No description available.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som orsakar muskelförtvining som leder till försämrad rörelseförmåga och inom en begränsad tid avlider patienten. En patient som inte känner mening i livet kan stöta på svårigheter beträffande förmåga att uppleva välbefinnande. Patienter som lever med ALS lever med en rädsla eftersom diagnosen innebär förlust av framtiden. Det är därför viktigt att patienterna får professionellt stöd av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats som grundas på tre självbiografier och två biografier. Resultat: Det framkommer att patienterna som lever med ALS upplever ett förändrat livsperspektiv, ett nytt sammanhang, själsliga och kroppsliga påföljder samt att relationer påverkar välbefinnandet. Konklusion: Patienter som lever med ALS upplever både välbefinnande och lidande. Sjuksköterskan ansvarar för att patienterna ska erhålla rätt stöd samt hjälp som de önskar och är i behov av för att de ska känna livskvalitet i vardagen. Sjuksköterskans förhållningssätt och bemötande i det personliga mötet med patienterna bedöms vara avgörande för deras upplevelse av välbefinnande. / Background: ALS is an incurable disease that causes muscle loss which leads to impaired mobility and within a limited time the patient dies. A patient who does not know the meaning of life may encounter difficulties in the ability to experience well-being. Patients living with ALS live with a fear because the diagnosis means loss of the future. It is therefore important that patients receive professional support from the nurse. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is based on a qualitative method and data were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach based on three autobiographies and two biographies. Results: It appears that patients living with ALS experience a changed life perspective, a new context, mental and physical sanctions, and that relationships affect well-being. Conclusion: Patients living with ALS experience both well-being and suffering. The nurse is responsible for ensuring that patients receive the right support and assistance that they desire and require to feel quality of life in their everyday lives. The nurse's approach in the personal encounter with the patients is considered to be crucial for their experience of well-being.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur leken som ett arbetssätt i undervisning i scenografiskt arbete upplevs av deltagarna. För att undersöka detta används material från två empiriska studier. Material till studierna består av fokusgruppsamtal, deltagande observationer samt en skriftlig enkät. Med hjälp av teorier kring lek och lärande och litteraturstudier om lek i undervisning, analyseras materialet utifrån hermeneutikens syn på del och helhet samt en abduktiv förståelse och förklaringsansats. Analysen beskrivs med hjälp av teman som genererats utifrån livberättelseforskningens idéer om vida och snäva teman. Leken i ett specifikt undervisningsmoment ses som ett snävt tema medans det vida temat kan beskriver lekobjektets betydelse i ett specifikt lekfullt undervisningsmoment.Mitt arbete visar att studenter och deltagare i de två studierna, i olika grad lärt sig om scenografi med hjälp av lek. Detta gäller både det praktiska skissande i modell och rum samt mer teoretiskt, i form av en förståelse för scenografins påverkan och betydelse för helheten. De lekobjekt som har använts i undervisningen har på olika sätt hjälpt deltagarna att återupptäcka sina lekminnen och använda sin lekförmåga för sitt lärande. Det visar sig även att deltagarna i undervisningen har upplevt den som lustfylld, kreativ och prestigelös.

Den ojämna könsfördelningen i byggbranschen är än idag en utmaning för att förmå kvinnor att söka sig till, samt stanna kvar i branschen. Tidigare forskning gör det tydligt att det finns ett flertal orsaker till detta och pekar på olika tillvägagångssätt för hur könsfördelningen ska behandlas. Syftet med denna studie är att, genom tre kvinnors berättelser, undersöka deras upplevelser och erfarenheter från sina arbetsliv i byggbranschen, hur de återberättar om dessa och hur de framställer sig själva i sina återgivanden. Metoden för att inhämta data för att svara på studiens frågeställningar har varit genom livsberättelseintervjuer med tre kvinnor aktiva i byggbranschen. Resultaten från livsberättelseintervjuerna analyserades genom narrativ teori, varpå livsberättelser konstruerades. Därefter genomfördes analyser av livsberättelserna i enlighet med den narrativa teorin. Resultaten visade att de tre kvinnorna, var och en för sig, har haft unika upplevelser av och erfarenheter från sina arbetsliv. Deras unika berättelser visade även på hur deras handlande, vilka emotionsuttryck, relationer, meningsskapande och därigenom deras unika identiteter uttrycks i varje livsberättelse. De slutsatser som drogs från forskningsundersökningen var bland annat att byggbranschen har genomgått en förändring idag, jämfört med förr, avseende kvinnornas arbetssituation. Resultaten delvis motbevisar, men även styrker, den allmänna uppfattningen av byggbranschen som manlig och denna nyanserade bild bör efterfrågas mer i det offentliga samtalet. / The gender imbalance in the construction industry is still a challenge for attracting and retaining women in the industry. Previous research makes it clear that there are a number of reasons for this and points to different approaches on how to address the gender imbalance. The purpose of this study has been to examine three women's experiences from their working lives in the construction industry, how they recount these, and how they portray themselves in their accounts. The method for collecting data to answer the study's questions has been through life story interviews with three women active in the construction industry. The results of the life story interviews were analyzed through narrative theory, after which life stories were constructed. The life stories were then analyzed according to the narrative theory. The results showed that the three women, individually, have had unique experiences of their working lives. Their unique stories also revealed how their actions, emotional expressions, relationships, identity expressions and thus their unique meaning-making are portrayed in each life story. The conclusions drawn from the research study were, among other things, that the construction industry has undergone a change today, compared to the past, regarding the work situation of the women. The results partly refute, but also reinforce, the general perception of the construction industry as male and this nuanced picture should be requested more in the public discourse.

Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig sjukdom som drabbar personens kognitiva funktioner. Detta leder till att personer med demenssjukdom riskerar att förlora förmågan att förmedla sina önskemål och behov över tid. En personcentrerad vård och omsorg innebär att personer med demenssjukdom står i fokus i stället för sin sjukdom och behandlas som unika personer med egna erfarenheter, självbild, tillit och rättigheter. Socialstyrelsen har tagit fram levnadsberättelse som grund för utformande av vård och omsorg av personer med demenssjukdom som en indikator för att mäta vårdens kvalitet och resultat vid vård av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att belysa levnadsberättelsens betydelse för en personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom ur tre perspektiv - personer med demenssjukdom, anhöriga och vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi i CINAHL och PubMed genomfördes. Efter kvalitetsgranskning analyserades och inkluderades 17 artiklar som besvarade syftet. Resultat: I resultatet sammanställdes huvudkategorier: Personcentrerad vård utifrån levnadsberättelsen, Trygghetsskapande gemenskap, och Samarbetets fördelar och utmaningar. Resultatet visade upplevelser av levnadsberättelsen utifrån tre olika perspektiv som är personer med demenssjukdom, anhöriga och vårdpersonal. Levnadsberättelsen har visat sig vara en utgångspunkt för en personcentrerad vård för personer med demenssjukdom. Slutsats: Resultat visar att ett strukturerat arbete med levnadsberättelsen för att öka en personcentrerad vård och omsorg är betydelsefullt vid vård av personer med demenssjukdom. Det kvarstår utmaningar som försvårar arbetet med levnadsberättelse i alla verksamheter vilket påverkar den personcentrerade vården negativt. Därför är det av stor vikt att implementering av levnadsberättelsen i det dagliga arbetet fortgår. / Background: Dementia is an incurable disease that affects people's cognitive functions. This leads to people with dementia risking losing the ability to convey their wishes and needs over time. Person-centred care means that people with dementia are treated as unique people with own experiences, self-image, trust and rights. The National Board of Health and Welfare has developed life story as a basis for designing care for people with dementia as an indicator to measure quality of care and results when caring for people with dementia. Aim: The aim was to highlight the importance of life story for person-centered care in people with dementia from three perspectives- persons with dementia, relatives and caregivers.Methods: A general literature review with a systematic search strategy in CINHAL and PubMed was conducted. After quality review 17 articles that preserved the purpose of the work were included. Results: In the results three main categories were compiled: Person-centered care based on life story, Safety-creating community and Cooperation´s advantages and challenges. Results showed experiences of the life story from three different perspectives that are people with dementia, relatives and caregivers. The life story has proven to be a starting point for person-centred care for people with dementia. Conclusions: Results show that a structured work with the life story to increase person-centered care is important in care of people with dementia. There remain challenges that complicate the work with life stories in all organizations, which negatively affects person-centered care. Therefore, it is of great importance that the implementation of the life story in the daily work continues.

Denna studie fokuserar på hur fyra socialsekreterare retrospektivt berättat om sitt yrkesliv utifrån begreppen att skapa mening och en praktisk yrkesteori. Förutom att belysa den meningsskapande processen i yrket som socialsekreterare har syftet också varit att pröva livshistoriemetoden som ett sätt att nå fördjupad kunskap om konstruktionen av en yrkesroll, i det här fallet inom socialt arbete. De intervjuade personerna har berättat om sitt yrkesliv i form av en livsberättelse som sedan satts in i ett socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. Socialsekreterarna har arbetat inom yrket mellan 28 – 40 år. Analysen indikerade att socialsekreterarnas arbetsuppgifter är lokaliserade i ett spänningsfält mellan ’myndighetsutövning’ och ’informellt socialt arbete’. Socialsekreterarnas förhållningssätt till arbets-uppgifterna rör sig samtidigt i en personlig dimension mellan att ’mötas som roll’ eller att ’mötas som människa’. Det egna förhållningssättet blir en del i den praktiska yrkesteorin. I gestaltandet av den egna praktiska yrkesteorin har man som socialsekreterare skapat mening genom att betona olika delar i arbetsuppgifterna och genom att också förhålla sig till arbetsuppgifterna på delvis olika sätt. De enskilda socialsekreterarnas berättelse ingår som en del av en större berättelse om yrket. Det fanns gemensamma nämnare som exempelvis mötet med människor som alla framhävt som det mest centrala i det sociala arbetet. Livshistoriemetoden som använts i studien bedöms ha fyllt sitt syfte och kan vara ett sätt att nå fördjupad kunskap om yrket som socialsekreterare och andra jämförbara professioner, särskilt när det gäller människovårdande yrken, där den egna personen blir en del i yrkesutövningen.

