Den här uppsatsen är en komparativ studie, vilken behandlar ungdomsromanen Divergent skriven av Veronica Roth 2011 och dess filmatisering. Syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter mellan boken och filmen, med fokus på framställningen av två huvudkaraktärer. Utöver den komparativa analysen av karaktärerna förs en diskussion kring vikten av att belysa likheter och skillnader mellan karaktärer i två medier och dess relevans för den pedagogiska verksamheten. Detta för att barn ska bli medvetna om förändringar som kan ske då en berättelse byter medium. Uppsatsens resultat visar att karaktärernas framställning till stor del liknar varandra. De ändringar som gjorts anses vara till förmån för det nya mediet adaptionen anpassas till.

The background to this essay is that I wanted to analyze the factions in Veronica Roth´s novel Divergent and class from a Marxist perspective. I used a Marxist perspective on social class to find details that matched or looked similar to the novel and did an analysis and comparison between them. I found that a lot of details in how the different factions are described and represented can be compared with classism due to significant similarities, such as social behavior and prioritization among different groups. / Bakgrunden till denna uppsats är att jag ville analysera falangerna i Veronica Roths bok Divergent samt klass från ett marxistiskt perspektiv. Jag använde ett marxistiskt persspektiv på social klass för att finna detaljer som matchade eller liknade novellen och gjorde en analys och jämförelse mellan dem. Jag fann att en hel del detaljer gällande hur de olika falangerna är beskrivna och representerade kan jämföras med klassism tack vare signifikanta liknelser, såsom socialt beteende och prioriteringar inom olika grupper.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur social exkludering skildras i Divergent och Hungerspelen och diskutera resultaten ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv. Syftet är att utifrån fyra kategorier, som alla är faktorer som indikerar social exkludering, undersöka dels på vilket sätt faktorerna förekommer, dels hur protagonisten förhåller sig till dem. Faktorerna som används är: 1. Snedvriden resursfördelning som socialt exkluderande faktor 2. Brist på demokratiska sammanhang som socialt exkluderande faktor 3. Reducering av den fria viljan som socialt exkluderande faktor 4. Rumslig segregation som socialt exkluderande faktor Faktorerna, till exempel resursfördelning, kommer att i sin tur analyseras utifrån några valdamotiv, till exempel kläderna, för att lyfta vilka funktioner olika motiv i romanerna har för att främmandegöra läsarens egen samtid. Detta kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Syftet är alltså inte att ge konkreta förslag på lektionsupplägg utan i stället ge en förståelse för hur romanerna, som exempel på genren ungdomsdystopi, kan synliggöra olika perspektiv på socialexkludering i läsarens eget samhälle samt ge en fördjupad förståelse för frågor som rör socialexkludering i litteraturundervisningen.

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder. Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt. De som frivilligt bär kosmetika och utsmyckning är oftast farliga, såsom onda ledare eller förtryckande överklass. Det feminina nedvärderas i böckerna mer än det könsneutrala (även om kritik kring det neutrala också förekommer) och det kvinnliga nedvärderas starkare än det flickiga. Även om flickorna finner att dekorationen kan vara användbar har den litet eller inget värde då den inte fyller en annan funktion än skönhet. Resultatet blir destruktivt då flickor och kvinnor vänds mot varandra och sig själva. Dessutom blir ramen för vad som är okej snävare då de både ska vara vackra, men inte bry sig om det. Det bekräftar också de genusmönster och förväntningar som säger att flickan ska vara passiv och vacker.