No description available.

Politikerveckan i Almedalen har länge vart ett ämne i debatten om hur det svenska politiska klimatet har utvecklats. Under de senaste åren har Almedalen i medierna både hyllats som en unik demokratisk mötesplats och kritiserats för att vara ett elitistiskt ”jippo”. I takt med detta har ytterligare en politikervecka vuxit fram, Järvaveckan, med ledmotivet att minska avståndet mellan folk och folkvalda. Liksom i Almedalen, är ett av huvudmomenten på Järvaveckan partiledarnas tal som framförs en gång per kväll och samtliga svenska partiledare närvarar vid evenemanget. I denna uppsats jämförs de två politikerveckorna genom att undersöka vilka partiledarna riktar sig till i sina tal i Almedalen och på Järvaveckan. Analysen utgår från Blacks teori om The Second Persona som konkretiserar en idé om att varje talare har en tilltänkt publik i åtanke när dennes tal ska framföras. I artikeln diskuterar Black vidare om att denna tilltänkta publik kan uppmärksammas genom att undersöka talarens argumentation och stilistiska uttryck. Med inspiration från Blacks syn på argumentation har denna undersökning byggt på en analys som sökt efter argumentative tokens utifrån användningen av allmänna och specifika topiker på samtliga tal av partiledarna både i Almedalen och på Järvaveckan.  Av den topikanalys som förts har sedan generella tilltänkta publiker tagit form genom att applicera allmänna och specifika topiker på partiledarnas gemensamma och återkommande argumentationer. Dessa två tilltänkta publiker jämfördes sedan med varandra för att undersöka skillnaderna dem emellan. Resultaten av denna analys visar att partiledarna riktar sig till två olika tilltänkta publiker på de respektive veckorna, samt att dessa två tilltänkta publiker skiljer sig på vissa betydande sätt. Medan den tilltänkta publiken på Järvaveckan förmodas vara tämligen oinsatt i det svenska politiska klimatet och de olika partiernas ideologier, förväntas den tilltänkta publiken i Almedalen vara politiskt välmedvetna. Den tilltänkta publiken på Järvaveckan bor dessutom på den plats som Järvaveckan utspelar sig på eller andra s.k. ”utsatta områden” medan den tilltänkta publiken i Almedalen är en heterogen skara av människor runt om i landet. Slutligen ger denna analys ytterligare belägg för den tidigare forskning som förts gällande mediernas inflytande på de politiska talen i Almedalen. Denna undersökning visar alltså att politikerna i hög grad förutsätter att publiken på de två politiska evenemangen är olika och att talen därefter skräddarsys för att anpassas till respektive publik.

I denna uppsats undersöks hur fyra svenska företag, med hjälp av retoriska strategier, kommunicerar förtroendeingivande under sina “Om oss”- kategorier på respektive webbsida. Detta med hjälp av att studera och tolka vilka topiker som blir synliga samt vilken effekt dessa har för en förtroendeingivande process. Vidare undersöks förekomsten av retorikens pisteis (ethos, logos och pathos) samt dess funktion för att inge ett förtroende för det aktuella företaget. Analysen genomförs vidare med hjälp av en komparativ ansats där fokus ligger på jämförelsen av de studerade materialen samt de framkomna resultaten. Objekt för studien är följande företag: Com Hem, IKEA, Jula och Scandic Hotels Group.

No description available.

I den här uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag från ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien är att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. Likaså att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kännetecknas av, då samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen består av drygt åtta minuter, som transkriberas och analyseras med hjälp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehåller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar. Programledarna vill ha svar på sina mestadels enkla och grundläggande frågor, men forskaren svarar inte alltid enkelt och grundläggande. Forskaren är där för att beskriva omständigheterna kring hundraårsjubileet av upptäckten av kosmisk strålning, i egenskap av elementarpartikelfysiker. Programledarna är beroende av att deras lyssnare tycker att innehållet är intressant och värt att lyssna på. Därför hamnar det på deras lott att så gott de kan göra programinnehållet intressant för lyssnarna. För att uppfylla det tillkommer lokala projekt, såsom att förmå den intervjuade att vara mer personlig och göra ansatser för att ge samtalet en mer vardaglig och avslappnad prägel. Till exempel genom det sätt som de ställer frågor till forskaren. Men även den journalistsiska uppgiften att popularisera vetenskapen som forskaren intervjuas om tillkommer, då det rör sig om ett radioprogram inom sektorn för Public service.

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.

Intresset för podcasts har ökat stort de senaste åren och antalet podcasts ökar ständigt. Teknikens utveckling gör det allt lättare att ladda ned och prenumerera på olika program för att kunna lyssna på dem var man än befinner sig. Att allt fler väljer att lyssna på podcasts gör det intressant att undersöka hur de är språkligt uppbyggda. När man lyssnar på podcasts om livsstil och relationer kan man i högre eller lägre grad relatera till och känna igen sig i det som sägs, det kan vara möjligt att identifiera sig med den eller de som talar. Det är podcastens deltagare som bestämmer vilka identiteter som är relevanta och hur de ska förhålla sig till dem. Uppsatsens syfte är att analysera hur identiteter byggs upp i Fredagspodden och hur samtalsdeltagarna Hannah Widell och Amanda Schulman själva relevantgör och förhåller sig till dem samt hur de bekräftar dem. Uppsatsen utgår från en samtalsanalys för att kunna identifiera hur Hannah och Amanda bygger upp olika identiteter i sin podcast. En samtalsanalys gör det möjligt att identifiera och kategorisera olika topiker för att se hur de används för att skapa och relevantgöra olika identiteter. Podcasten som analyseras i uppsatsen är Fredagspodden, en av Sveriges största podcasts med över 250 000 nedladdningar per vecka. Fredagspodden drivs av syskonparet Hannah Widell och Amanda Schulman, grundarna till medieföretaget Perfect Day Media. Uppsatsens topik- och samtalsanalys visar att Hannah och Amanda skapar sina olika identiteter tillsammans. De relevantgör själva olika identiteter efter de topiker samtalet behandlar. De olika identiteterna bekräftas sedan av den som inte talar med hjälp av uppbackningar som ja och mm. Uppbackningarna fungerar som en kommunikativ strategi för att få den andra att behålla turen och därmed kunna förtydliga den aktuella identiteten.

Denna studie undersöker de tre mest etablerade partierna i Sverige och deras användning av Twitter ur ett retoriskt perspektiv. Twitter används numer frekvent av politiker och kan ses som en slagkraftig informationskanal för framstående personer i maktposition. Studien avser att söka förståelse för hur politiska partier argumenterar för sin egen politiska agenda med utgångspunkt i kritisk retorik och topikanalys. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är baserat på en modern förståelse av begreppet topik och genom att undersöka ett antal inlägg inom en viss tidsram söker uppsatsen kartlägga vilka topiker partierna utgår från i sin argumentation. Resultatet visar hur partierna anlägger olika strategier för sina tweets genom de inferentiella och kognitiva topiker de väljer för att föra fram sitt budskap och söka stöd för sin agenda.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i så fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos på sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan.