The aim of this essay is to get a deeper understanding of a teachers' profession and to get knowledge of how earlier experiences can influence you as a teacher. I have interviewed a female teacher, Pia to get this understanding. As a tool to get the teacher's whole story I used the life story method. In her profession she is influenced by her own importance of security as a child. Her own needs of security has given her an deeper understanding for pupils like herself during the childhood; insecure and afraid. Her understanding for all kinds of behavior among the children has increased by her own experiences. The story shows that Pia is frustrated by the fact that she can't control her own working time. There are many factors of vital importance that determine a teachers time in school, for example the alteration of society and the teachers' role in school. / Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete och att få kunskap om hur tidigare upplevelser kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en kvinnlig lärare, Pia, som varit yrkesverksam i 10 år. Genom att använda livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hennes berättelse. I berättelsen framkom att betydelsen av trygghet var en upplevelse som har påverkat hennes yrkesutövning. Det egna behovet av trygghet har gett en förståelse i första hand för elever som är oroliga och rädda precis som hon själv var under skoltiden. Den egna upplevelsen och erfarenhet har gjort att förståelsen utökats till att omfatta alla barn. Genom berättelsen framkommer Pias frustration över att inte själv styra över arbetstiden. Det framkommer att det finns många faktrorer som är avgörande för hur en lärares tid fördelas och vad som styr den tiden. Exempel på sådana faktorer är samhällsförändring och en förändrad lärarroll.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar. I det första temat framgår att bortträngning och identitetsberövande utgjorde två centrala teman i livsberättelserna. Det andra temat behandlade betydelsen av grupptillhörighet, där det tydligt framkommer att diskussionsforumet betyder mycket för stärkandet av informanternas personliga identitet. Det tredje temat visade att förändringar i levnadssätt och levnadsvanor har visat sig i både psykiska och fysiska avseenden. Slutligen diskuteras huruvida en kombination av professionell hjälp som exempelvis terapi och diskussionsgruppen som komplement vore ett bra förfarringssätt att nå den känslomässiga separation, som ännu inte uppnåtts efter den rumsliga separationen som många informanter gjort från sina föräldrar. / The overall aim of this essay has been to contribute to a deeper understanding of self-help on the Internet by illuminating the individual's awareness and interaction with others. The study's subject of research has been seven individual life stories found on a newsgroup on the Internet and was implemented with a narrative research method and a hermeneutic approach. The study is qualitative in its nature and the individual's behavior and self-perceived reality has been the main focus. The theory that has been applied in the study is the pragmatic micro perspective symbolic interactionism with the following theoretical starting points: symbols, displacement, deprived of identity and mutual aid. The thematic structure of the analysis has been based on the study’s three research questions of which the first theme highlighted displacement and deprived of identity as the two main themes in the life stories. The second theme dealt with the importance of group membership, which clearly showed that the newsgroup means a great deal for strengthening their personal identity. The third theme revealed that the changes in lifestyle and habits have been both psychological and physical. Whether or not the spatial separation many informants made ​​from their parents can measure up to an emotional separation that they have not yet reached were discussed and lastly an implication that a combination of professional help such as therapy and newsgroup as a supplement may be a good method to reach the emotional separation.

Bakgrund: Att vi blir allt äldre innebär också att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. Då det i dagsläget inte finns något botemedel för sjukdomen blir det främsta omvårdnadsmålet att minska lidande och öka livskvaliteten och välbefinnandet för dessa personer. Då många med demenssjukdom bor på vårdboenden blir det vårdpersonalens främsta uppgift att skapa en bra vårdmiljö vilket innefattar en god vårdrelation. Vårdrelationen är central i all god omvårdnad och det är viktigt att ha en förståelse för att den vård som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjälpa eller stjälpa individen. Syfte: Att belysa vårdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor på vårdboenden. Metod: Denna studie är en litteraturstudie där tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehållsanalys har använts där meningsbärande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier. Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vårdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Dessa är: betydelsen av delaktighet som handlar om vikten av att personerna får delta i meningsfulla samtal och aktiviteter, betydelsen av personens livsberättelse som behandlar vikten av att inkludera personernas historia och bakgrund i omvårdnaden, samt vårdpersonalens bemötande som handlar om personalens sätt att uppträda och behandla personerna. Diskussion: Vårdrelationen har en inverkan på personens livskvalitet. Bland annat påverkas den av vårdpersonalens bemötande, huruvida personens livsberättelse används i omvårdnaden och personens möjlighet till delaktighet. Med ett livsvärldsperspektiv kan vårdpersonalen få en ökad förståelse för hur personen med demenssjukdom upplever och förstår sin värld. Livsberättelsen ger vårdpersonalen kunskap om vad som är eller har varit betydelsefullt för den enskilde personen. Det är nödvändigt då livskvalitet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt. Det har framträtt hur betydelsefull en uppmuntrande och bekräftande kontext är för att främja lärande och för att deltagare ska våga och vilja anta utmaningar och arbeta vidare med sina förmågor. God utbildning, som innefattar positiva känslor, kan sägas vara det som skapar förutsättningar för att lärande ska kunna ske och motivera till handling. Rehabilitering handlar om lärande och beteende som för att komma till stånd alternativt förändras behöver innehålla kunskap, insikter och handling samt positiv känsla. Därmed kan rehabilitering tolkas som lärandeprocess och pedagogisk verksamhet.

Abstract The purpose of this essay is to increase the knowledge of which strategies students with reading and writing disabilities or dyslexia use to learn in secondary school. The study aims to examine the following questions: Which coping strategies do students with reading and writing disabilities use in their studies? How can remedial teachers support students with reading and writing disabilities in their learning process? The study consists of two interviews with a total of three hours recorded material made with a secondary school teacher who teaches Swedish and English. The teacher has experiences of reading and writing disabilities herself but also from teaching students with dyslexia. The interviews are constructed into a lifestory describing experiences of reading and writing disabilities in school, during teacher training and as a teacher. The study shows limitations in the possibility to draw general conclusions form the data since there is only one informant participating. On the other hand its strength is the opportunity to illustrate unique and detailed experiences in a life characterized by difficulties to learn reading and writing. The results of the study shows that strategies used by girls with a high capacity for studies though they have reading and writing disabilities or dyslexia, also can prevent the discovery of their difficulties until secondary school or even later. It seems like these difficulties can contribute to a low self-esteem even as an adult which shows the importance of an early intervention. The results also implies that by teaching phonologic awareness, decoding and ortographic reading, young adults and adults still can improve their language skills. To increase the knowledge of and the understanding for these students might be a task for a remedial teacher in secondary school. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärningssituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på gymnasiet. Studien försöker besvara följande frågeställningar:   Vilka strategier använder elever i läs- och skrivsvårigheter för att klara av sina studier? Hur kan man som speciallärare stödja inlärningsprocessen för elever i läs- och skrivsvårigheter? Studien bygger på två intervjuer med en sammanlagd inspelad intervjutid på tre timmar som gjorts med en gymnasielärare i svenska/engelska. Läraren har erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter både för egen del och hos elever som läraren kommit i kontakt med i sitt yrke. Intervjuerna har konstruerats till en kronologisk och tematiskt utformad livsberättelse som handlar om lärarens erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter under sin skolgång, lärarutbildning och som yrkesverksam lärare.  Med ett begränsat urval av informanter så gör studien inga anspråk på att presentera generaliserbara resultat utan belyser istället det unika i en persons erfarenheter. Det framkommer i livsberättelsen att strategier som duktiga och ambitiösa flickor med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi använder för att klara av sina studier, också kan hjälpa till att dölja svårigheterna väldigt långt upp i åldern. Ett sent upptäckande av läs- och skrivsvårigheter verkar också bidra till ett dåligt självförtroende som vuxen vilket indikerar vikten av att uppmärksamma tecken på svårigheter på ett tidigt stadium. Resultaten antyder också att man genom undervisning kan öka fonologisk medvetenhet, avkodning och ortografisk läsning även som ungdom eller vuxen. Att öka kunskapen om och förståelsen för denna elevgrupp skulle kunna vara en arbetsuppgift för en speciallärare på gymnasiet.

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

This study examines negative issues that cannabis users have experienced associated with cannabis use. The author made qualitative interviewsto unveil four cannabis users’ life stories. These stories were analyzed through the discourse psychologicalperspective interpretive repertoirein order to explore and identify analogies among the users. The author found that the respondents, despite their seemingly diverse backgrounds and personalities, carry a collective repertoire of similar experience and reasoning around cannabis and society which can be defined as a cannabis discourse; a discourse grounded in facts as well as speculations, arguments which separately may seem reasonable but altogether often appear contradictory, and real-life anecdotes that sometimes reflect paradoxical conclusions. It's suggested that the respondents, through their repertoire, construct and maintain this discourse while social stigma and legal retaliation strengthens it. These findings may be useful for social workers in order to understand cannabis users’ situation, societal vulnerability and sometimes controversial values, including the origins of such.

Syftet med denna uppsats är att undersöka jämställdheten inom den svenska idrottsrörelsen. Mer precist handlar det om att analysera kvinnliga idrottsutövares livsberättelser med fokus på jämställdheten inom det idrottsliga föreningslivet. Ambitionen är att belysa hur kvinnliga idrottare upplever och hanterar frågor som har med jämställdhet och idrott att göra på daglig basis i sin idrottsliga praktik. Ett flertal frågeställningar innehar en vital karaktär i den föreliggande studien: Upplever kvinnliga idrottsutövare att utvecklingen går åt ”rätt håll”, det vill säga att idrottslivet blir mer jämställt? Är det något eller några område som är särskilt förbisedda och/eller välutformade när det gäller jämställdhetsfrågor? Finns det några signifikanta skillnader mellan de olika idrotter som studerats, sett ur ett jämställdhetsperspektiv? Dessa frågor utgör bara ett par exempel på fundamentala frågeställningar i denna kontext.   För att söka svar på dessa frågor har en kvalitativ metod tillämpats med inriktning mot livsberättelse. I studien intervjuades tolv kvinnliga idrottare, från såväl elitidrotten som breddidrotten, vilka representerade sex olika idrotter, vilka är ishockey, fotboll, handboll, innebandy, volleyboll och vattenpolo. Av resultaten från den föreliggande studien framgår det bland annat att merparten av studiedeltagarna anser att utvecklingen går åt rätt håll, d.v.s. de uppfattar att sina respektive idrotter har blivit mer jämställda. Icke desto mindre betonar respondenterna att det emellertid finns mycket som behöver förbättras. / The purpose with this paper is to investigate gender equality in Swedish sports. More precisely, it is about analyzing female athlete’s life stories focusing on equality within female sports associations. The aim is to highlight how female athlete’s experience and handle issues related to gender and sports. There are a number of vital questions looked into in this paper: Are the female athlete’s experiencing that the development is moving in right direction, that is to say that sports life are becoming more equal? Is there any other area that is particularly neglected regarding gender equality? Are there any significant differences between the sports covered in this paper in terms of gender equality? These questions are just some examples of fundamental issues in this context.   In order to find answers to these questions, a qualitative method has been used focusing on life stories collected during interviews with twelve female, both elite and non-elite athlete’s from six different sports, which are ice hockey, soccer, handball, floor ball, volleyball and water polo. The results show that the majority feels that the development is going in the right direction, in other words they feel that their respective sports have become more equal. Nonetheless, the respondents however emphasizes that there is much that needs to be improved.

