<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som</p><p>tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är</p><p>påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som</p><p>verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis</p><p>det.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning. </p>

<p><p>Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. </p><p>Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. </p></p>

<p>I och med att en genrebreddning kommit till stånd inom musik- och kulturskolor, bedrivs numera på många håll i landet folkmusikundervisning i musik-/kulturskola. Min egen bakgrund som folkmusiklärare på nyckelharpa och fiol medför ett intresse att undersöka hur olika faktorer påverkar folkmusikens ställning inom andra musik- och kulturskolor i mitt hemlän och vilken uppfattning musiklärare i Örebro län har om att använda folkmusik i sin undervisning. Syftet är att få vetskap om vilket folkmusikaliskt material och vilken metodik som används i folkmusikundervisningen, om lärarna anser att folkmusikundervisning behövs och varför. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med nio musiklärare på fem musik- och kulturskolor och som använder svensk folkmusik i sin undervisning. De intervjuade lärarna har olika erfarenhet beträffande instrument, utbildning, antal år i yrket och folkmuaikalisk bakgrund.</p><p>Lärarna är eniga om att det är viktigt med ett varierat utbud av genrer i musik- och kulturskolan, att bredda sig och undervisa i olika musikstilar. I det folkmusikaliska lärandet slår de vakt om kulturarvet, fokuserar på låtutlärning och ger uttryck för att gehörsspel och notspel kompletterar varandra i folkmusikundervisningen. Något som också betonas är att eleverna skall få en upplevelse genom musiken. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas uppfattning om att använda folkmusik i sin undervisning främst syftar till att föra det folkmusikaliska arvet vidare, att förkovra eleverna i gehörsspel och att ge eleverna av den musikaliska gemenskap som folkmusiken bidrar till. En rimlig slutsats är därför att folkmusik kan fylla en viktig funktion i musik-/kulturskolans undervisning.</p><p>Nyckelord: Folkmusikundervisning, kulturarv, gehörsinlärning, notinlärning, musikskola, kulturskola, musikpedagogik, genrebredd.</p><p> </p>

<p>I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen själva</p><p>spontant får skapa och experimentera med musik. Arbete med instrumenten fungerar dåligt,de finns inte tillgängliga för barnen mer än vid styrda aktiviteter som dessutom förekommer sällan. Undersökningen innehåller även en analys över orsakerna till detta.</p> / <p>In my essay I have chosen to examine how and with what purpose teachers use music in preschool. The research is based on literature studies and qualitative interviews. Four teachers have been interviewed and the result from this research shows that all of these teachers use music with the means of stimulating children’s language, motoric and social development. Despite this, it seems as music is not used enough in pre-school. There are few possibilities</p><p>for children to spontaneously create and make experiments with music. The work with instruments doesn’t function well and it’s not accessible for children in more than controlled situations that rarely take place often. The research also includes an analysis of the reasons for this.</p>

<p>The purpose of this essay was to find out how violin students apprehend their tuition and if it is possible to achieve good results without negative comparison or competition.</p><p>The examination is based on eight in-depth interviews with violin students between 8 and19 years of age. All of the students had a strong will to develop and to feel satisfied with their achievements. Almost all of them agree that some degree of comparison and competition between violin students does exist. Although some of the students had seen negative sides of such competition, they agree on comparison as a good thing as long as it´s positive.</p>

<p>Can you force a child to sucess, and when do the supportiv corset become a straitjacket?</p><p>In this essay you can read about several ways to get a child to feel worthy as a person and use its own will in several ways. It's viewed from several different aspects but most of all it's about children who play musical instruments and parents who wants there kids to get sucessful. I have interviewed four musicians and musicteatchers to see how they were raised and how it has affected the way they are teatching there own students today. My little inquiry shows that people have a stong will and that you can come far if you hade supportive people around you.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel. Under en konsert upplever de att de ibland har svårt att behålla koncentrationen och tankar på annat än musiken får fokus, t.ex. vilka som lyssnar, vad publiken tycker eller vad de skall äta till kvällsmat. Endast en av de fem intervjuade uttryckte att hon kände någon sorts glädje innan ett framträdande.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how university music students, playing classical guitar and classical piano, feel about a public performance. The main questions have been: What do they feel? Do they experience any difficulties and if so, how do they describe this? This has been examined by five interviews with music students at a university in Sweden.The results highlight that all of the informants feel that they are affected in a negative way by their nervousness. Signs of nervousness are butterflies in one's stomach, perspiration and negative thoughts prior to the actual concert situation. Those symptoms may deal with the idea of not being adequately prepared, a disastrous performance in general or simply playing wrong notes.During a performance they occasionally find it hard to stay concentrated, and thoughts about other things tend to get more focus: who is listening, what the audience will think or perhaps something as irrelevant as what the performer wants to eat for supper. Only one of the informants expressed that she felt a certain type of positive excitement about getting on stage before a concert.</p>

<p>Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.</p><p>Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.</p><p>Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.</p><p>Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.</p> / <p>This degree project is a study about in what way pedagogues in a South African preschool consider that music means to children. I travelled to South Africa for three weeks on a study trip that was organized by Karlstad University. I interviewed two pedagogues and the principal at a preschool, to answer my question at issue: In what way do the South African pedagogues consider that the music means to the children and how do they use music in their pedagogical work?</p><p>The pedagogues in the South African preschool think that music has a meaning for children in many different ways. The people I interviewed think that music are connected to feelings and agreed about the happiness the children showed in relation to music. They regarded that music stimulates learning abilities in a positive way and is important for the children’s ability to develop their language. Music is an important part of the pedagogical work in the South African preschool. They sing with the children several times a day.</p><p>My expectation with this project is that my experiences shall be forwarded to other pedagogues in preschool as well as people in general.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att se hur lärare arbetar med ämnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre ämnen; musik, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Vilka faktorer påverkar lärares användande av etnisk musik? Vilka vinster lärare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primärkälla. Svaren på intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod. Det resultat jag fick utifrån svaren på intervjuerna är att lärarna inte använder sig av etnisk musik i någon större utsträckning. Detta beror på olika orsaker, såsom okunskap, rädsla, tidsbrist, elevdemokrati och prioriteringar. Lärarna skulle däremot gärna arbeta mer med etnisk musik, då de anser att den gör undervisningen konkret för eleven samt att man kan nå ut till alla elever på ett bra sätt. I den avslutande diskussionen har jag tagit upp ytterligare orsaker till det knappa användandet av etnisk musik, bland dem märks läromedelsbrist, styrdokumentens utformande och lärarutbildningens prioritering. </p>