Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

The purpose of the study is to investigate the pattern of Moses and Gods communication as well as the essential events in the story of Moses and the exodus from Egypt in: King James Bible, The Ten Commandments, The Prince OF Egypt, The Bible – Episode 2: The Exodus and Exodus: Gods and Kings.The method that has been used is a traditional comparative analysis method where two or more objects are placed against each other to create a comparison. The method was conducted using comparison matrices, where objects questioned the factors for forming factor values. The results of the study are based on previous research and the data collected during the course of the study. In the final result there were similarities, but also differences between the objects and the cause are explained by the study's final discussion. / Studiens syfte är att undersöka gestaltningen av Moses och Guds kommunikation samt de väsentliga händelserna i historien om Moses och utvandringen ur Egypten i King James Bible, The Ten Commandments, The Prince OF Egypt, The Bible – Avsnitt 2: The Exodus och Exodus: Gods and Kings.Metoden som har använts är en traditionell komparativ analysmetod där två, eller flera, objekt ställs mot varandra för att skapa en jämförelse. Metoden genomfördes med hjälp av de så kallade komparationsmatriser där objekt ifrågasätt av faktorer för att bilda faktorvärden. Undersökningens resultat är baserad på den tidigare forskning samt den data som samlats in under studiens gång. I det slutgiltiga resultatet fanns det likheter men även skillnader mellan objekten och orsaken förklaras därefter genom studiens avslutande diskussion.

The purpose of this study has been to examine and identify a negation of the mother and the maternal body within the Hebrew Bible. The starting point has been an understanding of a denial of feminine powers related to reproduction and women being primarily presented as vessels for paternity. A selection of biblical narratives was made to elucidate this negation through the structure of the texts by using an interdisciplinary method which combines a feminist hermeneutic with Russian Formalism. Previous feminist theologies like that of Ilana Pardes, Phyllis Trible and Esther Fuchs have assisted in highlighting the presentations of the mother and her role in the texts. Formalism has allowed a rejection of authorial context and intent; the study is synchronic, i.e. focus is on the text and its internal structures.  Upon examination, the narratives have shown that the mother’s textual life span is chiefly limited to achieving maternity, but that as a mother she is in secondary position to the father, has no creative powers of her own, and lacks parental rights. The maternal body is entirely excluded from the Creation narratives, it is the sole reason for infertility, and it is rigidly controlled by the Father-God.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka de kunskaper eleverna i år 6 har om de bibliska berättelserna. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att eleverna har hört berättelserna, men kunskaperna är på många håll bristfälliga. I detta arbete betonar jag också vikten av att Bibelns berättelser får utrymme i undervisningen. De är en del av vårt kulturarv, och de förmedlar också de fostransmål som står i Lpo 94.</p>

<p>The main aim of this essay is to examine how the Swedish comprehensive teachers reflect on and work with the Biblical stories and texts in their teaching. The research questions are; how are the Swedish teachers working with the Biblical stories and texts; what sort of stories do they choose and why; what kinds of emphasis do they put on the stories and texts and how do they perceive them. We have performed a qualitative study and the results show that Biblical stories and texts receive limited attention in the classrooms. The study shows that this is due to a number of factors such as lack of time, ignorance, and lack of knowledge regarding the issues. It also shows that the Swedish teachers rely on the teachers of religious studies to bring up the subject and that they are afraid they might offend some of their students. Paradoxically, the essay also shows that all teachers believe the study of Biblical stories and texts play an important role in improving the students understanding of literature in general.</p> / <p>Syftet med vår studie är att undersöka hur svensklärarna i gymnasieskolorna tänker kring- och arbetar med de bibliska berättelserna och texterna i undervisningen, för att vi sedan ska kunna få en bild av hur det ser ut i dagsläget. Våra frågeställningar är, hur arbetar svensklärarna med de bibliska berättelserna och texterna, vad för sorts berättelser tar de upp, varför just dessa, hur stor plats i svenskundervisningen får de bibliska berättelserna, samt hur lärarna ser på dessa berättelser och texters relevans i undervisningen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där resultatet visar att dessa berättelser och texter får en mycket liten plats i klassrummen. Det har framkommit att detta delvis beror på tidsbrist, ointresse och att de inte har tillräckligt med kunskap om de bibliska berättelserna överlag. Lärarna förlitar sig även på att religionsläraren ska beröra ämnet, samt visades en rädsla hos alla de tillfrågade lärarna att de var rädda för att kränka någon elev. Det framkom även att samtliga lärare har en paradoxal inställning till de bibliska berättelserna och texternas relevans i svenskundervisningen, då de trots allt ansåg att dessa var av stort värde för elevernas förståelse av litteratur.</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka de kunskaper eleverna i år 6 har om de bibliska berättelserna. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att eleverna har hört berättelserna, men kunskaperna är på många håll bristfälliga. I detta arbete betonar jag också vikten av att Bibelns berättelser får utrymme i undervisningen. De är en del av vårt kulturarv, och de förmedlar också de fostransmål som står i Lpo 94.

