<p>The aim of this work is to examine methodologies at remedial lessons for children with weak mobility, in a common Swedish municipal school in an attempt to determine if a connection to theoretical learning exists.</p><p>Kadesjö describes how difficulties in concentration can arise as a result of problems with mobility and perception, and according to Piaget very young children develop cogitation through physical movements. These connections are not news but always current.</p><p>At the meeting with Lasse the question was born whether learning problems in school that are a result of concentration difficulties, could be countered with mobility training.</p><p>By the selection of Life history as method, it’s possible to follow a physical educator's experiences through his 30 years of work, and to some extent even his private life. Experiences and results are notified from a historical perspective from 1976 until 2006.</p><p>He is bringing us on a journey that shows the changes in methodology and results after his contact with Sensomotoriskt Centrum.</p> / <p>Syftet med arbetet är att undersöka metodik vid specialgymnastik för barn med svag motorik i en vanlig svensk kommunal skola för att försöka se om förbindelse finns till teoretisk inlärning.</p><p>Kadesjö beskriver att koncentrationssvårigheter kan uppkomma pga. motoriska och perceptuella svårigheter och enligt Piaget sker det lilla barnets kognitiva utveckling genom rörelser. Samband som inte är nya med ständigt aktuella.</p><p>Vid mötet med Lasse föddes därför undran om det finns möjligheter att avhjälpa inlärningsproblem i skolan som beror på koncentrationssvårigheter, med hjälp av motorisk träning under specialgymnastik.</p><p>Genom valet av livsberättelse som metod ges möjligheten att få följa med en idrottslärare genom hans 30-åriga yrkesliv och i viss mån även privatliv där upplevelser, erfarenheter och resultat delges ur ett historiskt perspektiv från 1976 och fram till 2006. Resan han tar oss med på ger en bild av förändring av metodik och resultat efter kontakten med Sensomotoriskt Centrum.</p>

The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher’s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person’s life history in the centre. One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting. It is to find a content which touch the students and then find a form or expression which is matching. The animated pedagogue owns a big portion of self insight, mind presence and a lot of empathy. The pedagogue conveys a valuable message in an absorbed way. He or she dares to share with himself/herself and sees, confirms and cares about the students. Keywords: life story, teacher’s experience, animated, personal development

Vi har i detta arbete valt att djupintervjua en erfaren lärare och ta del av dennes livsberättelse. Den lärarforskning som bedrivits har i många fall fokuserat endast på lärarens praktiska arbete. För att förstå undervisningen till fullo, är det av vikt att också veta någonting om personen bakom arbetet, detta med tanke på att en persons erfarenheter sätter prägel på undervisningen. Vårt syfte med detta arbete har varit att genom livshistoriemetoden få förståelse för vilka avgörande händelser (så kallade critical incidents) som påverkat en lärare under dennes lärargärning. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ ansats, där vi valt att observera och intervjua den berörda läraren. Våra observationer och intervjuer mynnade ut i en livsberättelse, vilken bland annat visade på att det finns många faktorer en lärare har att förhålla sig till. Ibland uppstår ett glapp mellan de som är ålagda att utföra ett uppdrag och beslutsfattare. Genom att ta del av och dra nytta av lärares erfarenheter skulle detta glapp kunna överbryggas.

Syftet med mitt arbete är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete, och få kunskap om hur stress och utbrändhet kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en manlig lärare, Ove. Han har arbetat som lärare i fyrtio år. Genom att använda mig utav livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hans erfarenheter. I hans berättelse framkommer det att stress var inledningsvis något som var positivt för hans arbete. Han berättar att det är lätt att brinna för sitt arbete och lägga ner all sin tid och energi för det man tycker är roligt och intressant. Genom berättelsen får man ta del av hur den positiva stressen vänder, och Ove blir sjukskriven. Genom berättelsen framkommer Oves frustration över hur lärarrollen har förändrats genom åren. Det framkommer att det finns många faktorer som är avgörande hur en lärare ska fördela sin tid. Exempel på sådana faktorer är hur samhället och hur lärarrollen har förändrats genom åren. / The purpose with my work is to get a deeper insight into a teacher's job, and gain insight into how stress and burnout can affect the work as a teacher. To obtain this understanding, I interviewed a male teacher, Ove. He has worked as a teacher for forty years. The method I have used is a personal life story around this person. In his story it becomes clear that stress was initially something that was positive for his work. He says that it is easy to burn for their work and spend all their time and energy for what we think is fun and interesting. Through the story may take some of the positive stress turns, and Ove become sick. Through the story emerges Oves frustration with how the teacher's role has changed over the years. It is found that there are many factors that determine how a teacher should allocate their time. Examples of these factors is how society and how the teacher's role has changed over the years.