This is a narrative study in which five entrepreneurs in the experience-based tourist industry have told their life-stories in connection with their establishing and running their own enterprises.   Over the last decades the number of adventure-based companies has markedly increased in tourist industry, but the knowledge gained through the research on the persons who establish these companies is scant.  Through focusing on the constructions of  identity of the entrepreneurs, this study gives nuanced pictures of the chain of events that had lead an individual to establish one`s own company.  In addition, these pictures offer deeper understanding of how these individuals perceive themselves as the founder and manager of an experience-based company. Over the last decades research in entrepreneurship has criticized the imbalanced focus on the entrepreneurs' personal characteristics and it's use as an explanation of their entrepreneurial activities. In the same critical vein I question whether motivational studies are able to explain why certain individuals choose to establish their own business. Indeed, these five stories show that an entrepreneur is not something one is but something one becomes. Although the concept of an experiential economy appeared at the end of the 1990s, the production of experiences has a long tradition in the tourist industry. Norwegian tourism has faced an uphill struggle for several decades, which worries both the authorities and the industry itself.  In recent decades the focus has been directed more and more on the dimension of experience. One hopes that the creation of new and attractive adventures will help to reverse the negative trend in the industry.  Effecting this reversal places a heavy responsibility on the entrepreneurs since they are to be the driving force in this process. Tourist adventures have been one of several core themes within the field of research in tourism for decades, but this focus has mainly been on the perspective of the consumer. In contrast, this study concentrates on the producers, a group about whom we know much less. The five entrepreneurs who tell their story in this study give detailed descriptions of their life until the establishment of their businesses, and we see that each of them describes a number of causal chains that are interwoven and together create a meaningful picture of their choice. Through focusing on their reflexive identity-constructions and viewing these in light of the concrete situations they were in, before they established their enterprises, we gain a deeper understanding of this choice. Through the process of categorizing these reflexive identity-constructions, three  distinct ontological positions emerge, that is, different ways in understanding reality. The study shows that there is a connection between these ontological positions and the ways that the entrepreneurs run their businesses, as well as their understanding of how they create and produce adventures for their guests.

I denna studie utforskas hur arbetet karakteriseras samt hur arbetarnas upplevelser skildras i de två arbetarromanerna Drömfabriken (2010) av Maria Hamberg och Yarden (2009) av Kristian Lundberg. Det som studeras är hur kropp, solidaritet och livsberättelse påverkas av kapitalismens kultur med särskilt fokus på de bemanningsföretagsanställda karaktärernas erfarenheter. I Drömfabriken, vars berättelse utspelar sig innan Yardens, skildras konsekvenserna av vinstmaximerande åtgärder på en bilfabrik. Att hyra in personal är en av de slutliga åtgärderna. I Yarden skildras hur tillvaron påverkas av att vara anställd av ett bemanningsföretag. Inom ramen för studien sker en viss jämförelse med exempel hämtade ur det tidiga 1900-talets arbetarlitteratur. Analysen har genomförts med hjälp av Richard Sennetts teorier om hur arbetare påverkas av den nya kapitalismens kultur. Även begrepp som respektabilitet, turist och vagabond har använts. Sammanfattningsvis visar undersökningen att kropp, solidaritet och livsberättelse tar skada av den fragmentariska och för arbetarna icke-påverkansbara situation de befinner sig i. Förhållandet till kroppen är komplext. Kroppen är en förutsättning för arbete, men den slits också av det. Studien visar även att solidariteten bland arbetare har försvagats över tid. Den återfinns dock till viss del i de studerade romanerna. Studien visar också att bemanningsföretagsanställda avpersonifieras i Drömfabriken och avhumaniseras i Yarden. Livsberättelse i form av utveckling och framgång på arbetsplatsen är inte tillgänglig för karaktärerna i Drömfabriken och Yarden. De arbets- och anställningsförhållanden som skildras har även en negativ inverkan på romankaraktärernas försök att skapa sin livsberättelse utanför arbetet. En slutsats som dras är att arbetarlitteratur, som ger en kritisk röst till dem med osäkra anställningar, fyller en viktig funktion som ställföreträdare för det kollektiv som inte kan formas till följd av rörlighet, kortsiktighet och få anställningsrättigheter.