<p>Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev. Resultatet visar att Sundéns rollteori till viss del förklarar och bidrar med förståelse angående Strindbergs religiösa liv under infernokrisen. I vår tillämpning av rollteorin finner vi även svagheter angående bristen på visat hänsyn till Strindbergs personlighet, kreativitet och de religiösa upplevelsernas autenticitet eller om eventuella efterkonstruktioner finns. Därigenom får Sundéns teori ”mekaniska” och ensidiga egenskaper.</p>

Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev. Resultatet visar att Sundéns rollteori till viss del förklarar och bidrar med förståelse angående Strindbergs religiösa liv under infernokrisen. I vår tillämpning av rollteorin finner vi även svagheter angående bristen på visat hänsyn till Strindbergs personlighet, kreativitet och de religiösa upplevelsernas autenticitet eller om eventuella efterkonstruktioner finns. Därigenom får Sundéns teori ”mekaniska” och ensidiga egenskaper.

This literature review aims to investigate, expose and explain August Strindberg's religious position in his partly autobiographical work Inferno, published in Swedish in 1897, in relation to Peter Berger's socialization theory. Strindberg says in the beginning of Inferno that he goes from being an atheist, occultist and Swedenborgian to finally return to his ancestral religion, Christianity. This is questionable, as Strindberg seems to be religious in its atheistic era, and occultist during his Christian period. Strindberg's own religious views seem not always match what he portrays, compared to what he writes in his correspondence and diary entries. This literature review aims to highlight the influences of Strindberg affected to clarify his religiosity which is implicitly and explicitly depicted in Inferno. This thematic epicanalysis has revealed several religious perplexities which Strindberg depicted in his literary works. Strindberg describes in the beginning of the work his alchemy and the occult tendencies that flourish around him and how it affects his scientific experiments. There is a time where Strindberg feels anxious and extremely mentally ill, something that gets better as Strindberg learns Emanuel Swedenborg's religion. Inferno ends with a description of Strindberg's conversion to Christianity, which has sought to be explained by various researchers.