Spelling suggestions: "subject:"övergångsrit"" "subject:"övergångsriter""
1 |
”Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den”Weeks, Lisa January 2012 (has links)
Det går inte att säga hur länge pilgrimsvandringar har funnits. Man vet i alla fall att detunder de senaste 2000 åren gjorts pilgrimsfärder för att komma i kontakt med enhelighet och för att visa tacksamhet till gud. De senaste decennierna har intresset förpilgrimsfärder ökat vilket inneburit att både forskare och författare har skrivit mycketom dessa resor.I denna studie har jag genom en kvalitativ metastudie undersökt pilgrimsfärden sombegrepp samt dess funktioner. Jag har även använt mig av tre populärkulturella verk föratt se hur man kan använda fiktion som läromedel.Det jag kommit fram till är att pilgrimsfärden är vitt och brett begrepp med många olikadefinitioner. De flesta anser att pilgrimsfärden är en religiös resa men samtidigt finnsdet många exempel på pilgrimer som har syftet är att få en ökad självkännedom och gåigenom en inre resa, alltså finns det dubbla betydelser. Min studie visar attpilgrimsfärden har många olika funktioner för människan. Den har de traditionelltreligiösa funktionerna som att visa tacksamhet, göra botgöring och den ger ett hopp enhelande funktion. Forskning har också visat att pilgrimsfärden är och har varit en formav övergångsrit i många kulturer. Alla pilgrimer har olika syften med sin pilgrimsfärdoch de funktioner och syften som visats av min undersökning är att pilgrimsfärden kanha sociala, statusförhöjande, fysiska, psykiska, terapeutiska, turistiska och ekonomiskafunktioner.Efter att ha läst kursplanen i religionskunskap 7-9, läst två fiktiva reseskildringar om enpilgrimsfärd samt sett en film om Lourdes, har jag kommit fram till att dessa trefiktioner hade varit användbart i undervisningen. Det hade gett eleverna en positivareinställning från början samt ett bra underlag för diskussioner. I kursplanens centralainnehåll står det även att lärare ska använda populärkultur för att se hur olika livsfrågorskildras.
|
2 |
När Grekland inte räcker till : En studie om långresans betydelse för unga vuxnaErikson, Jenna, Stenholm, Anna January 2015 (has links)
In this thesis we have examined in which way the long term travel can be seen as an obligation among young adults. The survey is made through semi structured interviews with 52 young adults that have completed a long term travel. The responses that we received during the interviews helped us categorize six different ways. The different ways are discussed in the thesis and are summed up in the conclusion. There are many things that affect people and we have discussed the ways that the generation of our respondents experience in their life. The overall focus was the generation that our respondents exist in. The interviews were a way to grasp what we questioned. By connecting our empirical data from the interviews with theoretical framework and analyzed the different ways that creates an obligation, we have come to a conclusion.
|
3 |
Den magiska berättelsen som övergångsobjekt och passagerit : Rollspel och lajv – en religionspsykologisk studieLloyd, Christina January 2002 (has links)
In this study the relatively new role-playing phenomenon is investigated, with games such as Dungeons and Dragons. This investigation is carried out in part from a religion psycho-social perspective as well as an object relations theory perspective. The occurrence, which is multifaceted, came to Sweden from the United States toward the end of the 1970’s. In this study, both ’live’ and ’table’ forms of role-playing are focused on, where the experience of stories and adventure in so called secondary worlds are particularly central. In these stories and adventures, existential questions as well as various forms of fantasy religion often take an important position. I have chosen to study these phenomena in part because I with others feel that the psychology of religion in our late modern Swedish secularized context needs to broaden its field of research by incorporating meaning-making behaviour in a more general context, partly because I feel that hypothetically speaking there exist several similarities between the practising of a role-playing game and the practising of a religion. This study has three theoretical points of departure: object relations theory, according to Winnicott, et al; Pruyser’s Three Worlds Model; as well as a theory of ritual based on Erikson. In addition, the role-playing phenomenon is compared to the late modern context and the Swedes different worldview-profiles. The study is founded in six intensive interviews, which make it impossible to draw any general conclusions, but from a religion psycho-social and an object relations theory perspective the concluded result points to that the role-playing phenomenon on several points can be viewed as a substitute for religion. From this, I feel that it is of the utmost importance for our societies psycho-social and existential health that we study how we can aid children and adolescents in their ability to create consistent functional and symbolically rich systems of meaning, which they can express and share with others. My intention is that this study of the role-playing phenomenon in some form shall lend itself to the illumination of