The purpose of this narrative study is to investigate how two former students with mildintellecual disabilities describe the years in special schools, how they talk about theirdiagnosis and how they experienced their identity development. The study aims to examinethe following questions: What told experiences have young adults with intellectual disabilities of their schoollife? What and how do young adults narrate about being diagnosed with intellectualdisabilities? What identity appearances do the young adults make in their narrations?To collect data has the narrative method been used. It is a sort of qualitative researchinterviews that have focus on the story about a person´s life or about selected parts of apersons life. The social constructivist perspective been the theoretical starting point of thestudy. In that perspective the language and the social interaction are prominent for humanidentity development.The study results indicate that young people who have passed special schools experience thatthey have had friends but not friends outside the school. They have grown as people thanks tomanageable challenges. The study shows that it is not sufficiently great intellectualchallengers for the students at special schools. It happens that teachers give misguided supportor takes measures late in the training.It differs when the informants became aware of their disability and how that has affectedthem. The results indicate the importance of understanding and knowledgeable adults in thestudents close during school time and the first time as a young adult. The adults can beteachers, parents, managers and other staff.To share life stories provide a greater understanding into the situation of people withintellectual disorder. This is of importance for special education teachers to createopportunities for each student to optimal development. / Studiens syfte är att undersöka hur två före detta elever med lindrig intellektuellfunktionsnedsättning beskriver sin skoltid i särskolan (grundsärskola och gymnasiesärskola),hur de berättar om sin diagnos och hur de upplevt sin identitetsutveckling. Studien ämnarbesvara följande frågeställningar: Vilka berättade erfarenheter har de unga vuxna med lindrig intellektuellfunktionsnedsättning av sin skolvardag? Vad och hur berättar de unga vuxna om diagnosen lindrig intellektuellfunktionsnedsättning? Vilka identitetsframträdanden gör de unga vuxna i sina berättelser?För att samla in data har den narrativa metoden använts. Det är en typ av kvalitativforskningsintervju som riktar in sig på att i samtal låta personer berätta om sina liv eller som istudien om valda delar av sina liv. Den teoretiska utgångspunkten för studien är detsocialkonstruktivistiska perspektivet som betonar språket och det sociala samspelets betydelseför människans identitetsutveckling.Resultat visade att unga som har gått i grundsärskola och gymnasiesärskola upplever att dehar haft vänner, men inte utanför skolvardagen, och att skoltiden har gett dem utmaningar somutvecklat dem som människor. Studien visar också att det inte ges tillräckligt storaintellektuella utmaningar för eleverna och att lärare och annan personal ger ibland missriktatstöd eller sätts stödet in sent under utbildningen. Det skiljde sig åt när informanten blevmedvetna om sin funktionsnedsättning och på vilket sätt det har påverkat dem. Resultatetpekar på betydelsen av förstående och kunniga vuxna i ungdomarnas närhet under skoltidenoch den första tiden som ung vuxen, exempelvis lärare, föräldrar, chefer och annan personal.Att ta del av livsberättelser ger en ökad förståelse för människor med intellektuellfunktionsnedsättnings situation. Detta är av vikt för att speciallärare ska kunna skapaförutsättningar för varje elevs möjlighet att utvecklas optimalt

The purpose of this study is to examine a student’s experiences from going to school in a segregated special school, called särskola. That is a special educational schools for individuals with intellectual disabilities. Furthermore, the study has examined a student’s experiences of exclusion and inclusion.  By doing a life story interview with a former student, who has experiences from both non-segregated school and segregated special school, särskola, the student’s experiences will come visible.  By using life story interview the aim is to gain access to a person’s experience of, in this study, schooling. The student is familiar with both non-segregated and segregated schools. Disabled or not, everyone is part of metanarratives that influences one’s life story, within these metanarratives it becomes clear what society demands of the intellectual disabled. The experiences of the student are analyzed through governing documents and other normative documents with critical theory. The result of the study indicates that there are obvious advantages and disadvantages with segregated schools from the student´s experiences. In the segregated school the student feels confident and feels that she has gained adequate knowledge in the different school subjects, but at the same the segregated special school create the experiences of exclusion. / Syftet med denna studie är att undersöka en elevs erfarenheter av sin skolgång i grundskolan och i särskolan. Vidare ska även studien undersöka en elevs erfarenheter av inkludering och exkludering i skolan. Detta är gjort genom att studera en före detta elevs erfarenheter både från grundskolan och särskolan. Metoden för studien är livsberättelse som är passande för denna studie då det är erfarenheterna från en elevs skolgång som är av intresse. Eleven har erfarenheter av både grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Funktionsnedsättning eller ej så är alla individer i samhällen en del av olika metanarrativ som starkt påverkar allas livsberättelser. I de olika metanarrativen blir det tydligt vilka krav och förutsättningar som de intellektuellt funktionsnedsatta möter och kommer att möta. Att genom kritisk teori belysa elevens erfarenheter, som kommer fram genom livsberättelsen, i förhållande till gällande styrdokument och andra normerande dokument. Resultatet av studien visar att det finns tydliga för och nackdelar med särskolan utifrån elevens erfarenheter och tidigare forskning. I särskolan upplever eleven trygghet och känner att hon tillgodogjorde sig adekvata kunskaper inom skolans olika ämnen, men samtidigt skapar särskolan erfarenheter av exkludering. Dessa erfarenheter är en del av individens identitetsskapandet som sker i skolan och således påverkas detta mycket av särskolekontexten.

<p>Genom metoden livsberättelse får vi här ta del av specialpedagogen Evas berättelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans värld i 45 år och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mål är att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under årtionden. Inriktningen på intervjuerna är berättelser om Evas arbete med barn och deras tal, språk och kommunikation. Uppsatsen tar upp språkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlägga förskolebarns språkutveckling. Vidare berättar Eva om talstörningar och läsinlärning, där hon beskriver hur hon har arbetat med barn som har dessa problem. En liten del av uppsatsen berör diagnoser på gott och ont, samt Evas visioner om framtiden där hon beskriver hur ett brett samarbete och kontaktnät kring barn med språkstörningar kan se ut. I intervjuerna förmedlar Eva en positiv bild av barn och deras inlärning. Hon berättar också om vikten av att ta till sig ny forskning och glädjen i att arbeta som specialpedagog.</p> / <p>By the use of life story method we can take part of the special needs educator of Eva narrates. This woman has been working in the school world for 45 years and has a great deal of experience to share. The goal of this work is to give a picture of a special needs educator’s development of competence and methods of working in the schools during the last decades. The alignment for those interviews is stories of Eva from her work with children and their speech, language and communication. This article is about the development of language of children and about the methods Eva in her work used by making a map of the development of language for children in preschool. Eva is also telling us about disturbance in the speech and in readings, giving us an account of her work amongst children who has these problems. A parts of this essay are touching the good and bad about getting a diagnosis, and the future where Eva is giving us her vision of how a wide network with cooperation’s might be for children with disturbance in their language. Eva gives a positive picture of children and the learning in the interviews. She is also talking about the latest findings and how important it is to take it in and about the joy of the work as a special needs educator.</p>

Genom metoden livsberättelse får vi här ta del av specialpedagogen Evas berättelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans värld i 45 år och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mål är att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under årtionden. Inriktningen på intervjuerna är berättelser om Evas arbete med barn och deras tal, språk och kommunikation. Uppsatsen tar upp språkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlägga förskolebarns språkutveckling. Vidare berättar Eva om talstörningar och läsinlärning, där hon beskriver hur hon har arbetat med barn som har dessa problem. En liten del av uppsatsen berör diagnoser på gott och ont, samt Evas visioner om framtiden där hon beskriver hur ett brett samarbete och kontaktnät kring barn med språkstörningar kan se ut. I intervjuerna förmedlar Eva en positiv bild av barn och deras inlärning. Hon berättar också om vikten av att ta till sig ny forskning och glädjen i att arbeta som specialpedagog. / By the use of life story method we can take part of the special needs educator of Eva narrates. This woman has been working in the school world for 45 years and has a great deal of experience to share. The goal of this work is to give a picture of a special needs educator’s development of competence and methods of working in the schools during the last decades. The alignment for those interviews is stories of Eva from her work with children and their speech, language and communication. This article is about the development of language of children and about the methods Eva in her work used by making a map of the development of language for children in preschool. Eva is also telling us about disturbance in the speech and in readings, giving us an account of her work amongst children who has these problems. A parts of this essay are touching the good and bad about getting a diagnosis, and the future where Eva is giving us her vision of how a wide network with cooperation’s might be for children with disturbance in their language. Eva gives a positive picture of children and the learning in the interviews. She is also talking about the latest findings and how important it is to take it in and about the joy of the work as a special needs educator.