Global ETD Search

1	Den Stilistiska Tove Jansson En stilanalys av Bildhuggarens dotter & Det osynliga barnet och andra berättelser Bykiewicz, Sylwia January 2010 (has links) Syftet med min uppsats är att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sätt att skriva ur ett barns perspektiv. Utifrån mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förändring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sätt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spänningen mellan trygghet, skräck och den gränslösa fantasin. Min uppsats är uppdelad i två delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmässigt etablerade teorier, som är relevanta för min senare analys. I den andra delen, den analytiska undersökningen, förenar jag de teoretiska delarna med min analys kring Tove Janssons språkanvändning och termer som föder hennes stilgrepp. Tove Jansson stilistik stilanalys Bildhuggarens dotter Michail Bachtin. Literature Litteraturvetenskap
2	Berättelsen om det osynliga barnet : En studie av två grundskoleklassers tolkning av Tove Janssons novell Solfors, Fredrik January 2008 (has links) Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever. I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup. Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk". I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar. Berättelsen om det osynliga barnet Barns tolkning Tove Jansson ironi Literature Litteraturvetenskap
3	Berättelsen om det osynliga barnet : En studie av två grundskoleklassers tolkning av Tove Janssons novell Solfors, Fredrik January 2008 (has links) <p>Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever.</p><p>I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup.</p><p>Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk".</p><p>I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar.</p> Berättelsen om det osynliga barnet Barns tolkning Tove Jansson ironi Literature Litteraturvetenskap
4	Högläsning och boksamtal kopplat till värdegrunden i skolans tidigare år / Reading aloud and book dialogue in relation to the basic values of the Swedish primary school Helena, Häll January 2014 (has links) Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ”Berättelsen om det osynliga barnet”. I arbetet framställs resultatet av högläsningen och efterföljande boksamtal och dessa analyseras sedan tillsammans med relevant litteratur. Resultaten visar att högläsning och boksamtal är en bra metod för att arbeta med värdegrunden då elever har olika uppfattningar. Genom boksamtal får då barnen inblick i vad andras syn på värdegrund innebär. De slutsatser som dragits är att boksamtal och högläsning är en bra metod för att arbeta med värdegrund då detta skapar gemenskap hos gruppen. Boksamtal hjälper eleverna att reflektera kring berättelsen samt ger nya infallsvinklar då de lyssnar på varandras tankar och funderingar. Boksamtalen får eleverna att se nya aspekter och vinklar gällande omvärlden. / This essay is on how reading aloud and discussing the books can be used as basis for working with basic principles in school. The essay will cover previous research on this methodology, reading strategies and basic principles in school. The purpose of this essay is to examine how literature can be utilized while working with basic principles in school. The study was performed by reading aloud to a group of students and thereafter discussing the book. For this study, Tove Jansson´s short story “Berättelsen om det osynliga barnet” was chosen. Results are showing that the methodology mentioned above is a good way to address basic principles as students got different frames of reference. Through discussions about the book, their insight of other´s perception of basic principles will increase. The conclusion is that reading aloud and talking about the book is a good method to work with basic principles as this creates a connection within the group. Talking about the book helps the students to get different aspects and angles of approach of their surroundings. Högläsning boksamtal lässtrategier värdegrund Tove Jansson ”Berättelsen om det osynliga barnet
5	Det osynliga barnet i Mumindalen : En studie av karaktärerna i Tove Janssons litterära verk Det osynliga barnet (1962) Sundqvist, Lisa, Muukkonen, Lotta January 2021 (has links) Syftet med vår studie är att synliggöra hur litterära karaktärer gestaltas i en skönlitterär berättelse. Studien är baserad på Tove Janssons novell Det osynliga barnet (1962). Novellen handlar om lilla Ninni som utsätts för kränkande behandling av sin vårdnadshavare. Till slut blir Ninni osynlig och överlämnas till Muminfamiljen. Läsaren får följa Ninnis väg tillbaka till att bli synlig igen. Studiens syfte är även att undersöka vilken roll respektive karaktär har för att Ninni åter ska bli synlig igen. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturell teori som lärandeteori och narratologi som grund för karaktärsanalysen. Karaktärsanalysen utgår från litteraturvetaren Nikolajevas (2017) karaktärsteori. Som metod för studien används Nikolajevas analysverktyg för att undersöka hur karaktärerna framställs. Novellen handlar om ett barns livsvillkor och familjeförhållanden, vilket öppnar för en diskussion om hur boken kan användas som underlag för att samtala med elever om värdegrundsfrågor i skolan. Tidigare forskning visar bland annat att skönlitteratur har en didaktisk potential för att diskutera frågor som berör värdegrund. Skönlitteratur kan även vara ett redskap för eleverna att få en ökad förståelse för sin egen identitet och dess utveckling och även för omvärldens agerande. Hur novellen kan användas i undervisningssammanhang faller utanför ramen för denna studie, men i diskussionskapitlet förs resonemang om novellens potential för detta ändamål. Tove Jansson Det osynliga barnet Mumintrollet didaktik karaktärsanalys boksamtal Languages and Literature Språk och litteratur
6	"Ta det lugnt, här finns inga värre saker än vi själva" : En psykosyntetisk delpersonlighetsanalys av Tove Janssons muminsvit / "Take it easy, there are no worse things here than ourselves" : A psychosynthetic subpersonality analysis of Tove Jansson's Moomin novels Petersdotter, Camilla January 2021 (has links) The essay examines how characters in the Moomin novels change through relationships based on a psychosynthetic subpersonality analysis. This is a new perspective in the field of literature and therefore a solid theoretical basis in psychosynthesis is given and a presentation of my method which includes the concept of subpersonalities. Then three main constellations of characters that focus on Moomin, Sniff, Snufkin, Moominmamma, the Groke, Fillyjonk, Hemulen and Whomper Toft are analyzed. From my discussion it appears that the characters are types who each have their own way of being, thinking and feeling, and in this way Tove Jansson writes a whole where differences may exist. With my perspective, the light is directed towards how the characters integrate sides of each other and thereby develop. The results show that the characters change through the relationships between them, and that a synthesis in each constellation arises. Tove Jansson Moomin character analysis Moomin novels The Moomins and the Great Flood Comet in Moominland Finn Family Moomintroll Memoirs of Moominpappa Moominsummer Madness Moominland Midwinter Tales from Moominvalley Moominpappa at Sea Moominvalley in November subpersonality analysis Psychosynthesis children's literature Sniff Snufkin Moominmamma the Groke Fillyjonk Hemulen Whomper Toft Tove Jansson mumin karaktärsanalys muminsvit Kometen kommer Trollkarlens hatt Muminpappans memoarer Farlig midsommar Trollvinter Pappan och havet Sent i November delpersonlighetsanalys psykosyntes barnlitteratur Mumintrollet Sniff Snusmumriken Muminmamman Mårran Filifjonkan Hemulen homsan Toft General Literature Studies Litteraturvetenskap Humanities and the Arts Humaniora och konst Languages and Literature Språk och litteratur

1

Page generated in 0.0702 seconds