This study aims at examining how music teachers perceive gender norms in music videos and song lyrics as well as how or if the teacher successively incorporates this into the education happening in the classroom. In other words, this study investigates further methods that music teachers use in terms of selection, as to which teaching materials may be included in the lesson, and how the teachers actually use the material. In order to collect the reflections that music teachers make about gender norms a questionnaire has been used in order to gather data. Surveys are usually quantitative, but when the questions in the questionnaire gave a chance at reflection, it was possible to do a qualitative study without the survey being shallow. The questionnaire in itself was performed in conjunction with three different music videos and their coupled lyrics in order to portray distinct differences in differing situations. The results of this study are subjective in the sense that no people are alike in thoughts and opinion, but the general concensus among the music teachers is that there is a clear misogynistic undertone in all videos although they are varied in their respective degree of gender norms. Therefore, this essay also investigates what material music teachers choose and how they use it in the classroom.

<p>Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)</p>

Syftet med denna kvantitativa studie är att få veta mer om varför elever i val av gymnasieprogram väljer bort estetiska programmet musik. De samband som finns mellan betyg och gymnasieval och andra samband undersöks för att få insyn i detta område med utgångspunkt i elevernas åsikter genom enkät. I tidigare forskning är främst fokus på elevers gymnasieval, framtidsdrömmar och musikalisk identitet. Det finns också ett kapitel om musikutbildningens historia. Vidare presenteras i metodkapitlet hur enkäten formats, etiska frågor och genomförande. Studien resulterade i slutsatser om att de som var mest benägna att söka till estetiska programmet hade höga förväntningar på sitt betyg i musik. Trots detta var det ingen av de som deltog i enkäten som med säkerhet kunde svara på att de kommer söka till estetiska programmet med inriktning musik. Den pekar också på att de som var benägna att söka programmet valde bort det på grund av geografin eller viljan till annan yrkesinriktning.

Syftet med studien är att belysa musikpedagogers upplevelser av improvisation i sinundervisning, samt hur de arbetar med improvisation i pedagogiska situationer.Utgångspunkten i studien var de möjligheter som finns med improvisation som strategi förlärande och de tankar som förekommer huruvida improvisationen kräver någraförkunskaper eller ej.För att nå ämnets syfte har kvalitativa narrativa intervjuer genomförts med sexinformanter som är verksamma musikpedagoger. De utvalda pedagogerna arbetar medimprovisation främst i gymnasieskolan men även i kulturskolan. Studien riktar sig varkentill något specifikt instrument eller specifik genre. Resultatet presenteras i form av tioteman: Att erhålla frihet; Att erfara vardaglig instinkt; Att uttrycka sig idiomatiskt; Attutgå från den musikaliska verktygslådan; Att behärska musikens hantverk; Att hindras avsjälvkritik och rädsla; Att vara spontan; Att greppa improvisationens värld; Att upplevagenom lyssning; Att följa till kunskap. Dessa teman skildrar innebörder av pedagogernasupplevelser av improvisation i undervisning. Resultatet reflekteras över med hjälp avbland annat Stenströms (2009) begrepp fri/idiomatisk improvisation och hur den kankopplas till genrekännedom; Nachmanovitch (2010) spirituella syn av improvisation;Berkowitz (2014) syn av genreorienterade improvisation; samt von Wachenfeldts (2015)avpassning av den mimetiska processen.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden lärare på högstadiet säger sig göra när de organiserar sin ensembleundervisning och i vilken utsträckning dessa rutiner motsvaras av de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Genom intervjuer med musiklärare på högstadiet samlades data in som underlag i för studien. Resultatet i studien utgår ifrån de fyra frågeställningarna som berör överväganden angående kursens mål, repertoar, ramfaktorer och elevers förutsättningar som sätts i relation till den tidigare forskningen i diskussionen. Resultatet tolkas även utifrån de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Resultatet visar att överväganden mot kursens mål varierar kraftigt då några använder sig av kursplanen i hög grad då de organiserar ensembleundervisning medan andra bortser från den helt. I val av repertoar visade det sig att det viktigaste inte var att lära sig spela låtar enligt de intervjuade lärarna utan att musicera med flyt samt att kunna göra en egen tolkning av en låt. Den mest begränsande ramfaktoriska aspekten var att tiden skulle räcka till under lektionerna. När det kommer till elevers olika förutsättningar menade de intervjuade lärarna i studien att det gäller att vara lyhörd och anpassningsbar. Musikämnet som ett musiskt ämne och gemenskapsämne var de ämneskonceptioner som framstod mest i linje med de intervjuade lärarnas musikpedagogiska grundsyn.

<p>Uppsatsen är genomförd vt -2000 inom ramen för kördirigeringsutbildning vid Göteborgs universitet.</p>

Studien behandlar musikproduktion ur ett genusperspektiv. Eftersom musikproduktionens tekniska område ofta beskrivs som maskulint kodat, berör studien könsnormer och hur olika lärare angriper problematiken i klassrummet. Data är insamlad genom kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som undervisar musikproduktionsämnet på gymnasienivå, där hälften av deltagarna är män och hälften är kvinnor.  Även analys av data utgår från den kvalitativa metoden och bygger på olika teman. Dessa teman behandlar elevers självförtroende, förkunskaper och förebilder ur ett genusperspektiv. De behandlar även metoder för att skapa ett tryggt klassrumsklimat, musikproduktion som tekniskt och konstnärligt ämne samt likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga elever. Eftersom deltagarna i studien är lärare beskrivs ovanstående teman utifrån ett lärarperspektiv, vilket innebär att resultatet utgår från lärarens upplevelser av genusproblematik i klassrummet.     Resultatet visar att elevens självförtroende och användandet av förebilder i undervisning spelar roll för att skapa ett tryggt klassrumsklimat där eleverna inkluderas. Lärarens bemötande av elever är också en viktig faktor för att skapa en inkluderande miljö. Gällande likheter och skillnader mellan könen visar resultatet att det finns kopplingar mellan elevens förkunskaper i relation till musikproduktion som tekniskt och konstnärligt ämne.    Sammanfattningsvis talar både litteratur och deltagare i studien om vikten, men också svårigheten, i att utmana rådande könsnormer. Inom musikproduktion finns olika föreställningar om kunnande utifrån kön, vilket riskerar att påverka elevernas inställning och prestation. Studien fördjupar sig i dessa föreställningar och hur olika lärare arbetar för att utmana dessa i klassrummet.

Denna kvalitativa studie har som syfte att att undersöka unga vuxnas relation till genren spelmusik samt hur skolan tar vara på elevers intresse av densamma. Studien görs i två delar; en fokusgruppsintervju med fem folkhögskolestudenter på en spelmusiklinje samt en djupintervju med studenternas ansvarige lärare. Resultatet struktureras och analyseras med hjälp av teorier om de olika plan eller ”rum” i vilka spelmusiken är närvarande i respondenternas liv. I diskussionsdelen diskuteras hur cirkulerande berättelser och ”mytologier” om spelmusik påverkar studenternas identitetsskapande samt problematik kring att passa in i skolans lärmiljö. Vikten av att i musikundervisningen uppmuntras till användning av sin ”egen” musik diskuteras också, som ett led i identitetsskapandet. Sammanfattande visar studien att eleverna har skilda ingångar till både spelmusiken och spelande under deras pågående studier såväl som under deras tidigare skolgång. I stort upplevde gruppen att spelmusik blivit en identitetsmarkör först på folkhögskolans spelmusiklinje, men studien tyder också på att studenterna inte tänkt på spelmusik som en erkänd genre eller spelmusikkompositörsyrket som en etablerad profession, delvis på grund av genrens frånvaro i skolan. I interaktionen studenterna emellan märks en rik, gemensam referensbank både inom spelmusik och en mer generell spelkultur, vilken alla utom en student tyckte sig tillhöra. Den ansvariga läraren menade att studenterna genom denna delaktighet i spelkulturen har lätt att identifiera sig med varandra och studenter på andra linjer och skolor som har samma intresse. Musiklärares inställning till spelmusikär, enligt den intervjuade lärarens erfarenhet, schablonmässig eller negativ, men detta ändrar sig dock enligt honom i takt med att den äldre generationen lärare ersätts med en yngre, vilken vuxit upp med dataspel.

Hur mycket ska eleverna få bestämma över undervisningsmaterialet? Vilket sätt ska musiken läras ut för att vara mest givande för eleverna? Är genrebredd viktigt för eleverna? Hur viktigt är det att eleverna har roligt i klassrummet? I denna uppsats fokuseras detta inom musikundervisning på högstadiet. Formellt och informellt lärande enligt Göran Folkestads teorier kommer att ligga till grund för studien med skolans läroplan som bakgrund. Hur mycket inflytande eleverna får ha i musikklassrummet är ett stort fokus i denna studie, och vad en hög nivå elevinflytande har för för- och nackdelar. Analysen för denna uppsats är av kvalitativ metod enligt Alan Brymans förklaringar. Hur ska undervisningen struktureras så att elever väcker ett intresse och får kunskaperna att kunna vidare utvecklas på egen hand? Fyra musiklärare på högstadiet har blivit intervjuade för att svara på bland annat ovanstående frågor. Min empiri kopplas sedan till de ovannämnda teorierna tillsammans med tidigare forskning baserad på elevernas inflytande och lärarens handlingsutrymme.Resultatet visar en stor variation i hur olika lärare strukturerar undervisningen utifrån läroplan och andra mer informella aspekter. Samtidigt som vi ser stor variation i lärarnas val så ser vi även många likheter i hur de strukturerar sin undervisning.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebär. I sina beskrivningar av andra moment som musikteori och musikhistoria framstår de som betydelsefulla först då det vävs samman med instrumentalspelet och sången. I musiklärarnas utsagor framträder en bild där vissa kunskapsmoment värderas högre än andra vilket också får betydelse för musikundervisningen.