducera förekomsten av situationer med utmanande beteende. Resultatet visade att vårdarna hade förbättrat sin förmåga att hantera situationer med utmanande beteende och att förekomsten av utmanande beteende minskat. Vårdarna beskrev att den web-baserade utbildningen upplevts givande och möjlig att ta del av parallellt med arbetet. Slutsats: Fysiska begränsningsåtgärder förekommer i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Användningen av begränsningsåtgärder kan vara relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteenden i samspelet mellan brukare och vårdare. Vårdare upplever användningen av fysiska begränsningsåtgärder svår och tröttande. Brott i kommunikationen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare kan leda till försvårad interaktion med risk för situationer med utmanande beteenden. När vårdare är framgångsrika i interaktionen med personer med utvecklingsstörning ger det tillfredsställelse både för de boende och vårdarna. Vårdarna upplever dock ofta hjälplöshet och osäkerhet i relation till hantering av situationer med utmanande beteende och efterfrågar utbildning. Web-baserad utbildning om interaktion med personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende har i vår studie visat sig ge lovande effekter och bör vara möjlig att utveckla för både introduktion av nyanställda vårdare och för kompetensutveckling bland mer erfaren personal. / Background: People with learning disabilities communicate in various ways depending on their abilities. Communication difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their professional carers’ and this places a high demand on the carers to interpret and understand each individual’s wishes and needs. At the same time, there is a risk that the carers will be misunderstood. If carers fail to understand what the residents are trying to communicate, and vice versa, situations with challenging behaviour such as an unwillingness to interact or verbal and physical aggression may occur. Aim: The overall aim of this thesis was to explore the interactions between adults with learning disabilities and carers in special accommodations as well as to evaluate the effects of an intervention created for carers working with people with learning disabilities at special accommodations. Method: The setting for the study was at special accommodations in one county in northern Sweden. In study I, information regarding 556 adults with learning disabilities was collected. In both study II & III, 11 people with learning disabilities and 16 of their carers participated. In study IV, 7 carers and one person with learning disabilities participated. Data in study I consist of carers’ estimations of the residents disabilities and frequency of restraint use. Video-recorded observations and individual narrative interviews were used in study II and study III, and in study IV multiple methods of data collection were used in a mixed method design with both carers’ estimations using instruments and with semi-structured interviews. Methods for analyses in study II, III and IV were qualitative content analysis and in study I and IV statistical analyses were used. Results: Study I revealed that of the 556 residents studied, 99 (18%) had been subjected to physical restraint use over the previous week. Of these participants, almost all were subjected to more than one type of restraint. The most commonly used physical restraint was a belt in chair (74%). Use of physical restraint can be related to both physical disabilities and challenging behaviours in the interaction between people with learning disabilities and their carers’. In interviews for study II, the carers reflected on both successful and unsuccessful interactions after viewing video of situations where they have been participating. Examples of successful interactions included understanding cues, satisfying needs, and managing situations with challenging behaviours. The carers’ reflected on how successful interactions could influence their feeling of security, confidence, and satisfaction among the residents. The carers also reflected on the consequences of unsuccessful interactions, which included causing irritation, aggression and violence. In study III, interactions between 11 residents with learning disabilities and 16 of their caregivers were recorded on video. Verbal and non-verbal interaction skills used among the carers were identified. Four ‘caring situations’ were chosen as examples of skilled interactions. The results showed that skilled interactions between the carers and their clients were based on being confirming, sharing daily life experiences, giving time and space, and using congruent and distinct language. Study IV evaluated the effects of a web-based learning intervention, based on a theoretical model, and the results showed an increased ability among the carers to handle situations with challenging behaviour and a decreased frequency of challenging behaviour. Conclusion: Physical restraint is commonly used in special accommodations for people with learning disabilities. Use of physical restraint can be related to both physical disabilities and challenging behaviours in the interaction between people with learning disabilities