Studiens huvudsakliga syfte var att genom ett främst diskursanalytisk tillvägagångssätt ta sig an och jämföra Djungelbokens tre mest kända versioner och svara på frågan vad som skiljer verken åt. Utifrån den teoretiska bakgrunden bestående av en diskurs-, epik- och adaptionsanalys nyansera ämnet och ge ett perspektiv att analysera verken ur för att kunna besvara frågeställningarna. De tre olika versionerna resumerades eller refererades och analyserades utifrån den teoretiska bakgrunden och svar på frågeställningarna gavs. Svaren gav en bild att berättelserna har med tiden blivit mer komplexa och nyansrika, karaktärer har gått från platta till runda och tittarna/läsarna speglas som mer kompetenta. Kompetensen återspeglas även i människosynen och framför allt barnsynen i de olika versionerna. Mowgli, huduvdkaraktären, får representera barnet och går från ett barn med potentiella kunskaper till ett barn med specifika barnegenskaper för att till slut vara det kompetenta barnet med färdiga kunskaper. Konsekvenser för undervisningen kan vara att använda Djungelböckerna (1894, 1967, 2016) till att iscensätta ett möte mellan barn och vuxna och diskutera skillnader i olika berättelsers förhållningssätt i uttryckssätt, historia, tid och rum.

The aim of this study is to examine how the basic values ​​dilemma is narratively embodied in the youth novels # Seriöstdeträckernu (Long, 2017) and Hungerspelen (Collins, 2008). The research questions of the study are: • How is the narratology presented, based on how, plot, time, narrator, characters are presented? And which themes and motifs concern the novels?  • What similarities and differences can be detected between the selected novels in question of narration, themes and motifs? This study have been conducted with a literature analysis, where aspects such as the novels' plot, temporality, narrative, themes, motifs and characters have been analyzed. The analysis shows that by constructing the novels' plot based on the classic dramaturgical curve, the readers´ interest in the fable is increased. The themes and motifs of the novels concern subjects such as human rights and equality, which correlates to the core values within the Swedish school.  Intimacy and identification between the reader and the main characters is created by the use of internal focalization and a self-narrative perspective. This invites the reader to reflect on the dilemmas the characters encounter and how they might possibly think of acting in similar situations.

This literature review aims to investigate, expose and explain August Strindberg's religious position in his partly autobiographical work Inferno, published in Swedish in 1897, in relation to Peter Berger's socialization theory. Strindberg says in the beginning of Inferno that he goes from being an atheist, occultist and Swedenborgian to finally return to his ancestral religion, Christianity. This is questionable, as Strindberg seems to be religious in its atheistic era, and occultist during his Christian period. Strindberg's own religious views seem not always match what he portrays, compared to what he writes in his correspondence and diary entries. This literature review aims to highlight the influences of Strindberg affected to clarify his religiosity which is implicitly and explicitly depicted in Inferno. This thematic epicanalysis has revealed several religious perplexities which Strindberg depicted in his literary works. Strindberg describes in the beginning of the work his alchemy and the occult tendencies that flourish around him and how it affects his scientific experiments. There is a time where Strindberg feels anxious and extremely mentally ill, something that gets better as Strindberg learns Emanuel Swedenborg's religion. Inferno ends with a description of Strindberg's conversion to Christianity, which has sought to be explained by various researchers.

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons <em>Kvinnor och äppelträd</em>. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av <em>Kvinnor och äppelträd</em> är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?</p><p>I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera <em>Kvinnor och äppelträd</em> ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten.</p><p>Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.</p>

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen? I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten. Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.