<p>Sammanfattning</p><p>Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.</p><p>Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.</p>

<p>Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ”naturliga” är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande. Den andra delen av uppsatsen bygger på intervjuer som genomförts med sex tjejer i åk. 9. Tjejerna från dessa intervjuer upplevde att elgitarren lät mera, att det var roligare att spela elgitarr, att den akustiska gitarren var lättare att spela, lät bättre och var mer tillgänglig. De intervjuade tjejerna trodde också att det som gjorde att det var färre tjejer jämfört med killar som spelade elgitarr på skolan berodde på att killarnas musiksmak var mer sammankopplad med elgitarren, att killarna var mer tända på att spela elgitarr, att tjejerna stod tillbaka och lät killarna spela elgitarr och att tjejer var mer för att sjunga.</p>

SAMMANFATTNING Åtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ”det finns något större här i tillvaron”. Alla de intervjuade har vikarierat i större eller mindre utsträckning alltifrån kortare sommarvikariat under ett par år till heltidstjänstgöring. Det faktum att alla studenterna redan har en stor erfarenhet av att vikariera gör att de redan har en bas av erfarenheter som präglar deras syn på kyrkomusikens roll och sin egen yrkesroll och den påverkar oavsett hur stor erfarenheten är. När det gäller frågan om vilken musik som passar i gudstjänsten sammanfaller inte alltid kyrkans och individens tolkningsperspektiv. I intervjuerna har det också kommit fram hur studenter när de spelat på begravningar fått kompromissa med kyrkans lära i syfte att tillmötesgå de anhöriga I intervjuerna har det också kommit fram funderingar om framtiden och sådant som kan betraktas som orosmoln. Det har då varit fråga om kyrkans ekonomi och i förlängningen församlingarnas ekonomi, färre sökande till kyrkomusikutbildningarna, samarbetssvårigheter och ett krympande församlingsunderlag som oroar i första hand.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik. Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om musiklärare och klasslärare i år 1 – 3 reagerar på och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som använts är observation och urvalet av deltagare är lärare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en början att skillnaden i vad musiklärare och klasslärare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler än skillnaderna. Även min bild av att musiklärare, under lektionerna, korrigerade elever fler gånger än klasslärarna verkar enligt resultaten vara fel. De beteenden som båda kategorierna av lärare korrigerade var till exempel olika former av prat och rörelser. Något som för musiklärarna var unikt att korrigera var beteenden kopplade till just musikämnets lektionsmoment, så som sång och instrumentspel.Undersökningen kan inte dra några generella slutsatser eftersom observationsunderlaget är relativt litet. Däremot har observationerna och resultaten ökat förståelsen för ordningsproblem i olika ämnen genom att med en viss säkerhet peka på att dessa är liknande i flera klassrum. / <p>Lärarexamen</p>

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ”naturliga” är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande. Den andra delen av uppsatsen bygger på intervjuer som genomförts med sex tjejer i åk. 9. Tjejerna från dessa intervjuer upplevde att elgitarren lät mera, att det var roligare att spela elgitarr, att den akustiska gitarren var lättare att spela, lät bättre och var mer tillgänglig. De intervjuade tjejerna trodde också att det som gjorde att det var färre tjejer jämfört med killar som spelade elgitarr på skolan berodde på att killarnas musiksmak var mer sammankopplad med elgitarren, att killarna var mer tända på att spela elgitarr, att tjejerna stod tillbaka och lät killarna spela elgitarr och att tjejer var mer för att sjunga.

No description available.

Följande studie behandlar musikämnets komplexa karaktär utifrån de motsättningar som kan uppstå mellan skolans nyttotänkande och den musikpedagogik som förespråkas av såväl forskning som av musiklärare själva. Undersökningen är baserad på 5 intervjuer med yrkesverkssamma musiklärare i grundskolans senare år samt gymnasieskolan, där de får möjlighet att beskriva vad de själva anser vara musikundervisningens främsta syfte(n). Resultatet visar att flera lärare kritiserar läroplanen och menar att den är för hårt styrd både när det gäller det centrala innehållet och kunskapskraven, vilket kan motverka det kreativa syftet med undervisningen. Dessutom menar vissa av lärarna att det läggs för stort fokus på det musikaliska hantverket och att viktiga punkter som att kommunicera och reflektera kring musiken borde lyftas fram mer. Det visar sig att en stor del av intervjusvaren är samstämmiga med de synpunkter som lyfts fram i musikpedagogisk forskning, där musik formuleras som en meningsfull aktivitet snarare än en produkt. Det är själva aktiviteten och inte målet som betraktas som viktigast, en ståndpunkt som till viss del kolliderar med skolsystemets målfokusering och skapar ett så kallat diskursivt mellanrum mellan normer och värderingar i och utanför skolans verksamhet. Målet med följande studie är att bidra till diskussionen om musikundervisningens mening och syfte i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon relation mellan det musikaliska utövande som elever i årskurs 9 tillgodogör sig på sin fritid och det betyg de får i musikämnet i grundskolan. Genom enkätundersökning bland elever i årskurs 9 på två skolor samlades data in och respektive svar har granskats i relation till betyget. Utifrån resultatet har det konstaterats att ungdomar som utövar musik på sin fritid erhåller högre betyg i ämnet musik. Det var ingen avsevärd skillnad i betyg beroende på vilket instrument eller inlärningsmetod som eleven behärskade. Resultatet från denna studie visar att betyget ökar i takt med antalet instrument och inlärningsmetoder som eleven hanterar. Användande av internet har en tydlig positiv koppling till det betyg samt det sammanhang som eleven musicerar i. I studien har det också konstaterats att alla elever med god inställning till ämnet musik kan uppnå goda betyg i musikämnet oavsett om de musicerar på fritiden eller inte.

No description available.