Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda på hur Stockholms Västerorts invånare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i är Spånga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna är Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis Spånga, där enbart Mitt i Västerort-Spånga kommer ut. Vi åkte ut på fältet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. Poängen med undersökningen var att de tillfrågade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. Därför gjordes en uträkning med hjälp av invånarstatistik, där vi kom fram till hur många män respektive kvinnor i olika åldersgrupper, som skulle tillfrågas. Intervjuerna följde sedan ett förskrivet intervjuschema, för att samtliga respondenter skulle få exakt likadana frågor. Resultatet är att respondenterna tycker att det finns en överrepresentation av brottsrelaterade och negativa nyheter i lokaljournalistiken. Förorterna framställs som farliga, en bild de boende själva inte anser speglar verkligheten. Trots det hävdar respondenterna att den lokala nyhetsrapporteringen inte är i behov att bytas ut, utan snarare kompletteras.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka Trelleborgs Museums kommunikativa aspekter utifrån de unga vuxnas förutfattade meningar, tankar och idéer kring museet i fråga och ifall dessa idéer förändras eller förblir dem samma efter att ungdomarna fått besöka museet. Publikundersökningen i denna studie har lyckats måla upp en generell bild av situationen, med hjälp av fyra gruppintervjuer med unga vuxna mellan 16–25 år och genom användningen av teorier om identitet, inlärning i museer och fysisk kontext. Studiens resultat har visat att det finns en omfattande negativ känsla kring staden Trelleborg på grund av det bristande kulturlivet för unga vuxna. Som en del av staden hamnar även Trelleborgs Museum under denna negativa skuggan, då de unga vuxnas engagemang med museet är knappt existerande. Dock överträffar museet och dess utställningar ungdomarnas förväntningar. Studien har även visat att museets fysiska kontext har en anmärkningsvärd inverkan på hur ungdomarna upplever museet. Det finns trots allt skillnader mellan de intervjuade i hur museer betraktas av de unga vuxna och när och varför de besöks av ungdomar inom den studerade målgruppen. / The purpose with this study is to investigate Trelleborgs Museums communicative aspects from the young adults' preconceptions, thoughts and ideas about the museum in question and if these thoughts changes or remain the same after that the youngsters have visited the museum. The public research in this study has succeeded to paint a general picture of the situation, with the help of four group-interviews with participants between 16–25 years and using theories of identity, museum learning and physical context. The results of this study have shown that there is a general negative feeling above the city of Trelleborg due to its lack of cultural life for young adults. As part of the city, even Trelleborgs Museum falls under this dark shadow of negativity, since the young adults’ engagement with the museum is barely present. Though, the museum and its exhibitions beat the youngsters’ expectations. The study has also shown that the physical context of the museum has a notable impact on how the youngsters experience the museum. There are after all differences between the interviewed in terms of how museums are considered by the young adults and when and why they are being visited by youngsters in the studied target group.

När symfoniorkestrar lägger program för nästa säsongs konsertserier finns det många saker att tänka på. De konstnärliga ledarna har sina idéer, musikerna har sina idéer, det finns krav från politiken, sponsorer: många saker påverkar hur man bestämmer det som kommer att spelas på konserthuset, och som publiken kommer att höra och se. I den här intervjustudien kommer jag att gå in på vad som ligger bakom två orkestrars konstnärliga ledningars beslut kring konsertprogram. I den här studien har jag använd mig av metoden grundad teori: teorin grundas direkt ur data. Jag kom fram till att orkestrarnas programläggning påverkas av ett samspel av politiska och ekonomiska faktorer, varav den viktigaste är ekonomin. / When the management of a symphony orchestra makes the planning of the coming season, they have plenty of factors to take into consideration. The artistic leaders have certain ideals and ideas, there is the demands from the government and sponsors: there are many factors that influence the decision making, what the audience will hear and see. In this interview study I will investigate the decision making of two orchestras artistic managements: Which are the ideas behind their decisions? The method and theory I used is grounded theory. The planning of the concert season is influenced by a combination of political and economical factors, of which economical factors play a major role.