Normer, vanor och musikinstrument är en jämförande studie som syftar att undersöka högstadieelevers instrumentpreferenser ur ett genusperspektiv i och utanför skolan samt musiklärares resonemang kring genusmedvetenhet och normer gällande val av musik-instrument. Studien tar avstamp i styrdokument och tidigare forskning kring musik i ett genusperspektiv. Metoden i studien består av enkätundersökningar riktade till elever och lärare i två högstadieskolor som svarat på frågor angående val av musikinstrument samt musikinstrument i ett genusperspektiv. Resultatet visade att flera av de musik-instrument som studerats i tidigare forskning fortfarande har samma stereotyper kring genus, men resultatet indikerade även att flera instrument har eller är på väg att få en neutralare könskodning. Studien visade också att såväl elever som lärare har en med-vetenhet kring genus och att en märkbar del av dem står fast vid att genus inte skall vara ett hinder vid val av instrument. Slutsatsen av studien var att lärarens aktivitet angående genus i musikundervisningen samt förebilder som spelar instrument med normbrytande könskodning spelar en avgörande roll kring musikämnets framtida jämställdhet.

Musik är inte längre ett gymnasiegemensamt ämne och arbetet för musiklärare på gymnasienivå är i förändring. Denna studie undersöker hur ramfaktorer påverkar de lärare som undervisar i musik som individuellt val i svenska gymnasieskolor. Studien är byggd på kvalitativa intervjuer med några av dessa lärare och beskriver deras syn på de ramar som påverkar deras undervisning. Studien presenterar lärarnas syn på lektionssalarna, undervisningstiden och undervisningsmaterialet. Resultatet av studien visar att tiden är det som lärarna anser sig mest påverkade av men att det samtidigt finns en väldig dubbelhet i tankarna om tiden. I resultatet tas också upp hur ramar påverkar andra aspekter av lärarnas arbete och deras professionella relationer.

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik. Av de intentioner som sågs speglade i förorden var de bildande intentionerna de mest uppenbara. Resultaten visade också att manualer från såväl 1500- som 1700-tal speglar ett holistiskt synsätt som förenar teoretiska och praktiska kunskaper i musik i dess egenskap av bildande konstart. / The aim with this study was to look deeper into educational thoughts of tradition and with a music educational interest of knowledge investigate the intentions and conventions behind the communication of musical knowledge in historical manuals. Prefaces from four manuals from two different centuries were studied; an instrumental manual and a music theory manual from the 16th century, and an instrumental manual and a music theory manual from the 18th century. The manuals were Silvestro Ganassi’s Opera intitulata Fontegara dated 1535, Thomas Morley’s A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke dated 1597, Johann Joseph Fux’ Gradus ad Parnassum dated 1725 and Johann Joachim Quantz’ Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen dated 1752. The prefaces were analyzed in three levels with a combined method, to investigate how musical knowledge was communicated both on an individual level and on a more socially orientated level. The theoretical approach in this study was cultural psychology, which made possible to scientifically shed light upon the relation between individual and traditions and thereby connect this study to the music educational practice of today. The intentions that were found most clearly mirrored in the prefaces were those concerning the process of musical formation. The results also showed that historical manuals from the 16th and 18th century represent a holistic wiew on music that cannot separate theoretical from practical knowledge as it is a unit in music as a bransch of art connected to the process of formation.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker vad som får gitarrelever, som spelat en längre tidsperiod vid en kulturskola i Sverige, att finna lust och motivation till att fortsätta sin instrumentalundervisning. Eftersom kulturskolan är en frivillig organisation får elevens egen vilja ett betydande inflytande på undervisningsinnehållet. Det är därför intressant att, ur ett elevperspektiv, undersöka vilka faktorer som får dem att finna motivation. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sitt musicerande, vad som motiverar dem, och hur motivationsteorier och forskning om lärande kan tillämpas i undervisningen på en kulturskola. En kvalitativ intervju, med tre informanter som vid intervjutillfället gick på högstadiet och gymnasiet, har genomförts. Resultatet visar på nio olika aspekter som ger upphov till motivation: valet av instrument, övningstid, musicerande i hemmet, musicerande utanför kulturskolans väggar, självförtroende och självkänsla, låtval på lektionen, spela eller öva, lärarens inverkan och elevens framtidsorientering. Samverkan mellan dessa nio olika aspekter stimulerar elevens motivation att fortsätta. Vilken kombination som motiverar den enskilde eleven går inte exakt att veta, eftersom elevernas behov varierar, men det kan konstateras att som lärare är det viktigt att förmå ta elevens perspektiv för att finna ut de aspekter som motiverar till fortsatt musikaliskt lärande.