these extremely important questions. / I denna religionspsykologiska studie undersöks det relativt nya rollspelsfenomenet, med spel som t ex Drakar & Demoner, dels undersöks det mer allmänt ur ett religionspsykosocialt perspektiv, dels mer specifikt ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. Företeelsen, som kom till Sverige från USA i slutet av 1970-talet, är mångfasetterad, men fokus i denna studie ligger på (bords)rollspel och levande rollspel, s k lajv, där det framför allt är den magiska berättelsen och berättandet och upplevelsen av historier och äventyr i så kallade sekundära världar som är det centrala. I dessa berättelser och äventyr har dessutom de existentiella frågorna och olika former av fantasireligioner ofta en framträdande plats. Jag har valt att studera detta fenomen dels för att jag med andra anser att religionspsykologin i vår senmoderna svenska sekulariserade kontext behöver bredda sitt forskningsfält till att innefatta meningsskapande beteenden i mer allmän bemärkelse, dels för att jag hypotetiskt anser att det finns flera likheter mellan utövandet av rollspel och utövandet av en religion: båda utövas i den illusionistiska världen; i båda sker ett rolltagande och en identifiering med olika roller, och genom detta rolltagande och denna identifiering samt möjligheten till projicering, verkar båda kunna ge lindring för s k dåliga objekt; dessutom innehåller båda rituella inslag; och båda erbjuder en möjlighet till bearbetning av existentiella frågor. För att undersöka dessa antaganden har jag för denna studie valt tre teoretiska utgångspunkter: objektrelationsteorin, enligt Winnicott med flera; Pruysers trevärldsmodell; och en ritualteori där fokus ligger på Eriksons begrepp ”ritualisering”. Utöver detta ställs rollspelsfenomenet mot den senmoderna kontexten och svenskarnas olika livsåskådningsprofiler, där det verkar som om de unga i större utsträckning, än de äldre, intresserar sig för de existentiella frågeställningarna, vilket också styrks av denna studie. Studien grundar sig på sex djupintervjuer, vilket gör att det inte går att dra några generella slutsatser. Men ur ett religionspsykosocialt och objektrelationsteoretiskt perspektiv pekar ändå det sammanställda resultatet på att rollspelsfenomenet på en rad punkter kan ses som en form av religionssubstitut, vilket innebär att det i den svenska senmoderna sekulariserade kontexten är ytterst ändamålsenligt att religionspsykologin breddar sitt forskningsområde till att innefatta meningsskapande beteenden i mer allmän bemärkelse, där fokus gärna kan ligga på hur och i vilka sammanhang vi bearbetar existentiella och religiösa frågeställningar. Utifrån dessa resultat anser jag dessutom att det är av största vikt för vårt samhälles psykosociala och existentiella hälsa att vi studerar hur vi kan underlätta för barn och ungdom att dels skapa sammanhängande, funktionella och symboliskt rika meningssystem, dels studera hur de i sina liv kan ge uttryck för dessa meningssystem såväl som dela dessa med andra. Min intention är att denna studie av rollspelsfenomenet i någon mån ska bidra till att belysa dessa, som jag ser det, ytterst angelägna frågor.
|
4 |
"Jag vill springa mot något, inte bort" : en religionsantropologisk och religionssociologisk undersökning av Stephen Kings filmserie DET som senmodern övergångsrit.Liebl, Tina January 2022 (has links)
Den snabba samhällsutvecklingen har lett till nya möjligheter, men också nya utmaningar för ungdomar som står på tröskeln till vuxenvärlden. Livet för unga människor idag är i stor utsträckning präglat av val där idéer hämtas från den globala populärkulturen och digitala sociala forum, där detta tjänar som inspiration till att individualisera den egna livsåskådningen och identiteten. De myter och berättelser som varit förbehållna religiösa eller kulturella sammanhang och som gett upphov till tro och reflektion över livets stora frågor, behandlas under uppväxten till stor del genom populärkulturens filmer, tv-spel, datorspel, serietidningar och böcker i vår avtraditionaliserade samtid. (Partridge 2004, ss. 137–138) Historiskt och i traditionsorienterade samhällskulturer, har ceremonier och riter använts för att markera när en ungdom anses redo att ta del av vuxenvärlden. Det är ett sätt för samhället att uppmärksamma och vägleda ungdomen in i nästa livsfas och ett sätt för ungdomen att få bearbeta de utmaningar och det ansvar som kommer med den vuxna identiteten. Denna uppsats syftade till att undersöka hur en populärkulturell film skulle kunna tolkas som en modern övergångsrit utifrån Arnold van Genneps teori om övergångsritens gemensamma meningsskapande funktion och förstås genom Thomas Ziehes analyser om modern ungdomskultur. Detta gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att handlingen i filmserien DET av Stephen King kunde tolkas som en reflektion av de utmaningar som framställs i forskningen om ungdomskultur och att bli vuxen. Genom att använda de meningsskapande aspekterna av övergångsritens tre faser utvanns en fördjupad förståelse för den sociala gemenskapens roll för processen att hitta sin identitet och sitt sammanhang. Filmserien DET symboliserar en fantastisk bild av vänskap och mod, men samtidigt en bild av en vuxenvärld som står utanför den känslomässiga livsvärlden som tillhör ungdomstiden.
