Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad digitaliseringen i förskolan innebär och hur den fungerar i praktiken. Vi vill försöka klargöra hur uppdraget om digitaliseringen i läroplanen ska bli relevanta för all personal i förskolan. Vilka tankar och farhågor har pedagogerna om digitalisering, personliga eller professionella, som utgör de förutsättningar arbetet med det digitala ska utgå ifrån. Genom ett multimodalt perspektiv tolkar vi pedagogernas arbete med digitalisering för att även med hjälp av det ge barnen en utökad inlärning. Vi har tagit del av detta arbete genom intervjuer och observationer. Resultatet i examensarbetet är att förskolornas pedagoger är villiga att använda sig av de digitala verktygen men att det saknas riktlinjer kring vad digitalisering egentligen är och hur användandet ska ske. Det gör att pedagogerna blir osäkra eftersom de vill att barnens utbildning på förskolan ska ske på ett säkert och utvecklande sätt. De som styr förskolan inom kommunerna och privata förskolor måste satsa mycket på att utbilda personalen. / The purpose of this essay is to increase the knowledge about digitalization in preschools and how it works in practice. We are trying to clarify how the digitization of the curriculum will be relevant for all preschool staff. What thoughts and fears do the educators have about the conditions that the digitalization is based on, either personal or professional?Through a multimodal perspective, we interpret how the educators' work with digitization to expand the children’s learning. We have through interviews and observations got an insight in the work with digitalization that is taken place in the preschools. The result of the essay is that the preschool educators are willing to use the digital tools that is available for them. They experience a lack of guidelines about how the digitization is to be used properly. This makes the educators insecure because they want the children's preschool education to be safe and developing. The school board and principals, in both the municipality and private preschools must invest in educating the staff.

Läroplanen för grundskolan betonar att skolan ska främja elevers utvecklinggenom att använda varierade arbetsformer samt ett varierat innehåll. Skolverkets forskningsrapport; Lusten att lära – med fokus på matematik (2001–2002) skriver att en varierad undervisning är viktig i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av olika artefakter, modes och semiotiska resurser, och till vilken grad, vid introduktionen av matematiklektioner. Vi använde oss av strukturerade observationer med kompletterande intervjuer och bearbetade det insamlade materialet med kodning och kategorisering. Resultatet visar att vilka modes, semiotiska resurser och artefakter, samt hur de används varierar. Slutsatserna av studien är att det är viktigt att lärare är medvetna om vilka resurser de har tillhands och hur de ska använda sig av dem samt att medvetet välja resurser som tar hänsyn till det multimodala perspektivet.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat. Det framtagna resultatet har sedan   sammankopplats med en teoridel.

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt?  För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.

Barns intresse har historiskt haft en viktig plats i förskolan. Styrdokument beskriver hur förskolan ska bedriva utbildning och undervisning utifrån läroplansmål och barns intresse. Hur detta sätt att undervisa ska genomföras är dock inte preciserat. Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns intresse i förskolans pedagogiska verksamhet. Studien har ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv och har genomförts genom intervjuer med 10 förskollärare om vilka strategier de använder för att identifiera barns intresse, och hur de resonerar kring barns intresse i relation till undervisning. Resultatet visar att förskollärarna ser barns intresse som en viktig grund för deras lustfyllda, livslånga lärande, och att de därför använder flera olika strategier för att ta reda på vad barnen är intresserade av. Främst observeras barnens spontana aktiviteter och respons på undervisningen, men förskollärarna betonar också vikten av att finnas nära barnen, interagera och kommunicera med dem om vad som intresserar dem. När förskollärarna beskriver sin verksamhet framträder en bild av att barns intresse kan visa sig både i och vid sidan av undervisningen. Detta medför att designen av undervisningen och barns handlingsutrymme är av betydelse, för att barn ska kunna ges möjlighet att ägna sig åt det som intresserar dem. Oavsett om förskollärarna främst låter undervisningen ta utgångspunkt i läroplansmål eller barns intresse är båda aspekterna närvarande i berättelserna om undervisning, och förskollärarna strävar efter en lyhörd, ömsesidig undervisning där de balanserar mellan att följa barnen och föra undervisningen framåt. Studien bidrar med ökad förståelse för hur förskollärare uppfattar sitt uppdrag att kombinera barns intresse med en målstyrd undervisning i förskolan.

Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har filmat två undervisningssituationer i en skogsmiljö. Studien genomfördes vid en förskola i södra Sverige med 5-åriga barn, där förskolläraren undervisar inom ämnesområdet naturvetenskap och matematik. I undervisningen placerade förskolläraren ut naturmaterial som bildade olika mönster för att möjliggöra konceptuell subitisering för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur naturmaterial kan användas i undervisning, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla förmågan i konceptuell subitisering. Syftet var även att studera förskollärares undervisningsstrategier i arbete med naturvetenskap och matematik i naturlandskap utanför förskolegården. Forskningsfrågan som ställdes var: Hur använder sig förskollärare av olika resurser i undervisningen, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla sin förmåga i konceptuell subitisering, med hjälp av naturvetenskap? Med hjälp av begreppet resurs i det multimodala perspektivet kunde studien besvaras utifrån syftet och forskningsfrågan. Förskolläraren kunde använda sig av naturmaterial, vilket har koppling till naturvetenskap. Undervisningen möjliggjorde det matematiska ämnesinnehållet subitisering genom olika undervisningsstrategier och resurser. Det viktigaste resultatet är förskolläraren eftersom hen möjliggör och skapar undervisningsstrategierna och resurserna.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers förhållningssätt till hur de använder digitala verktyg, med utgångspunkt i den nya reviderade läroplan som trädde i kraft 1: a juli 2019. Vi har sedan tidigare under våra VFU-perioder funderat kring hur pedagoger förhåller sig till de nya riktlinjerna i läroplanen om digitala verktyg. Vidare analyserar vi i vår text om pedagogerna upplever att de digitala verktygen gynnar och skapar lärande i förskolan i barngruppen. Vi lyfter de didaktiska frågorna och lägger fokus på ”hur:et” med koppling till undervisning.Vi genomförde en enkätstudie som vi delade ut till ett antal pedagoger i två olika förskolor. Sedan analyserade vi dessa svar med hjälp av våra två teoretiska perspektiv som är det sociokulturella perspektivet och det multimodala perspektivet. Vårt resultat baserar vi på 10 enkätsvar.Resultatet i vårt examensarbete visar på att det finns lite forskning kring digitalisering. Det skulle behöva utföras mer djupgående forskning kring användningen av digitala verktyg. Enkätsvaren pekar på att det behövs mer tydlighet kring användningen av digitala verktyg och dess riktlinjer behövs följas upp. I vårt arbete har vi bidragit genom att synliggöra digitaliseringen och vidare uppmana om att mer forskning bör göras inom detta ämnesområde.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen samt vad de har för erfarenheter av digitala verktyg ur ett didaktiskt perspektiv. I studien bidra dessutom med kunskap om vilka möjligheter och hinder förskollärarna ser med användningen av digitala verktyg. Vår valda teoretiska utgångspunkt i studien är design för lärande med centrala begrepp som multimodalitet, meningserbjudande-affordance, agens och iscensättning av lärande. Forskningsfrågorna som har väglett arbetet är följande: Hur beskriver förskollärare att de designar sin undervisning med digitala verktyg? Vad kan multimodalitet bidra med i barns lärande enligt förskolans lärare? Hur kan digitala lärmiljöer bidra till lärande och delaktighet för barn i förskolan. För att få svar på forskningsfrågorna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sju förskollärare i två kommuner. Resultatet av intervjuerna visar att alla förskollärare använder digitala verktyg och att det är en självklar del av undervisningen. Samtliga förskollärare svarar att de måste följa samhällsutvecklingen och att de i huvudsak använder Ipaden som digitalt verktyg i undervisningen. Samtidigt visar resultatet på skillnader när det gäller tillgängligheten av digitala verktyg. Förskollärare beskriver i intervjuerna att det finns en vilja att använda digitala verktyg ur ett didaktiskt perspektiv. Med hjälp av det didaktiska perspektivet utformas miljöer samt tillförs resurser för ett multimodalt lärande. Förskollärare beskriver hur det finns oändliga möjligheter till lärande och delaktighet med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna beskriver vikten av kunskap och resurser för att ett lärande med digitala verktyg ska uppstå. En sammantagen slutsats i studien är förskollärares positiva inställning till digitala verktyg i undervisningen och att utvecklingen går framåt. Digitaliseringen i förskolan är ständigt föränderlig och uppfattas i studien följa samhällsutvecklingen.

Detta är en systematisk litteraturstudie om vad tidigare forskning kommit fram till om användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3. Resultatet tar sin utgångspunkt i 12 vetenskapliga publikationer som sökts fram i olika databaser med olika sökord och därefter tolkats med teoretiska glasögon. Fyra teoretiska perspektiv har uppmärksammats i forskningen. Begreppet konkret material definieras som olika fysiska föremål som används för att hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta. Resultatet visar att det konkreta materialet stimulerar elevernas tänkande samtidigt som det motiverar eleverna. Att introducera nya matematiska begrepp genom konkret material påvisas enligt studiens resultat som positivt. Resultat visar också att det finns en del risker med användandet av konkret material. Läraren är den avgörande faktorn för att dessa risker ska undvikas och för hur effektivt arbetet med det konkreta materialet blir i förhållande till elevernas matematiska utveckling. Det finns ingen specifik undervisningsmetod som anses mest lämplig utan olika metoder är lämpliga beroende på vad som ska läras.

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner. / New digital open universitites with free access to knowledge change the conditions of how learning occurs. This is a study into the new conditions of learning through the digital humanities. A designtheoretical multimodal perspective as well as hermeneutic thoery have been deployed to problematize the digital humanities. The study has been performed with the open method of literature analyses and the anthology Digital Humanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics has been the object of study. The study questions the digital humanities from knowledge creating activities within learning and, at the same time, how learning may benefit from interacting with the digital. The study concludes what the effects of the digital humanities may be on theories of learning, on the student and on the institutions