and their carers. Carers find the use of physical restraint difficult and exhausting. A break in communication between people with learning disabilities and their carers could lead to impaired interaction that creates situations of challenging behaviour. When carers are able to interact successfully with people who have limited ability to communicate verbally, it seems to give satisfaction to both the residents and their carers in group homes. Carers often experience helplessness and uncertainty in situations with challenging behaviour and express a need for support. The carers considered the web-based training program to be useful. Further, a decrease of situations of challenging behaviour was observed after the web-based program was implemented. This indicates that the web-based training program may be useful in training for carers, both novices and more experienced carers in special accommodations for people with learning disabilities

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd?Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna?För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner.Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning.Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning. Som personal, hamnar man i vissa situationer där du måste tolka patientens önskemål pga kommunikationsproblem med brukaren.Kränkningar mot brukarna uppfattar personalen att vara när de själva låter nedsättande till brukarna och hur man tenderar att påverka dem i den riktningen för att tillfredställa sina egna idealoch värderingar.Det finns en välvilja hos personalen för att det ska gå bra för sina vårdtagare och de blir oroliga för att dessa skadar sig. Denna rädslan kan resultera att vårdtagarna blir alltför kontrollerade. Personalen står ständigt inför etiska överväganden i arbetet med dessa människor. Genom kontinuerlig reflektion, särskild utbildning och handledning får personalen bättre förutsättningar för att hantera dessa situationer. Personalen på dessa gruppbostäder är ibland den enda kontakten dessa vårdtagare har med omvärlden. Brukarna hamnar därför i ett beroendeförhållande till sin omgivning och personal, detta i sin tur gör att brukarna hamnar i en sårbar position. Svårigheter att kommunicera med vårdtagarna och personalens bristande förmåga att förstå dessa människor kan leda till utbrott och konflikter. Det är då personalen inte förstår situationen som konflikter uppstår. Återkommande faktorer som kan orsaka utbrott hos vårdtagarna är stress, brist på struktur och smärta. / The aim of our work was to find out how staff in residential care activities for adults LSS 9 § 9 experience their own treatment with a focus on coercion and abuses against consumers. In pursuit of our purpose following questions were raised: How does human users during conflicts and outbreaks? What do staff their own professional role functioning over the users? What is the staff of the knowledge of people with autism spectrum disorders? To conduct this study, we used a qualitative approach. The empirical data in our study were collected through six interviews with staff from various group homes. To analyze our collected empirical data, we have taken the help of theories and theoretical concepts such as discipline and normalization, power relations, institutions and overall problem-creating behavior.Our analysis resulted in seven different themes, users must live up to the ambient values and norms, our experiences of coercion and abuse, by staff's dual roles, staff courtesy, & the patient's eternal childhood, treatment of conflict, the factors leading to outbreaks and education.Our results show how the staff transmits its values on the users to influence them in a certain direction. As a staff, you end up in certain situations where you have to interpret the patient's wishes due. Communication difficulties with the user.Violations and enforcement actions against consumers perceive staff to be when it sounds demeaning to customers and how to tend to affect them in some way to satisfy their own or under the ideal. There is willingness among staff that it will go well their patients and they are also afraid that consumers suffer. This fear may result in violating the patient through the infringement of sovereignty.The staff is constantly faced with ethical considerations in the treatment of consumers. Sometimes you need to restrain a patient for the latter to take a blood test. Through continuous reflections, special training and supervision the staff gets better conditions to deal with these situations.The staff is sometimes the only contact customers have with the outside world. Users are therefore very dependent on staff for their basic needs.In response to conflict situations, staff written individual action plans for how to proceed. In conflicts, the majority of respondents refer the patient to his apartment. Sometimes there are situations where the police must be called.Difficulty in communicating with customers and staff's lack of ability to understand these can lead to outbreaks of users. That is when staff do not understand the users that chaos occurs. Recurring conditions that can cause outbreaks are stress, lack of structure and pain.