Uppsatsen syfte är att undersöka elevers medieupplevelse av medierna läs- och surfplatta samt tryckt bok, då läsupplevelsen kan påverkas av medieupplevelsen. Frågeställningarna är av didaktiskt karaktär och rör eventuella skillnader mellan medierna, samt de eventuella pedagogiska konsekvenser som följer. I bakgrunden ligger fokus på läsning, språkande och medium. Utgångspunkten är ett historiskt perspektiv som leder fram till nutid, där ett genusperspektiv och ett pedagogiskt perspektiv aktualiseras. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer och rör således tre undersökningsgrupper från två olika skolor. Eleverna som ingår i dessa grupper går på högstadiet eftersom lässtatistik indikerar att det är i högstadieåldern läsningen börjar gå nedåt. Undersökningen koncentreras i enlighet med frågeställningarna på medieupplevelse och läsupplevelse kopplat till främst skola och undervisning. Resultatet visar att en skillnad mellan medieupplevelsen av platta och bok finns. Den tryckta boken premieras ofta framför läs- eller surfplattan trots att merparten av eleverna i undersökningsgrupperna observerar en mängd fördelar med framför allt surfplattan. Eventuellt är upplevelsen av medierna kopplat till vana. Slutsatser utifrån resultatet blir svåra att dra då undersökningsgrupperna inte är tillräckligt stora. Det som dock framkommer är att killar överlag verkar mer positiva till läsning på platta än tjejer, vilket inte gör läs- och surfplattan mindre viktig i sammanhanget. Diskussionen utgörs av två delar: diskussion av resultat och allmän diskussion. / The purpose of this thesis is   to investigate pupils’ experience of the media – reading with a tablet, an   iPad, and a traditional book, as the reading experience may be influenced by   the experience of medium. The research questions concern didactics and possible   differences between the media and what kind of possible pedagogical   consequences that may have.   The background focuses on   reading, language, and the medium. The starting point begins with a historical   perspective, which naturally leads to the present time where the perspectives   of gender and pedagogy are actualized. The investigation is based on a   survey and interviews related to three focus groups from two schools. The   pupils’ that are included in this research are studying at secondary school,   as statistics regarding reading indicates that reading decreases for this age   group. This occurs in both terms of time spent reading and the actual reading   abilities. The investigation concentrates on the research questions concerning   experience of medium and reading experience related mainly to school and   teaching. The results indicate that a   difference in experience between tablets and book exist. The pupils’ often   prefer the traditional book rather than the tablets despite the fact that the   majority of the pupils’ observed several advantages of especially the iPad.   The experience of medium may be a result of habit. General conclusions are problematic to state since the focus groups are not sufficient in terms of numbers. Moreover the investigation indicates that boys seem to find the tablet more appealing than girls in general. The discussion is divided in two parts: discussion of the result and a more general discussion. / MLS: Medie-, litteratur- och språkdidaktik

Personer med dyslexi har svårt att läsa och stava. Typografi har signifikant visats påverka tillgängligheten för dyslektiska läsare. Syftet med denna kandidatuppsats var därför att utforska läsupplevelsen hos personer med dyslexi avseende olika typsnitt på mobila enheter. För detta genomfördes en kvalitativ studie där data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer och ett läsupplevelsetest med sex forskningsdeltagare, som alla hade dyslexi. De insamlade uppgifterna analyserades tematiskt och diskuterades med hjälp av relaterad litteratur från forskningsområdet inom interaktionsdesign, läsupplevelse, läsbarhet, dyslexi och typografi inklusive självbestämmandeteori. Forskningsresultaten visade att samtliga typsnitt ansågs både vara enkla och svåra av informanterna som intervjuades. Verdana var det typsnitt som flest ansågs vara enkelt att läsa med. Flera informanter upplevde även svårigheter gällande ord och olika avstånd däribland rad – och teckenavstånd. Studien visar att olika typsnitt och typsnittens tecken- eller radavstånd samt teckenstorlek påverkar läsupplevelsen för dyslektiska läsare. / People with dyslexia have difficulty reading and spelling. Typography has been shown to significantly affect accessibility for dyslexic readers. The purpose of this bachelor's thesis was therefore to explore the reading experience of people with dyslexia regarding different fonts on mobile devices. For this, a qualitative study was conducted in which data was collected through individual semi-structured interviews and a reading experience test with six research participants, all of whom had dyslexia. The collected data were analyzed thematically and discussed using related literature from the research area of interaction design, reading experience, readability, dyslexia, and typography including self-determination theory. The research results showed that all fonts were considered both simple and difficult by the informants interviewed. Verdana was the font that was considered easy to read with. Several informants also experienced difficulties regarding words and different distances including line and character spacing. The study shows that different fonts, font spacing and font size affect the reading experience for dyslexic readers.

