Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares erfarenheter och upplevelser av barns språkutveckling kopplat till digital och fysisk barnlitteratur samt hur dessa används som pedagogiskt verktyg. Det alltmer digitaliserade samhället formar hur vi lever vår vardag, både barn och vuxna. Efter den senaste revideringen av förskolans läroplan har digitalisering fått en helt ny betydelse i förskolan, vilket speglar förskollärares arbete med att träda detta i kraft. Genom kvalitativ- och kvantitativ metod har vi kunnat undersöka ämnet både på bredden och på djupet. Den insamlade empirin är satt i kontext till den sociokulturella teorin samt literacybegrepp för att underbygga analysen. För att kort sammanfatta slutsatsen av vår studie visade resultat att förskollärare använder läsverktygen på många olika sätt runt om i landet och att förskollärares syfte med aktiviteten är betydelsefull i valet av pedagogiskt verktyg för att främja barnens språkutveckling. Slutsatsen pekar på att många förskollärare upplever att valet av läsverktyg inte är avgörande för barnens språkutveckling, utan att det som är väsentligt är hur pedagogen använder sig av verktyget.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring arbetet med analog och digital barnlitteratur på förskolan. Forskningsfrågorna som studien besvarar är “hur resonerar förskollärare kring barns användande av analog barnlitteratur och digital barnlitteratur på förskolan?”, “vad anser förskollärare påverka barns intresse för användningen av analog och digital barnlitteratur?” och “hur resonerar förskollärare kring möjligheter och begränsningar med analog och digital barnlitteratur?”. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har legat till grund för studien och sex förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare beskriver att de dagligen arbetar med barnlitteratur, både spontant och i planerade aktiviteter och att det främst är analog barnlitteratur som används och är tillgänglig i barnens miljö. Förskollärarna framhåller att det finns aspekter som påverkar barns intressen för de olika medierna och den största aspekten som uppdagas är att analog litteratur finns tillgänglig i lärmiljön för barnen att på eget initiativ använda och inspireras av vilket inte den digitala litteraturen gör. Förskollärarna beskriver analog och digital barnlitteratur som något positivt men nämner att digital litteratur kan vara mer krävande än analog litteratur.

Studiens syfte är att ta reda på vilka erfarenheter utbildade förskollärare har av barns läsupplevelse vid högläsning av tryckt respektive digital barnlitteratur, samt vilka möjligheter och begränsningar förskollärarna anser att tryckt och digital barnlitteratur har. Metoden som används vid undersökningen är intervjuer som genomfördes med fem utbildade förskollärare. Resultatet visar att det finns olika former av läsupplevelse och som uppnås på olika sätt. Det framkom även att vilket syfte läsaren har med högläsningen påverkar också läsupplevelsens utfall. Vilken tid på dygnet samt hur förskollärarna planerar högläsningen varierar, men när det gäller vilka möjligheter och begränsningar de två läsverktygen har så var deras erfarenheter i stort sett lika. Avslutningsvis så visade det sig att syftet med högläsningen samt läsarens inlevelse och engagemang påverkar barnens läsupplevelse mer än valet av läsverktyg. / The aim of the study is to find out which experiences preschool teachers have of children´s reading experience when reading aloud in print and digital children´s literature. Also, which opportunities and limitations preschool teachers believe that print and digital children´s literature has. The method I used in the survey was interviews with five preschool teachers.  The result indicate that children can achieve different forms of reading experience in different ways. It was also revealed which purpose the reader has with the reading activity also affects the outcome of the reading experience. What time of the day and how preschool teachers plan the reading aloud activities varies, but when it comes to which opportunities and limitations the two reading tools have than the preschool teachers experience was quite the same. In conclusion, it turned out that the purpose of the reading aloud activities and the reader´s empathy and commitment affect the children´s reading experience more than the selection of reading tool.