Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare resonerar kring och motiverar undervisning i musikhistoria i grundskolans senare år, årskurs 7–9. Det empiriska material som samlats in är inhämtat genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex musiklärare. Två lärare från Stockholm, två från Göteborg och två från Malmö. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett historiebruksperspektiv. Tidigare studier inom detta område har visat på hur lärare i historieundervisningen delvis låter individuella preferenser påverka urvalet av material samt att modern historia ofta är det som anses vara mest relevant för ämnets syften. Att elever och lärare uppfattar historieundervisning som nyttigt för att förstå vår identitet och vår plats i historien redovisas också för i tidigare forskning. I en musikpedagogisk kontext visar tidigare forskning även på svårigheter i att definiera en musikalisk kanon och vad som bör ingå i denna för att sammanfatta och redovisa en komplex musikhistoria. Nya värderingar och normer växer fram som även det påverkar komplexiteten inom detta fält. Kursmål och läroplaner för musikämnet är vagt och öppet definierade vilket också fått lärare i musik att förhålla sig mer individuellt till urval av material där egna och andra lärares preferenser får styra över urvalet snarare än formella styrmedel. Resultatet i denna undersökning visar på att musiklärare ser på musikhistoria som något som kan bidra till att förstå och stärka den mänskliga identiteten samt förstå vår plats i historien, både ur ett musikaliskt perspektiv och i ett bredare mer allmänhistoriskt perspektiv. Analysen av lärarnas svar i studien visar på att de använder sig av olika typer av historiebruk beroende på syftet med undervisningen i musikhistoria. Det visar även på att individuella preferenser är rådande i urval av material till musikhistorieundervisning samt de inneboende svårigheterna i att ta fram ett material som täcker hela musikhistorien, komplexiteten i att definiera en klar bild av vad som bör ingå i en sammanfattning och förmedling av musikhistoria.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i ämnet musikproduktion på gymnasiet förhåller sig till förinspelade loopar och samplingar i sin undervisning med elever. Genom att intervjua fyra musikproduktionslärare på olika gymnasieskolor har vi undersökt hur de använder olika musikprogram i datorn för att hjälpa eleverna att utveckla deras kreativitet. Att lära ut ett ämne som är kreativt och väldigt personligt kan vara komplicerat när det sker på en gymnasieskola som har många ramfaktorer att förhålla sig till. Eleverna vill förhoppningsvis hålla på så mycket som möjligt med att producera och spela in musik medan kursplanen för Musikproduktion 1 pekar på att det ska vara en tekniskt grundad kurs där orden skapa och kreativitet lyser med sin frånvaro. Resultatet visar att loopar och samplingar är ett bra och kreativt redskap att använda i skolmiljö när det handlar om att snabbt komma igång med skapandet av musik och låtskrivande. Riskerna lärarna ser med att enbart skapa med musik med loopar är att man inte utvecklar tillräckligt goda instrumentkunskaper och att man blir lidande rent musikteoriskt.

Studien handlar om hur musiklärare som undervisar i årskurserna 7–9 i Finland respektive Sverige uttrycker sig om ensemblespelens funktion i musikundervisningen. Syftet med denna kvalitativa studie är att med förankring i relationell pedagogik, analysera och beskriva musiklärares syn på ensemblespel samt sin egen musikundervisning i relation till kursplanens direktiv. Genomförandet av studien gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare där deras erfarenheter och utlåtanden ligger i fokus. Resultatet av deltagarnas uttalanden visar på vikten avkollegial samverkan för utvecklingen av undervisningskvalitén samt att musikundervisning kanske kan användas till ett större ändamål. Genom att elever får musicera tillsammans kan det bidra till personlig utveckling i form av ökat självförtroende samt främja utvecklingen av deras sociala förmågor och som relationella individer.