The aim of this work is to examine methodologies at remedial lessons for children with weak mobility, in a common Swedish municipal school in an attempt to determine if a connection to theoretical learning exists. Kadesjö describes how difficulties in concentration can arise as a result of problems with mobility and perception, and according to Piaget very young children develop cogitation through physical movements. These connections are not news but always current. At the meeting with Lasse the question was born whether learning problems in school that are a result of concentration difficulties, could be countered with mobility training. By the selection of Life history as method, it’s possible to follow a physical educator's experiences through his 30 years of work, and to some extent even his private life. Experiences and results are notified from a historical perspective from 1976 until 2006. He is bringing us on a journey that shows the changes in methodology and results after his contact with Sensomotoriskt Centrum. / Syftet med arbetet är att undersöka metodik vid specialgymnastik för barn med svag motorik i en vanlig svensk kommunal skola för att försöka se om förbindelse finns till teoretisk inlärning. Kadesjö beskriver att koncentrationssvårigheter kan uppkomma pga. motoriska och perceptuella svårigheter och enligt Piaget sker det lilla barnets kognitiva utveckling genom rörelser. Samband som inte är nya med ständigt aktuella. Vid mötet med Lasse föddes därför undran om det finns möjligheter att avhjälpa inlärningsproblem i skolan som beror på koncentrationssvårigheter, med hjälp av motorisk träning under specialgymnastik. Genom valet av livsberättelse som metod ges möjligheten att få följa med en idrottslärare genom hans 30-åriga yrkesliv och i viss mån även privatliv där upplevelser, erfarenheter och resultat delges ur ett historiskt perspektiv från 1976 och fram till 2006. Resan han tar oss med på ger en bild av förändring av metodik och resultat efter kontakten med Sensomotoriskt Centrum.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv. Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen. Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde. Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag.

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen. Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga? De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?

<p>Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.</p><p>Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?</p><p>De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?</p>

Abstrakt Denna studie beskriver den känslomässiga resa som en familj går igenom, på vägen till barnets diagnostisering. Genom att djupare förstå vilka tankar, frågor och känslor en familj har och går igenom, formuleras framtida tankesätt för hur förskolan/skolan kan bemöta familjer i denna situation. En narrativ metod med livsberättelsen i fokus har valts, där en förälders röst blir hörd. Genom förälderns berättelse, tidigare forskning och teori märker vi att förståelse är något föräldrar behöver och önskar under sitt barns utredningstid. En förståelse, dels från skolans och de närståendes sida om familjens situation, men även en förståelse för sitt barns svårigheter önskas. Vikten av en fungerande relation och kommunikation mellan föräldrar och förskola/skola blir tydlig, tillsammans med samtalandets helande effekt under utredningstiden. För den deltagande föräldern blev barnets diagnos en slags förklaring och lättnad, samt att den tog bort skuldkänslorna från dem som föräldrar. Diagnosen blev även en styrka när det gällde att ställa krav i skolan och få det stöd som behövdes.

The aim of the study is to contribute with knowledge about how students with mild intellectual disabilities experienced their schooling in primary school. The questions of the study are: • How do students describe their school attendance based on their possibility to interac at school? • What do the students` thoughts in relation to their schooling occupy? The study was based on a life-narrative perspective to provide an increased understanding of people with intellectual disabilities. The method used in the study was qualitative semistructured interviews. Three informants were included in the study and each informant was interviewed twice. Each informant shared their experience of attending primary school. The result has been analyzed from the perspective of the informants life experiences which is the theoretical perspective of the study. The students 'stories were highlighted and analyzed on the basis of various themes that became visible in the students' stories. The themes that recurred in the students' stories were: thoughts about primary school, how a school should be, relationships, a sense of exclusion, self-confidence and self-esteem. The study shows that relationships play a crucial role in how students experience their schooling in primary school. The students called for more buddy relationships and showed that relationships play an important role in making the students feel meaningful and belonging in the school. Relationships between student teachers and assistants also have a great impact on how students experience meaningful learning. The results show that all three students had both positive and negative experiences when it came to attending school. A sense of alienation and a fear of being treated badly by other students became evident in the life stories. The students were also consciously choosing to eliminate situations where there is an opportunity for inclusion with elementary school students.