Bakgrund: Cancer är den näst största folksjukdomen och den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Prevalensen av insjuknandet ökar för varje år och innebär därmed att allt fler unga vuxna drabbas. Forskning kring unga vuxnas upplevelser av cancer är undermålig samtidigt som definitionen av unga vuxna är vag. Detta gör att det idag inte finns ett tydligt och hållbart behandlingsprogram för denna patientgrupp. Unga vuxna befinner sig i en fas i livet där stort fokus ligger på att utvecklas och att upptäcka världen. Att som ung vuxen drabbas av en livshotande sjukdom som cancer innebär därför en unik upplevelse och krisreaktion. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge de drabbade personcentrerad vård av god kvalitet, krävs en bättre förståelse för deras specifika situation. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman identifierades: Att drabbas av cancer som ung vuxen, Behov av stöd, Identitetsförändringar och Behov av att ta kontroll. Samtliga teman beskriver upplevelser som är typiska för unga vuxna med cancer. En stor del av resultatet innefattar känslor och frågor av existentiell karaktär. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatet diskuteras framkomna teman med hjälp av ett livsåskådningsperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse för den unika situation som unga vuxna ställs inför i samband med cancer.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen har en påverkan såväl psykiskt som fysiskt då de redan befinner sig en känslig fas i livet. Cancerdiagnosen innebär sjukhusvistelser och behandlingar som ger starka biverkningar, vilket gör att det vardagliga livet sätts på paus. Genom en ökad kunskap för de ungas upplevelser och förändrade livssituation möjliggörs god vård. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelse av att leva med cancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem bloggar skrivna av unga vuxna som diagnostiserats med cancer. Datamaterialet analyserades med en induktiv ansats enligt Graneheim och Lundmans mall för manifesta innehållsanalyser. Resultat: De unga vuxna upplevde att livet vände snabbt och varje dag blev viktig. Cancerdiagnosen skapade känslor som hopp och rädsla och ett stöd från omgivningen var viktigt. Tankar på döden var oundvikliga och skapade en rädsla att inte hinna uppleva saker de ville i livet. Slutsats: Att som ung vuxen leva med cancer påverkade deras liv och de frågade sig varför just dem drabbats. Det saknades behandlingsprogram för åldersgruppen unga vuxna och vården kunde inte tillgodose de aktiviteter de kände ett behov av. Ett mer anpassat behandlingsprogram hade gjort att unga vuxna haft en bättre upplevelse av behandlingstiden.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse hur karriär uppfattas utifrån unga vuxna medarbetares perspektiv i Sverige år 2015. Vilka omgivande faktorer som kan tänkas påverka denna uppfattning kommer även studeras. Undersökningen har sin startpunkt i rapporter publicerade av Statskontoret och chefsorganisationen Ledarna som påstår att intresset att bli chef har svalnat bland unga vuxna i Sverige. Detta skapade i sin tur ett intresse att studera unga vuxnas uppfattning om karriär, ett angreppssätt som vi tror kan ge en bredare förståelse för unga vuxnas relation till arbetet ur ett större perspektiv. Frågeställningen som ämnas besvaras lyder därmed: ”Hur uppfattar unga vuxna medarbetare fenomenet karriär och hur kan omgivande faktorer påverka denna uppfattning?” För att besvara frågeställningen genomfördes 13 intervjuer med personer mellan 20-35 år som är verksamma i arbetslivet. De fick beskriva sin uppfattning om fenomenet karriär genom att redogöra för personliga drömmar, mål och även relationen till olika arbetsuppgifter och befattningar. Empirin analyserades sedan utifrån teorier om karriär, samhälle och organisation samt social omgivning. I teorin återfinns tre huvudsakliga karriärkategorier, den traditionella-, moderna- och expertkarriären. Enligt resultatet anser nästan alla deltagare i denna studie att den traditionella karriärstegen är den allmänna karriäruppfattningen. Däremot tycks den moderna karriären bäst representera intervjudeltagarnas uppfattning om sin egen karriär. Merparten värdesätter sin karriär utifrån personlig utveckling, samarbete, välmående och syftet är självförverkligande. De önskar även förvärva ny kunskap och söker variation i sitt arbetsliv. Den rådande samhällsstrukturen och den sociala omgivning de befinner sig i tycks påverka vilken uppfattning om karriären personen uttrycker.