Young people’s recreational activities are based on, contain or are framed by music, where by choosing music and applying knowledge about styles they construct their identities and lifestyle projects. This study explores the relationship between music activities at school and in leisure time, how young people use and perceive music in these two environments and in what way they interact. Theories and research on late and post modernity, social construction, media, youth culture and music education are utilized in this study. Concepts such as authenticity, individualization, reflexives, aestheticization and makeability are concerns in the processing of the empirical data. The study is based on a survey, observations and interviews where three musical environments in two different upper secondary schools were investigated. 83 third-year pupils completed the survey, out of whom I interviewed 29 pupils. Music is pictured as an activity and a positioning of the individual in a social context, or as a construction of identity, as I prefer to put it. Emotions are essential in music, and according to the pupils emotions are created by the musician, mediated in music and interpreted by the listener. It is important to be authentic and to have a unique identity, which is possible to achieve in music. In the study pupils equal music to emotions and emotions to the self, which I define as Music = feelings = I. Music symbolizes cultural affiliation, lifestyle choices and ethical standpoints described in stereotypes which young people gather from various attributes and combine personally depending on the time and cause. It seems important to be open-minded and creative, which can be promoted by music activities according to the pupils. Music as a characteriser of identity seems to be at stake both in leisure time and at school. Based on the notion that young people’s behaviours are seismic readings of tendencies in society, this study implies that upper secondary school music activities are cultural investments in identity and in the students’ life projects.

Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken. Mina slutsatser är att pianot har flera roller i ett samspel med andra musiker. Pianisten kan spela melodi, rytmik, harmonik och även alltihop samtidigt. Pianot fungerar väldigt bra som soloinstrument men också som ett samspelsinstrument. Vad som gör att pianots plats i folkmusiktraditionen är väldigt liten är bland annat dess opraktiska storlek. Jag har också kommit fram till att pianot tillför en ny klang, ett nytt sound till svensk folkmusik. / The purpose of this study is to acquire a glimpse of how the piano is used in Swedish folk music. The background chapter deals with folk music groups and the development of instrumentation in Swedish folk music. I have interviewed three active folk music pianists, listened to and analyzed their playing style. There is also a CD with music examples from the interview sessions. We discussed the characteristics of their own playing, their attitudes to folk music tradition, the piano's possibilities and limitations, and the role of the piano in Swedish folk music. My conclusion is that the piano functions on several levels while interacting with other musicians. Pianists can play melody, rhythm, harmony, and all of this simultaneously. The piano works very well as a solo instrument, yet also as an ensemble instrument. The small role of the piano in Swedish folk music may be due to its impractical size. I have also discovered that the piano contributes to a new sound to Swedish folk music.

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor; Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt?   Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet.   I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel. Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng. Det kan även skilja hur musikerna använder dynamik i spelet för att skapa sväng. Musikerna är dock eniga om rytmens/synkopers betydelse för sväng. / The purpose of this study is to acquire a better understanding of how folk musicians and jazz/pop musicians view the concept of groove. To answer this, four research questions were used;   How do we create groove? What does a musician focus on in the creation of groove? Are there differences between folk musicians’ and Afro-musicians’ opinions on groove? And if so, how do the opinions differ?   I have interviewed six musicians; three Swedish folk musicians and three Afro-musicians. The study is based on their opinions, in addition to research and literature in this subject.   The material is broken down into different themes; beat variations and rythm, beats, timing, dynamics and communication. The study demonstrated that there are certain differences and similarities between the two genres and the opinions of those interviewed on the subject. Among other things, the study showed that the musicians had different ways in relating to the beat, and different ways to apply dynamics in their music to achieve groove. The musicians are unanimous in their view of the importance of syncopations in relation to the beat.

Arbetet behandlar orsaker till ett kreativt motstånd och flöde. Mitt syfte är att ta reda på vad som driver människor att skapa inom området för låtskrivare/artister. Hur hanterar man idétorka och ”skrivkramp” och finns det någon metod för att upprätthålla ett kreativt flöde? Jag har intervjuat sex personer som alla är verksamma som låtskrivare och artister samt använt mig av litteraturstudium. I mitt arbete har jag kommit fram till att skrivkramp kan uppstå av många olika anledningar. Något som de har gemensamt är att alla verkar vara i behov av självvald ensamhet för att komma in i ett kreativt flöde. / The study deals with the causes of creative resistance and flow. My purpose is to examine underlying causes of creating in the field of songwriter / artists. How does one deal with resistance, and is there a method to maintain a creative flow? I have interviewed six people who are active as songwriters and artists, as well as consulting relevant texts. During the study, I have concluded that everyone in one way or another has experienced "writer's cramp", but for different reasons. What appears to be common, is that everyone exhibits a need of self-chosen solitude to attain a creative flow.