Studiens syfte är att ta reda på vilka erfarenheter utbildade förskollärare har av barns läsupplevelse vid högläsning av tryckt respektive digital barnlitteratur, samt vilka möjligheter och begränsningar förskollärarna anser att tryckt och digital barnlitteratur har. Metoden som används vid undersökningen är intervjuer som genomfördes med fem utbildade förskollärare. Resultatet visar att det finns olika former av läsupplevelse och som uppnås på olika sätt. Det framkom även att vilket syfte läsaren har med högläsningen påverkar också läsupplevelsens utfall. Vilken tid på dygnet samt hur förskollärarna planerar högläsningen varierar, men när det gäller vilka möjligheter och begränsningar de två läsverktygen har så var deras erfarenheter i stort sett lika. Avslutningsvis så visade det sig att syftet med högläsningen samt läsarens inlevelse och engagemang påverkar barnens läsupplevelse mer än valet av läsverktyg. / The aim of the study is to find out which experiences preschool teachers have of children´s reading experience when reading aloud in print and digital children´s literature. Also, which opportunities and limitations preschool teachers believe that print and digital children´s literature has. The method I used in the survey was interviews with five preschool teachers.  The result indicate that children can achieve different forms of reading experience in different ways. It was also revealed which purpose the reader has with the reading activity also affects the outcome of the reading experience. What time of the day and how preschool teachers plan the reading aloud activities varies, but when it comes to which opportunities and limitations the two reading tools have than the preschool teachers experience was quite the same. In conclusion, it turned out that the purpose of the reading aloud activities and the reader´s empathy and commitment affect the children´s reading experience more than the selection of reading tool.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en estetisk anknytning skapas till materialet. Genom en djupare förståelse av lärpotentialen i och det didaktiska värdet av elevers estetiska läsning, kan lärare vidga sina val av böcker i litteraturundervisningen för att bättre spegla elevernas intressen och behov, och samtidigt lyfta fram konstens egenvärde och därmed visa för eleverna den sköna litteraturens möjligheter.

I en nära samverkan med yrkesverksamma svensklärare utreder och prövar föreliggande studie hur undervisningen i litteraturhistoria kan utvecklas i praktiken. Med utgångspunkt i elevers och svensklärares uttryckta erfarenheter av arbete med litteraturhistoriska texter konstrueras en didaktisk design. Den didaktiska designen omsätter tidigare forskning rörande förkroppsligat lärande i en lektionsserie på sex lektioner där fokus ligger på bearbetning av en litteraturhistorisk text med hjälp av fyra fysiska komponenter: gester, röstläge-intonation, en visuell komponent samt en auditiv komponent. Iscensättningen av den didaktiska designen studeras med en triangulering som består av observationer, fokusgruppsamtal med elever och lärarintervjuer samt skriftliga exit tickets. Genom en tematisk analys visar resultatet att eleverna trots ett utmanande språk erövrar den litteraturhistoriska texten, engagerar sig i olika erbjudna livsvärldar, minns textinnehåll och inkarnerar nyvunnen kunskap med hjälp av kroppsliga representationer. Förklaringen spåras till kroppen och sinnets enhet samt det meningsskapande multimodala perspektivet, där föreliggande studie också visar den sociokulturella kontextens betydelse. Litteraturdidaktiska ställningstaganden diskuteras vidare och konstaterar att fysiska komponenter kan användas för att gynna en omfattande läsupplevelse, där både kropp och sinne förses med den litteraturhistoriska textens narrativ på olika sätt. Slutligen föreslås fysiska komponenter som en väg in i texten, vilket i sin tur potentiellt kan leda till ökad måluppfyllelse. / In collaboration with professional teachers who teach the Swedish language, this study explores how to develop teaching in history of literature within the field of design-based research. A didactic design is created and tried in an authentic learning situation. This didactic design refers to earlier studies of embodied learning. In a series of six lessons which focus on working with texts from the Enlightenment, four physical components are incorporated in the design: gestures, voices, a visual component and an auditive component. The