I och med att en genrebreddning kommit till stånd inom musik- och kulturskolor, bedrivs numera på många håll i landet folkmusikundervisning i musik-/kulturskola. Min egen bakgrund som folkmusiklärare på nyckelharpa och fiol medför ett intresse att undersöka hur olika faktorer påverkar folkmusikens ställning inom andra musik- och kulturskolor i mitt hemlän och vilken uppfattning musiklärare i Örebro län har om att använda folkmusik i sin undervisning. Syftet är att få vetskap om vilket folkmusikaliskt material och vilken metodik som används i folkmusikundervisningen, om lärarna anser att folkmusikundervisning behövs och varför. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med nio musiklärare på fem musik- och kulturskolor och som använder svensk folkmusik i sin undervisning. De intervjuade lärarna har olika erfarenhet beträffande instrument, utbildning, antal år i yrket och folkmuaikalisk bakgrund. Lärarna är eniga om att det är viktigt med ett varierat utbud av genrer i musik- och kulturskolan, att bredda sig och undervisa i olika musikstilar. I det folkmusikaliska lärandet slår de vakt om kulturarvet, fokuserar på låtutlärning och ger uttryck för att gehörsspel och notspel kompletterar varandra i folkmusikundervisningen. Något som också betonas är att eleverna skall få en upplevelse genom musiken. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas uppfattning om att använda folkmusik i sin undervisning främst syftar till att föra det folkmusikaliska arvet vidare, att förkovra eleverna i gehörsspel och att ge eleverna av den musikaliska gemenskap som folkmusiken bidrar till. En rimlig slutsats är därför att folkmusik kan fylla en viktig funktion i musik-/kulturskolans undervisning. Nyckelord: Folkmusikundervisning, kulturarv, gehörsinlärning, notinlärning, musikskola, kulturskola, musikpedagogik, genrebredd.

Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet. Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality. Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier. Vi har studerat de intervjuade pedagogernas syn på rytmik och musikalitet samt likheter och olikheter i deras uppfattningar. Det vi har sett under arbetets gång är att vissa begreppsdefinitioner inte var så självklara som man först kunnat tro. Pedagogerna ser olika på begrepp beroende på vilken erfarenhet de har bakom sig. Sedan kan man ställa sig frågan hur djupgående man ska definiera vissa begrepp. Risken är kanske att man fastnar i begreppsdefinitioner istället för att komma till kärnan, som i denna uppsats är att ta reda på tre rytmikpedagogers syn på begreppet musikalitet. Ämnesord: Musikalitet, musikalitetssyn, rytmik, Jaques-Dalcroze, von Bülow.

Syftet med min undersökning är att se hur lärare arbetar med ämnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre ämnen; musik, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Vilka faktorer påverkar lärares användande av etnisk musik? Vilka vinster lärare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primärkälla. Svaren på intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod. Det resultat jag fick utifrån svaren på intervjuerna är att lärarna inte använder sig av etnisk musik i någon större utsträckning. Detta beror på olika orsaker, såsom okunskap, rädsla, tidsbrist, elevdemokrati och prioriteringar. Lärarna skulle däremot gärna arbeta mer med etnisk musik, då de anser att den gör undervisningen konkret för eleven samt att man kan nå ut till alla elever på ett bra sätt. I den avslutande diskussionen har jag tagit upp ytterligare orsaker till det knappa användandet av etnisk musik, bland dem märks läromedelsbrist, styrdokumentens utformande och lärarutbildningens prioritering.

Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten? Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen. Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten. Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten? Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen. Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten. / This degree project is a study about in what way pedagogues in a South African preschool consider that music means to children. I travelled to South Africa for three weeks on a study trip that was organized by Karlstad University. I interviewed two pedagogues and the principal at a preschool, to answer my question at issue: In what way do the South African pedagogues consider that the music means to the children and how do they use music in their pedagogical work? The pedagogues in the South African preschool think that music has a meaning for children in many different ways. The people I interviewed think that music are connected to feelings and agreed about the happiness the children showed in relation to music. They regarded that music stimulates learning abilities in a positive way and is important for the children’s ability to develop their language. Music is an important part of the pedagogical work in the South African preschool. They sing with the children several times a day. My expectation with this project is that my experiences shall be forwarded to other pedagogues in preschool as well as people in general.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis det.

The purpose of this essay was to find out how violin students apprehend their tuition and if it is possible to achieve good results without negative comparison or competition. The examination is based on eight in-depth interviews with violin students between 8 and19 years of age. All of the students had a strong will to develop and to feel satisfied with their achievements. Almost all of them agree that some degree of comparison and competition between violin students does exist. Although some of the students had seen negative sides of such competition, they agree on comparison as a good thing as long as it´s positive.

Can you force a child to sucess, and when do the supportiv corset become a straitjacket? In this essay you can read about several ways to get a child to feel worthy as a person and use its own will in several ways. It's viewed from several different aspects but most of all it's about children who play musical instruments and parents who wants there kids to get sucessful. I have interviewed four musicians and musicteatchers to see how they were raised and how it has affected the way they are teatching there own students today. My little inquiry shows that people have a stong will and that you can come far if you hade supportive people around you.

No description available.

No description available.

No description available.