I det här arbetet har jag undersökt hur fiollärare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella områden som de lägger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mål var att välja fiollärare med utbildning från musikhögskola, men för övrigt med så varierande bakgrund som möjligt. Jag har ställt intervjusvaren mot några klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till några nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen. Jag ser istället likheter mellan informanternas undervisning och de klassiska metoderna. Momentens syfte kan dock variera. I folkmusikundervisningen används gehörsundervisning i alla åldrar. Informanterna tycker det är viktigt att eleverna tycker det är kul att spela fiol och musicera och att man lättare når fram till musicerandet om man utgå från gehöret. / In this study, I will examine how violin teachers with roots in folk music teach, and if there are any areas which they prioritize and why. I chose to make a qualitative interview with five interviewees. My goal was to choose violin teachers who had studied at a colleges of music, but also with as varied a background as possible. I have set interview responses against some classical violin methods. I have not reached any new perspective or angles in folk music teaching. Instead, I see similarities between the interviewees’ teaching and the classical methods. The aim for the methods may vary. In folk music, ear training is used among all ages. The interviewees think it is important that students enjoy playing the violin and to make music. It is easier to understand and grasp the music if you begin with ear training.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gällande jämställdhet och lärares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populärmusik på gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhållningssätt och handlingar vid ensembleundervisning utifrån ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen på genus som en social konstruktion, där genusmönster genereras i möten mellan människor, genom ständig upprepning av handlingar och beteenden. För att få svar på mina frågor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelärare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen på jämställdhet och människors lika värde är grundläggande för hela under­visningen. Tillvägagångssätten för hur pedagogerna hanterar jämställdhet i en­sembleundervisningen skiljer sig något. De lyfter fram olika aspekter rörande äm­net och knyter an till styrdokumentens föreskrifter på varierande vis, men samlas kring åsikten att synen på jämställdhet påverkar det pedagogiska arbetet såväl i mötet med eleverna som på ett kollegialt plan. / The purpose of this study is to investigate the relationship between the national policy documents regarding gender perception and how teachers are dealing with this in ensemble education in jazz and popular music in the Swedish upper secondary school. I have chosen to analyze the attitudes and actions of ensemble teachers from a gender perspective. This study is based on the perception of gender as a social construction,, where gender patterns are generated in the interaction between people, through constant repetition of action and behavior. In an attempt to answer these questions, I conducted semi-structured qualitative interviews with four current teachers at four upper secondary schools. After analyzing the interview material, the result shows that all the participants believe that the perception of gender and human equality is fundamental in the field of education. The procedures for how educators handle equality in ensemble teaching differ slightly. They highlight various aspects of the subject linked to policy documents governing the various ways. The teachers agree that perception of gender affects the educational work, both through interaction with the students, as well as on a collegiate level.

Abstract This study is to finding out how second language teachers can use music as a method to teaching multilingual students in Swedish as a second language. This study even deals with assets and challenges using music as a method in teaching and learning Swedish as a second language. To answer these questions, data was collected by interviews with three pedagogues who have experiences from teaching in Swedish language with music as a method. The result shows that music helps multilingual students to learn Swedish as a second language both in an individual level and in a group level. With music you can practice accent, vocal clang, pitch, and rhythmics. Music has a social influence and creates safe atmosphere in the classroom. It even creates a place of meetings between different cultures and generations. This way of working requires a brave, flexible and a direct pedagogue. There are different ways of working with music as a method in second language teaching. The students can translate favorite songs from their homelands and then teach their classmates the same song in both languages. Together you can create your own songs connected to other theoretical subjects in school. The students can shape music and songs by drawing pictures and then let them write texts to their own pictures. What is obvious is that music promotes second language progress.