The main aim of this essay is to examine how the Swedish comprehensive teachers reflect on and work with the Biblical stories and texts in their teaching. The research questions are; how are the Swedish teachers working with the Biblical stories and texts; what sort of stories do they choose and why; what kinds of emphasis do they put on the stories and texts and how do they perceive them. We have performed a qualitative study and the results show that Biblical stories and texts receive limited attention in the classrooms. The study shows that this is due to a number of factors such as lack of time, ignorance, and lack of knowledge regarding the issues. It also shows that the Swedish teachers rely on the teachers of religious studies to bring up the subject and that they are afraid they might offend some of their students. Paradoxically, the essay also shows that all teachers believe the study of Biblical stories and texts play an important role in improving the students understanding of literature in general. / Syftet med vår studie är att undersöka hur svensklärarna i gymnasieskolorna tänker kring- och arbetar med de bibliska berättelserna och texterna i undervisningen, för att vi sedan ska kunna få en bild av hur det ser ut i dagsläget. Våra frågeställningar är, hur arbetar svensklärarna med de bibliska berättelserna och texterna, vad för sorts berättelser tar de upp, varför just dessa, hur stor plats i svenskundervisningen får de bibliska berättelserna, samt hur lärarna ser på dessa berättelser och texters relevans i undervisningen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där resultatet visar att dessa berättelser och texter får en mycket liten plats i klassrummen. Det har framkommit att detta delvis beror på tidsbrist, ointresse och att de inte har tillräckligt med kunskap om de bibliska berättelserna överlag. Lärarna förlitar sig även på att religionsläraren ska beröra ämnet, samt visades en rädsla hos alla de tillfrågade lärarna att de var rädda för att kränka någon elev. Det framkom även att samtliga lärare har en paradoxal inställning till de bibliska berättelserna och texternas relevans i svenskundervisningen, då de trots allt ansåg att dessa var av stort värde för elevernas förståelse av litteratur.

Populärkultur uppstår inte i ett vakuum. Det är inte konstigt att västerländsk populärkultur hämtar inspiration från Bibeln och västerländsk kristen kultur. Bokserien om Harry Potter tycks vara ett sådant exempel. Jag är intresserad av det intertextuella mötet mellan Harry Potter-böckerna och Bibeln. Detta är ett relevant ämne att studera inom bibelvetenskapen då intertextualitet är tolkning i flera led och alltså påverkar vår läsning av såväl Bibeln som skönlitteratur. Som Lina Sjöberg visar kan intertextuella studier mellan Bibeln och skönlitteratur vara ett sätt att exegetiskt arbeta med mellanmänskliga aspekter av bibelberättelser som i sin tur plockats upp av skönlitteraturen genom intertextuella referenser.1 Utifrån bibelvetarens uppgift att tolka och förstå Bibelns texter blir intertextuella studier en framkomlig väg bland flera.2Harry Potter är en bästsäljande bokserie skriven av den brittiske författaren J.K. Rowling.3 Bokserien har filmatiserats och även filmerna är mycket populära. Det har skapats en fandom4 kring Harry Potter. Fansen kallas för ”Potterheads”5 och J.K. Rowling har skapat plattformen ”Pottermore” som är en nöjessite, nyhetssite och online-butik för allt Potter-relaterat.6 Det genomslag Harry Potter har gjort gör serien till ett intressant ämne för intertextuella studier. Många älskar bokserien och även de som inte läst böckerna känner ofta till handlingen i viss utsträckning.

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons <em>Kvinnor och äppelträd</em>. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av <em>Kvinnor och äppelträd</em> är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?</p><p>I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera <em>Kvinnor och äppelträd</em> ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten.</p><p>Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.</p>

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen? I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten. Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.