staging of the didactic design is investigated through a triangulation consisting of observations, group conversations with pupils, interviews with the teacher and written exit- tickets by pupils. Through a thematic analysis the result shows that students, despite the challenging language, conquer the texts from the Enlightenment, engages themselves in different presented lifeworlds, remember contents and incorporates newfound knowledge while using bodily representations. The explanation is traced to the unity of body and mind and to the multimodal perspective that creates meaning. The presented study also shows the meaning of a sociocultural context while working with literature. Didactic literature positions are discussed further and state that physical components can be used as an entrance into texts from different time periods. All thanks to extensive reading experience, where body and mind are provided with narrative through multiply senses. The discussion continues and suggests that due to the fact that pupils are experiencing the narrative in the texts, they are able to perform more extensive analysis which is the focus of the curriculum.

Del 1 På uppdrag av Stockholms stads kulturförvaltning och Kista bibliotek har vi arbetat fram nya lösningar för att engagera unga killar i Kista i bibliotekets verksamhet. Målgruppen unga killar mellan 13-19 år valdes då denna grupp i stor utsträckning saknas på biblioteket idag. Genom fokusgrupper och samtal med ungdomarna har vi fått insikter om deras önskemål. Dessa insikter har bearbetats och lett fram till fyra olika koncept. Vi valde att arbeta vidare med två koncept som vidareutvecklades till konceptet Zon 164. Där ingår vår innovation Läspodden som förhöjer läsupplevelsen och utställningen arketyper. Båda är framtagna lösningar som möter ungdomarnas behov av förebilder, att ha en plats att vara på, att känna gemenskap samt att ha roligt med sina vänner. Genom konceptet Zon 164 hoppas vi att Kista bibliotek kan utmana föreställningen om vad läsning samt biblioteksverksamhet är och bli en plats där unga killar i större utsträckning känner sig delaktiga. Del 2 För att fortsätta arbetet med Läspodden utfördes en mer djupgående analys i syfte att undersöka huruvida Läspoddens egenskaper faktiskt förhöjde läsupplevelsen eller inte samt huruvida Läspodden främjade återgivning av information. Två separata studier, kvantitativa och kvalitativa, utfördes på två grupper om 33 och 10 personer. Resultaten från den första undersökningen visar på att användande av Läspodden upplevs som positiv och att läsupplevelsen ansågs bli förhöjd. Resultaten från den andra undersökningen visade ett svagt positivt samband mellan användning av Läspodden och informationsåtervinning, men inga slutsatser kring kausalitet kan dras. / Part 1 On behalf of the Stockholm City Cultural Administration and Kista Library, we have worked out new solutions to engage young guys in Kista in the library's daily activities. The target group of young guys between the ages of 13-19 was chosen as this group is mainly missing from the library today. Through focus groups and conversations with young people, we have gained insight into their wishes. These insights have been processed and led to four different concepts. We chose to work on two concepts that were further developed into the concept Zone 164. This includes our innovation, the reading pod, which enhances the reading experience and the exhibition archetypes. Both are developed solutions that meet young people's need for role models, to have a place to be, to feel community, and to have fun with their friends. Through the Zone 164 concept, we hope that Kista Library can challenge the notion of what reading and library activities are and become a place where young guys can feel more involved. Part 2 In order to continue the work with the reading pod, a more in-depth analysis was carried out to investigate whether the properties of the reading pod enhanced the reading experience or not and whether the reading pod promoted the reproduction of information. Two separate studies, quantitative and qualitative, were conducted on two groups of 33 and 10 persons. The results of the first study show that the use of the reading pod is perceived as positive and that the reading experience was considered to be enhanced. The results of the second study showed a weak positive relationship between the use of the reading pod and information retrieval, but no conclusions about causality can be drawn.

