Utgångspunkten för vår uppsats har varit att undersöka skönlitterära böckers värde i SO-undervisningen och se på vilket sätt dessa kan användas särskilt i religions-undervisningen. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, facklitteraturstudier samt orienterat oss i skönlitterär ungdomslitteratur. Några huvudargument för att använda skönlitteratur i SO-undervisningen, som framkommit vid intervjuer och litteraturstudier, är att skönlitteraturen förmedlar förståelse för det främmande och kan hjälpa eleverna att finna sin identitet. Ur resultatet framgår att de intervjuade lärarna främst bearbetar litteraturen genom diskussion och reflektion, men också med andra metoder som till exempel drama- och värderingsövningar. Det vi bland annat har kommit fram till är att användandet av skönlitteratur berikar undervisningen när fakta levandegörs då den sätts i ett narrativt sammanhang.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.

This project is researching how a comedy show on insanity could be created and aims to research the subject of madness and the performance of insanity. What is the creative idiot? How can play be an option for understanding the Other? The research is the phenomenology of crazy as the unknown, the stranger and the other.  This research questions the ethics of the performance as well as its aesthetics. How can crazy perform itself in an international performative arts context? The focus is to understand the Other as the unknown as unavailable to reason and therefore impossible to perform as understandable. The object of research is the conflict between reason and its negation as the unknown stranger.  The result of this project is an idea on how to create this performance, as a way of practicing madness in a safe space and enjoy insanity as a way of producing the not yet known, as a way of playing life. / Det här examensarbetet önskar resultera i en idé till en humorföreställning. Det undersöker tematiken kring galenskap och på vilket sätt det går att gestalta den. Undersökningens fokus är vansinnets fenomenologi och möjligheten till dess gestaltning inom internationell scenkonst.  Detta examensarbete undersöker föreställningens förutsättningar både etiskt och estetiskt via teori och praktik. Hur kan galenskapen gestaltas oavsett tid, plats och form? Fokus kommer först och främst att ligga på själva researchfasen i projektet men delar av materialet kan komma att användas i den framtida föreställningen. Resultatet är en idé till en humorföreställning som gestaltar galenskap och dess bakomliggande teorier om humor som en konflikt mellan förnuft och oförnuft.

Uppsatsen undersöker temat barns synlighet och känslor utifrån psykoterapeuten Alice Millers teorier, och utforskar detta i relation till Muminmammans roll, osynliga barn som blir synliga, hur miljön gestaltar det främmande, samspelet mellan mörker och ljus, och hur det skapar förutsättningar för utveckling. Analysen går även i dialog med tidigare forskning av Boel Westin och Janina Orlov, samt diskuterar barnlitteraturens komplexitet.

<p>On account of their practically unchallenged status as guardians of objective knowledge, dictionaries are influential elements of societal discourses. They are thus an authoritarian producer and reproducer of societal norms and ideas, and as an interesting object of investigation in critical lexicography consequently lend themselves to the investigation of authoritarian and normalising societal discourses on specific themes. However, dictionaries have to date only been used as primary sources for critical analysis on rare occasions. This study is an attempt at a corrective which explores the presentation of Islam in three editions of the Duden German Universal Dictionary (<em>Deutsches Universalwörterbuch</em>).</p><p>The dictionaries studied present Islam to all intents and purposes as the Other. Christianity is established as a norm and the Self, and the Christian way of practising religion is depicted as prototypical for all other religions. However, the emphasis on Christianity and the exclusion of Islam also has a positive effect on the portrayal of Islam, as old prejudices on the alleged brutality of Islam are thus not reproduced.</p>

On account of their practically unchallenged status as guardians of objective knowledge, dictionaries are influential elements of societal discourses. They are thus an authoritarian producer and reproducer of societal norms and ideas, and as an interesting object of investigation in critical lexicography consequently lend themselves to the investigation of authoritarian and normalising societal discourses on specific themes. However, dictionaries have to date only been used as primary sources for critical analysis on rare occasions. This study is an attempt at a corrective which explores the presentation of Islam in three editions of the Duden German Universal Dictionary (Deutsches Universalwörterbuch). The dictionaries studied present Islam to all intents and purposes as the Other. Christianity is established as a norm and the Self, and the Christian way of practising religion is depicted as prototypical for all other religions. However, the emphasis on Christianity and the exclusion of Islam also has a positive effect on the portrayal of Islam, as old prejudices on the alleged brutality of Islam are thus not reproduced.