Bakgrund: Palliativ vård utgör en viktig del av svensk sjukvård och bygger på fyra hörnstenar där närståendestöd är centralt. Detta medför att krav ställs på sjuksköterskor beträffande det stöd som de förväntas kunna ge en bred grupp individer med skilda egenskaper och behov. Närstående till unga vuxna i palliativ vård utsätts för en stor påfrestning då situationen avviker från förväntade livscykeln. Syfte: Beskrivaupplevelser av att vara närstående till en ung vuxen (16–30 år) i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes, och tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Samtliga studier hade kvalitativ design. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Vikten av förtroendefulla relationer, Betydelsen av kommunikation, Behov av strategier för att orka med; Den terapeutiska miljöns inverkan på helheten. Ur dessa framkom åtta underteman: Relation till sjukvårdspersonal för kontinuitet; Relation till omgivning för stöd; Relation till den unga vuxna för att ta tillvara på tiden; Kontinuerligt och tydligt utbyte av information; Stöd vid svåra samtal; Coping för situationshantering; Hopp för situationshantering; Sjukhusmiljö och hemmiljö. Konklusion: Att vara närstående till en ung vuxen i palliativ vård innebar att genomgå en oönskad resa. För att som närstående hantera situationen var det viktigt att bli sedd och kontinuerligt informerad. För att kunna släppa kontrollbehovet behövde en känsla av förtroende för sjukvårdspersonal finnas och en terapeutisk miljö upplevas. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om inverkande faktorer på närståendes helhetsupplevelse för att ge stöd och god vård vid livets slutskede.

Bakgrund: Hos unga vuxna, 18-35 år, sker en identitetsutveckling med fysiologiska och psykologiska förändringar. Vid en cancerdiagnos kan unga vuxna återigen hamna i en beroendeställning gentemot föräldrar, vänner samt vården. Empowerment handlar om makt och kan därav leda till en maktkamp eller resultera i ett mer autonomt beslutsfattande och delaktighet i sin vård. Fördelningen av makten mellan patient och sjuksköterska ligger på sjuksköterskans ansvar. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan främja empowerment hos unga vuxna med cancer.  Metod: En litteraturstudie har gjorts med hjälp av sökningar i databaserna CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 16 artiklar. Resultat: Resultatet visar på att sjuksköterskan kan främja empowerment genom att uppmärksamma behov, bekräfta, informera, vägleda, bjuda in och stödja dem unga vuxna. Unga vuxna kan uppleva cancer både som en positiv och negativ erfarenhet, sjuksköterskan bör därför vara lyhörd för de individuella behoven. Behov som delaktighet kring beslut och vård kan ses ur två aspekter, att vilja vara delaktig eller att inte vilja vara delaktig. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver kunskap för att kunna främja empowerment hos unga vuxna med cancer. Det krävs kunskap om identitets- och livsutveckling samt kompetens för att hantera vanliga frågor som den unga vuxna har kring sjukdom, behandling och biverkningar. Unga vuxna är i behov av stöd, bekräftelse och särskilt anpassad information för att främja empowerment. Det är därför viktigt att se varje enskild individ och dess unika behov.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom, men att drabbas som ung vuxen (18-35 år) är ovanligt varför detta område inte är särskilt beforskat. Denna ålder karaktäriseras av en sårbar övergångsfas i livet som präglas av relationer och identitetsutveckling. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansatsbaserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier som beskrev unga vuxnas upplevelse av att leva med cancer. Unga vuxna upplevde att vården saknade åldersanpassat stöd, vilket gjorde det svårt att kunna relatera till andra i vårdsammanhang. Känslan av förlorad kontroll och normalitet beskrevs som en svår förändring och att försöka behålla vardagliga rutiner var viktigt. Sjukdomen hade inverkan på deras relationer med både positiva och negativa inslag. Vissa relationer växte sig starkare och personerna uppgav att de kom närmare varandra medan andra kände avståndstagande och förlust av relationer. Att ha tillgång till stöd var viktigt men själva mottagandet kunde upplevas både positivt och negativt. Sjukdomen tvingade personer att hantera tankar angående sin egen mortalitet och det faktum att en för tidig död var ett reellt hot. Den nya synen på framtiden ledde till att många omvärderade sin egen hälsa och valde att utveckla en mer hälsosam livsstil. Trots de påfrestningar och existentiella frågor som cancern medförde intog deltagarna en positiv attityd, något de ansåg viktigt för att kunna hantera tillvaron. Slutsats: Att drabbas av cancer som ung vuxen medför i vissa avseende unika utmaningar medan andra aspekter liknar upplevelsen hos andra åldersgrupper. Just att cancer är ovanligt under denna period i livet var en källa till den problematik de kunde möta. För sjuksköterskor är det viktigt att känna till unga vuxnas behov för att kunna tillgodose dessa.