|
5 |
Dopet : redogörelser och skillnader i dopteologi och doppraxis inom Svenska Kyrkan, Jehovas Vittnen och Livets OrdNyberg, Björn January 2001 (has links)
<p>Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.</p><p>Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.</p><p>Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi. Målet med uppsatsen har också varit att på ett lättförståeligt sätt förklara detta fenomen. Min ambition har varit att läsare som inte har så mycket kunskap i ämnet ska kunna tillgodogöra sig detta arbete på ett bra sätt.</p>
|
6 |
Föräldrars motiv att döpa sitt barn : en kvalitativ undersökning i ett sekulariserat SverigeOdström-Andersson, Josephine January 2000 (has links)
<p>Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons <em>Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi </em>och Starrin/Svenssons <em>Kvalitativ</em> <em>metod och vetenskapsteori. </em>Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber. Efter avslutad analys fann jag fyra kvalitativt skilda kategorier med motiveringar till varför man väljer att döpa sitt barn. Dessa kategorier var: Dopets betydelse inför framtiden, Tro, Rit och Tradition.</p>
|
7 |
Hur viktig är <em>rite de passage</em> för invånarna i KalixSandberg, Marianne January 2004 (has links)
<p>Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om <em>rite de passage. </em>Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen.</p><p>Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete.</p><p>Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs <em>rite de passage </em>till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.</p>
|
8 |
Dop och identitet : en studie av dopsyner hos medlemmar i Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och Svenska MissionskyrkanFolkesson, Helene January 2006 (has links)
<p>I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).</p><p>Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.</p><p>Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.</p><p>Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med. Dessa är:</p><p>• konstaterandet att det är Svenska kyrkan som förrättar de flesta vuxendopen. Kan detta få någon konsekvens för ekumeniken? I så fall, vilken?</p><p>• hur människan ser på dopet; endast som lydnadshandling eller även som trygghetsfaktor?</p>
|
9 |
Döden är aldrig väntad : en intervjustudie kring synen på döden bland några personer i Hudiksvalls kommunSjödin, Margareta January 2007 (has links)
<p>I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom två inte var rädda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, är ett exempel på en sådan mekanism.</p><p>Det är tydligt att vi ser olika på döden beroende på vilken generation vi tillhör men också beroende på vilken erfarenhet vi har av att vara nära döden. Den yngsta intervjupersonen säger att ju yngre vi är desto odödligare tror vi att vi är. Hon tror också att oron blir större när man fått barn, en tankegång som Arlebrink skriver om. Det är också något som tre småbarnsföräldrar i undersökningen oroar sig för. De hoppas att de ska leva länge nog att få se dem växa upp. Den äldsta intervjupersonen upplever att ett slags naturlig förberedelseprocess startar när man blir äldre, men tycker att det kan vara svårt att leva ”fullt ut” pga den åldersdiskriminering som finns i samhället.</p><p>Samtliga av de intervjuade har en tro eller en livsåskådning som är väl förankrad. Kanske är det en av anledningarna till att de inte är rädda för döden. En av intervjupersonerna utgör ett undantag eftersom hon, trots sin tro på något fint efter döden, ändå är väldigt rädd men det beror nog främst på hennes oro för barnen.</p><p>De intervjuade har i stora drag en traditionell bild av sin begravning. Danbolt skriver om hur ett grundmönster med utslussning från hemmet, begravning och minnessamling ”går igen”. Samtliga tycker således att begravningsriten och övriga riter är betydelsefulla. Två intervjupersoner utgör här ett undantag och tycker att begravningsriterna är överflödiga. Begravningen skall vara något ljust, vilket Jarlert skriver om. Han anser att det är en stor svårighet för kyrkan att många människor i vår tid vill lätta upp det som i sig självt inte är lätt och inte alls påminnas om döden. Detta gör också själva livet till något skenbart.</p><p>Samtliga av de intervjuade, utom en, tycker att vi pratar för lite om döden. En av intervjupersonerna säger att de flesta skulle behöva inse att livet är ändligt och leva ett bättre liv. Olika tider har haft olika inställning till döden. Fram till 1700-talet uppfattades den som något vardagligt och enkelt, men nu förnekar vi alltmer döden. Samtalet om döden skulle kanske avdramatisera detta?</p>
|
10 |
För och emot omskärelse : debatten på 2000-talet med särskilt fokus på judendomenLehtonen, Sofia January 2008 (has links)
<p>Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?</p>
|
Page generated in 0.0764 seconds