Barn i grundskolan känner igen klassisk musik i undervisningen från vardagliga sammanhang, exempelvis filmmusik, men är ofta omedvetna om sin kunskap. För att dessa barn och barn utan förkunskaper om klassisk musik ska få en förståelse, granskades olika läromedel som skulle kunna vara ett stöd. Föreliggande studie undersöker hur 11 olika läromedel för barn i grundskolan framställer klassisk musik, från 1946 fram till 2016. Kulturarv och därmed även klassisk musik är betydande beståndsdelar inom musikpedagogiken idag. Forskning kring förändringen av dessa kan ge en inblick i vad som kommer att ske och vilken nytta vi kan ha av det förflutna. En förändring inom samhällssyn, skolreformer och teknologi har påverkat musikundervisningsinnehållet, vilket även speglas i läromedlen. I resultatet och diskussionen framgår hur detta har influerat framställningen av klassisk musik i tryckta läromedel och vilken nytta lärare kan ha av gamla läromedel.

The study examines how different music teachers in secondary school and high school motivate their students and gives feedback in the music classroom. The study has been done together with five music teachers where individual interviews have taken place in the school where the informants work at. The music teachers have all been active in the school sector in different long time and have all different specialist areas in the subject of music. The result of the study shows that the music teachers motivate their student in different ways depending on the group dynamics and class composition that prevails and what motivational factors each individual student is driven by. The result also shows that feedback is an ongoing process that takes place all the time in the music classroom and that good feedback is important for students motivation.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om klassrummets betydelse i förhållande till musikpedagogik. Utgångspunkten var att få mer vetskap om hur rumsmiljön påverkar musikpedagogiken och hur det med hjälp av enkla medel går att påverka undervisningen genom att manipulera det befintliga rummet och hur det i så fall påverkar eleverna men också läraren. Detta utfördes metodiskt genom filmade observationer samt intervjuer med musikpedagogen vid tre återkommande tillfällen under samma typ av undervisningssituationer. Vid varje tillfälle observerades klassrummet utifrån tre olika förutsättningar som därefter analyserades. Studiens resultat påvisar att enkla förändringar i klassrummets förutsättningar förändrar elevernas beteende men även pedagogens agerande. Resultatet indikerar bland annat ökad koncentration, fokusering samt trygghet. Studiens tvärvetenskapliga ansats där musikpedagogik kombineras med infallsvinklar från arkitekturdesign med fokus på musikundervisning i klassrummet kan bidra till det musikpedagogiska forskningsfältet.

Digitala verktyg har idag fått en allt större betydelse inom skolan och dess musikundervisning där såväl läromedel som pedagogiska strategier har kommit att utvecklas igenom den digitala närvaron i rummet. Syftet med denna studie var därav att undersöka digitala verktyg samt hur de tillämpas av pedagoger inom musikundervisning på gymnasiet. Vidare åsyftades också att undersöka vilka möjligheter/svårigheter som pedagogerna själva upplevde att digitala verktyg kunde bidra till. Studien utgick sedan ifrån hermeneutik och en kvalitativ metod där intervjuer med tre pedagoger på en gymnasieskola genomfördes för att bilda det analytiska materialet. Resultatet av studien visar på en återkommande tillämpning av digitala verktyg inom såväl hårdvara som mjukvara samtidigt som pedagogerna också tillämpar digitala verktyg inom ett stort antal olika områden. Pedagogerna upplevde dessutom att möjligheter/svårigheter kunde uppstå via ett tillgängligt musikaliskt material och en förenklad anpassning samtidigt som tekniska problem och juridiska aspekter kunde skapa utmaningar.