Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier. Läroboksförfattarna har, vad gäller författarurvalet, gett tydligt företräde åt genrens giganter. Fokus på det enskilda verket respektive arbetarförfattaren själv varierar mellan de två läroböckerna. Varken den enskilde arbetarförfattarens stil eller litteraturhistoriska sammanhang diskuteras i någon stor utsträckning i någon av läroböckerna. Som nämnt är det språkliga och stilistiska vad som främst skiljer de två analyserade läroböckerna åt. Den lärobok vars målgrupp verkar vara elever på ett högre kunskapsplan ger eleven åtskilliga nivåer att läsa sig igenom; fler detaljer och fler till reflektion uppmanande resonemang medan den andra läroboken förblir vid textens översta ytskikt. Denna visar främst i sitt enkla, rättframma språk, vilket inte tycks utmana en genomsnittligt läsbegåvad elev nämnvärt; syftet med lärobokstexten är att under okomplicerade förhållanden förse eleven med fakta.  Den mer teoretiska läroboken uppmanar genom den fyllighet som karaktäriserar texten, dess kunskapsutmanande vokabulär samt genom sin diskuterande, analyserande ton eleven till fördjupat tillägnande av arbetarlitteratur

Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. Vilken litteratur som ska användas i undervisningen är dock inte reglerad i svenskämnet i gymnasieskolan. Det innebär att läromedelsförfattare av kursböcker avsedda att användas i gymnasieskolan har möjligheter att göra ett urval angående vilka arbetarförfattare som inkluderas. Syftet med studien är att kartlägga eventuella maktstrukturer och ojämlikheter med grund i intersektionell teori och olika kunskapssyner. Detta görs genom att undersöka hur representationen av arbetarförfattarna ser ut gällande kön och nationalitet i tio utvalda kursböcker samt att undersöka med vilka ord fyra utvalda arbetarförfattare beskrivs utifrån kön och nationalitet. Kursböcker används som material och analyseras med en innehållsanalys som metod. Empirin har dels analyserats kvantitativt via SPSS, dels kvalitativt genom manuell frekvensanalys med efterföljande tolkningsarbete och tematisering. Resultatet för den kvantitativa delen visade en överrepresentation av manliga, svenska arbetarförfattare. Resultatet för den kvalitativa delen visade, genom intersektionell analys, ett språkbruk som kan indikera föreställningar om biologisk natur hos arbetarförfattarna. Föreställningar om biologisk natur var mer omfattande hos de svenska arbetarförfattarna än de icke-svenska arbetarförfattarna. Detsamma gällde för tankar som kan indikera föreställningar om kulturell natur hos den svenska arbetarförfattaren. Kvinnorna och den icke-svenska mannen stereotypiserades i högre utsträckning än den svenska mannen. Genom detta har vi kunnat identifiera att vetenskaplig rationalism och delvis social rekonstruktionism förekom i kursböckerna. Slutsatserna är att en normativitet uppstår och reproduceras i kursböckerna. Det finns en hierarkisk ordning kring vilken kunskap som anses viktigast för elevers bildning. Detta leder till att förmågan att se sig själv som en del av ett större sammanhang begränsas hos elever i det mångkulturella klassrummet.

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons <em>Kvinnor och äppelträd</em>. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av <em>Kvinnor och äppelträd</em> är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?</p><p>I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera <em>Kvinnor och äppelträd</em> ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten.</p><p>Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.</p>

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen? I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten. Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.