Del 1 På uppdrag av Stockholms stads kulturförvaltning och Kista bibliotek har vi arbetat fram nya lösningar för att engagera unga killar i Kista i bibliotekets verksamhet. Målgruppen unga killar mellan 13-19 år valdes då denna grupp i stor utsträckning saknas på biblioteket idag. Genom fokusgrupper och samtal med ungdomarna har vi fått insikter om deras önskemål. Dessa insikter har bearbetats och lett fram till fyra olika koncept. Vi valde att arbeta vidare med två koncept som vidareutvecklades till konceptet Zon 164. Där ingår vår innovation läspodden som förhöjer läsupplevelsen och utställningen arketyper. Båda är framtagna lösningar som möter ungdomarnas behov av förebilder, att ha en plats att vara på, att känna gemenskap samt att ha roligt med sina vänner. Genom konceptet Zon 164 hoppas vi att Kista bibliotek kan utmana föreställningen om vad läsning samt biblioteksverksamhet är och bli en plats där unga killar i större utsträckning känner sig delaktiga. Del 2 För att fortsätta arbetet med läspodden utfördes en mer djupgående analys i syfte att undersöka huruvida läspoddens egenskaper faktiskt förhöjde läsupplevelsen eller inte samt huruvida läspodden främjade återgivning av information. Två separata studier, kvantitativa och kvalitativa, utfördes på två grupper om 33 och 10 personer. Resultaten från den första undersökningen visar på att användande av läspodden upplevs som positiv och att läsupplevelsen ansågs bli förhöjd. Resultaten från den andra undersökningen visade ett svagt positivt samband mellan användning av läspodden och informationsåtergivning, men inga slutsatser kring kausalitet kan dras. / Part 1 On behalf of the Stockholm City Cultural Administration and Kista Library, we have worked out new solutions to engage young guys in Kista in the library's daily activities. The target group of young guys between the ages of 13-19 was chosen as this group is mainly missing from the library today. Through focus groups and conversations with young people, we have gained insight into their wishes. These insights have been processed and led to four different concepts. We chose to work on two concepts that were further developed into the concept Zone 164. This includes our innovation, the reading pod, which enhances the reading experience and the exhibition archetypes. Both are developed solutions that meet young people's need for role models, to have a place to be, to feel community, and to have fun with their friends. Through the Zone 164 concept, we hope that Kista Library can challenge the notion of what reading and library activities are and become a place where young guys can feel more involved. Part 2 In order to continue the work with the reading pod, a more in-depth analysis was carried out to investigate whether the properties of the reading pod enhanced the reading experience or not and whether the reading pod promoted the reproduction of information. Two separate studies, quantitative and qualitative, were conducted on two groups of 33 and 10 persons. The results of the first study show that the use of the reading pod is perceived as positive and that the reading experience was considered to be enhanced. The results of the second study showed a weak positive relationship between the use of the reading pod and information retrieval, but no conclusions about causality can be drawn.

The project Language of the Book Volume I-III explores the conceptual and the bodily experience of reading and making books. The essay presents the development of Volume I: Narracube consisting of three storytelling prototypes. With Narracube a format was developed that can invite stories to be told beyond single voices, linear time and fixed points of views. Narracube highlights the active role of a medium in transmission of a message. A book is never a neutral container for ink but an active space of communication in its mere contruction despite its content. / Projektet Bokens språk Volume I-III utforskar den konceptuella och kroppsliga upplevelsen av att läsa och göra böcker. Uppsatsen presenterar utvecklingen av Volume I: Narrakub som består av tre prototyper för berättande. Narrakub är ett format som utvecklats för att undersöka hur konstruktionen av boken kan bjuda in berättelser bortom enstaka röster, linjär tid och låsta perspektiv. Narrakub belyser den aktiva rollen som ett medium har då det sänder ett meddelande. En bok är aldrig en neutral behållare för bläck utan bär på ett aktivt kommunikationsutrymme i sin konstruktion oavsett innehåll.