Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet uppfattar och behandlar anglicismer i elevtexter. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer undersöktes sju svensklärares uppfattningar om fenomenet. Resultatet analyserades utifrån ett fenomenologiskt ramverk och visade att elevers användning av anglicismer upplevs ha ökat under de senaste åren. Trots det skiljer sig lärarnas behandling av anglicismer i elevtexter åt. Detta tycks bero på lärarnas personliga uppfattning om huruvida anglicismer är ett problem eller endast ett naturligt resultat av svenskans språkutveckling. / This study aims to explore Swedish teachers’ perceptions of the presence of anglicisms in student texts. This field of research from this particular context is nearly unexplored. Hopefully, further research will follow by providing results and insights into the context of Swedish teachers’ perceptions of the presence of anglicisms. Semi-structured interviews with seven Swedish teachers were carried out. The interviews were transcribed and subjected to a thematic analysis to uncover and identify common and recurring themes from the teachers’ statements. The result was analyzed through a phenomenological perspective and displayed the perception of an increase in students’ use of anglicisms in their produced Swedish texts. How the teachers choose to treat this incorrect language use varies, which appears to be a product of the individual perception of whether anglicisms are a problem or simply a result of language change.

Målet  med  denna  fenomenologiska  undersökning  baserad  på  kvalitativa  intervjuer  är  att   undersöka  rektorers  syn  på  drama  och  dramapedagogik.  Undersökningen  är  baserad  på   intervjuer  av  fyra  rektorer  som  är  eller  har  varit  yrkesverksamma  som  skolledare  i  Skånska   grundskolor.  Det  som  blev  tydligt  under  undersökningen  var  att  rektorerna  är  positivt  inställda   till  drama  och  dramapedagogik  i  svensk  skola.  Däremot  saknar  rektorerna  möjlighet  att   anställa  dramapedagoger  endast  för  att  undervisa  i  drama  eftersom  ämnet  inte  finns   representerat  i  Lgr  11.  För  att  undervisa  i  ett  ämne  måste  det  finnas  inom  ramen  för   lärarexamen,  vilket  drama  ej  gör.  Rektorernas  förslag  är  att  dubbla  examina  skulle  ge  dem   möjlighet  för  skolan  att  tillgå  dramapedagogers  expertis.  I  Lissabonagendan  (Consortium,   2010)  framhålls  vikten  av  att  nationell  och  internationell  styrning  och  dokumentation  som   nödvändig  för  att  säkerställa  utveckling  och  kvalitetssäkring  inom  drama.  Detta  gäller  även  för   svensk  del.  Avsaknaden  av  riktlinjer  inom  läroplanen  har  påverkat  drama  och   dramapedagogiken  inom  svensk  skola  i  den  grad  att  dramapedagogiska  tjänster  har  minskat.   Detta  trots  att  rektorerna  ser  stora  vinningar  inom  drama  som  metod  för  kreativt  lärande,   praktisk  kunskapsinlärning  och  gruppdynamiskt  utvecklande.

Den här uppsatsen är en fenomenologisk studie av sexism inom fallskärmshoppning. Från ett genusvetenskapligt perspektiv är det viktigt att belysa genusnormer i olika institutioner i samhället. Tidigare forskning visar att det saknas en mer djupgående analys av kvinnors upplevelser av fenomenet sexism inom sporten fallskärmshoppning. Undersökning ämnar därför att synliggöra hur kvinnliga licensierade fallskärmshoppare upplever kulturen inom sporten samt vilka strategier de använder sig av. Jag har utfört fem semi-strukturerade intervjuer med aktiva kvinnliga fallskärmshoppare för att kartlägga fenomenet. I analyserandet av materialet har två huvudteman identifierats, sexism på hopplatsen samt strategier. De teorier som har använts är hegemonisk maskulinitet och ambivalent sexism teori. Studien visar att fallskärmshoppningskulturen genomsyras av en hegemonisk maskulinitet vilket exemplifierar maktförhållanden mellan män och kvinnor. Fallskärmshoppning är ett litet mansdominerat sammanhang med starka maskulinitetsnormer men kan även spegla andra institutioner. / This thesis is a phenomenological study of sexism in skydiving. From a gender studies perspective it is important to shed light on gender norms in various institutions in society. Previous research shows that there is a lack of a more in-depth analysis of women's experiences of the phenomenon of sexism in the sport of skydiving. The survey therefore aims to emphasize how female licensed skydivers experience the culture in the sport and what strategies they employ. I have conducted five semi-structured interviews with active female skydivers to underline the phenomenon. In the analysis of the material, two main themes have been identified, sexism at the dropzone and strategies. The theories that have been used are hegemonic masculinity and ambivalent sexism theory. The study shows that the skydiving culture is permeated by a hegemonic masculinity, which exemplifies power relations between men and women. Skydiving is a small male-dominated context with strong masculinity norms but can also reflect other institutions. / <p>2022-06-02</p>

Förståelsen för effekter av lärandet och den psykosociala arbetsmiljön genom individen själv och omgivningen var av betydelse för nya chefers hantering av sina ledarroller. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur första linjens nya chefer hanterade sina ledarroller inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Studiens tillvägagångssätt utgick från en fenomenologisk och kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Analys av data genomfördes utifrån en tolkande fenomenologisk analysmetod. Slutsatsen visade att nya chefers utveckling kategoriserades som strategier och omständigheter. Strategier utgjorde nya chefers interna villkor som var att öva på att bli chef, inta ledarrollen och att växa i sin ledarroll. Omständigheter utgjorde nya chefers externa villkor som var att vara chef i första linjen och att klara av ledarrollen. Slutsatsen visade också att mängd arbete, användning av flertal datasystem, tiden, individen själv, relationer till andra, individens utveckling, arbetsinnehållet i första linjen och den komplexa organisationen påverkade nya chefers utveckling i sina ledarroller. / The understanding of the effects of learning and the psychosocial work environment through the individual herself and the environment was important to new manager´s management of their leadership roles. The purpose of this study was to contribute knowledge with how the first-lines’ new managers handled their leadership roles. The approach in this study was based on a phenomenological and qualitative case study. The data collection consisted of semi-structured interviews. Performance of analysis of data was based on an interpretive phenomenological analysis method. The conclusion showed that the development of new managers is categorized as strategies and circumstances. Strategies were new managers’ internal conditions and those are to becoming a manager, to take on the leadership role and to grow in the leadership role. The circumstances constituted new managers’ external conditions and those are to work as a manager in the first-line and to fulfill the leadership role. The conclusion also showed that the quantity of work, the use of several computer systems, time, individual herself, relationships at work, the individual’s development, content of work, and the complex organization affect new managers’ development in their leadership roles.