In this thesis we have examined in which way the long term travel can be seen as an obligation among young adults. The survey is made through semi structured interviews with 52 young adults that have completed a long term travel. The responses that we received during the interviews helped us categorize six different ways. The different ways are discussed in the thesis and are summed up in the conclusion. There are many things that affect people and we have discussed the ways that the generation of our respondents experience in their life. The overall focus was the generation that our respondents exist in. The interviews were a way to grasp what we questioned. By connecting our empirical data from the interviews with theoretical framework and analyzed the different ways that creates an obligation, we have come to a conclusion.

Psykisk ohälsa hos unga är ett problem som ökar i dagens samhälle. För att främja en bättre psykisk hälsa hos dessa finns kuratorer på skolor, ungdomsmottagningar samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. I denna studie har frågorna ställts om kuratorernas bilder gällande de vanligaste orsakerna till psykisk ohälsa hos unga, eventuella könsskillnader samt resurser för att ge stöd. Utifrån sex intervjuer som genomförts med kuratorer på ovan nämnda arbetsplatser visade resultatet att många unga idag lider av problem i hemmet eller skolan, höga krav, depression, ångest, ätstörningar, självskadebeteende, arbetslöshet samt hemmasittande. Av dessa visade sig ätstörningar och självskadebeteende vara vanligast hos flickorna, medan istället hemmasittande och skoltrötthet dominerade hos pojkarna. Övriga orsaker var relativt jämnt fördelade mellan könen. Viktigt är dock att ta hänsyn till mörkertalet av dem som inte söker hjälp. I många avseenden behövde resurserna förbättras, framför allt i form av tid för ungdomarna samt för kompetensutveckling och handledning. / Mental illness among adolescents is a problem which increases in our society. By promoting a better mental health among these, there are social workers working at schools, Youth Clinics and psychiatry receptions for children and adolescents. This study asked the questions about which versions the social workers had about the most usual reasons for mental illness amongst adolescents, if the social workers had noticed any differences of the mental illness between young boys and girls and if the social workers thought that they had sufficient resources to offer the adolescents good help. By six interviews done with social workers on the workplaces above, the results showed that many adolescents today have problems at home or in school, problems with high claims on themselves, depression, anxiety, eating disorders, self-harm, unemployment and sitting at home. Of these reasons for mental illness, eating disorders and self-harm had been found to be most usual amongst the young girls, and sitting at home and school fatigue amongst the young boys. The other reasons for mental illness were pretty much the same amongst boys and girls. Still, it is important to take into account that there are hidden statistics of the young people who do not search for help against their mental illness. The resources needed to be improved in many aspects, mostly by more time by the social workers to help the adolescents and more skills development and tutoring for the social workers.

Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en grupp av autoimmuna sjukdomar som idag är ett globalt folkhälsoproblem och ökar i hela världen. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de två huvudsakliga typerna. Symtomsbördan är stor och kan begränsa det sociala livet samtidigt som stigmatisering och känslor av skam är förekommande. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som omfattade nio vetenskapliga artiklar som bearbetades i en induktiv ansats. Resultat: De unga vuxnas erfarenheter av att leva med IBD sammanställdes i tre huvudkategorier; ”Erfarenheter av psykosocial påverkan”, ”Erfarenheter av behandlingen för inflammatorisk tarmsjukdom” och ”Erfarenheter av stöttning från vård- och omsorgspersonal”. Konklusion: Unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom upplevde symtombesvär som gav upphov till känslor av kontrollöshet, skam och begränsningar i vardagen. Erfarenheter av läkemedelsbehandlingarna innehöll upplevelser av otillräcklig effekt, information och efterföljdsamhet. Behandlingen med stomi upplevdes vara symtomlindrande men hade en psykisk påverkan initialt. Informationsgivning och stöttning från hälso- och sjukvården var bristande. Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse för dessa erfarenheter och behov hos de unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom. / Background: Inflammatory bowel disease is a group of autoimmune diseases and is today a public health problem that is increasing worldwide. The primary types: Ulcerative colitis and Crohn's disease both affect the gastrointestinal tract. The symptoms can limit social life, stigmatization and feelings of shame are also common. Aim: The aim of this study is to describe young adults experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: This study was a general literature study which includes nine scientific articles that were processed with an inductive approach. Results: The young adults experiences of living with inflammatory bowel disease were compiled into three categories; “Experiences of psychosocial influence”, “Experiences of the treatment for inflammatory bowel disease” and “Experiences of support from health care professionals”. Conclusion: Young adults with inflammatory bowel disease experienced symptom distress that gave rise to feelings of lack of control, shame and limitations in everyday life. Experiences of the drug treatments included feelings of insufficient effect, information and compliance. Stoma as a non-pharmacological treatment relieved symptoms but had a psychological impact. Experiences from the healthcare system included lack of information and support. This literature study contributes to the increased understanding of needs to young adults with inflammatory bowel disease.