Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i ämnet musikproduktion på gymnasiet förhåller sig till förinspelade loopar och samplingar i sin undervisning med elever. Genom att intervjua fyra musikproduktionslärare på olika gymnasieskolor har vi undersökt hur de använder olika musikprogram i datorn för att hjälpa eleverna att utveckla deras kreativitet. Att lära ut ett ämne som är kreativt och väldigt personligt kan vara komplicerat när det sker på en gymnasieskola som har många ramfaktorer att förhålla sig till. Eleverna vill förhoppningsvis hålla på så mycket som möjligt med att producera och spela in musik medan kursplanen för Musikproduktion 1 pekar på att det ska vara en tekniskt grundad kurs där orden skapa och kreativitet lyser med sin frånvaro. Resultatet visar att loopar och samplingar är ett bra och kreativt redskap att använda i skolmiljö när det handlar om att snabbt komma igång med skapandet av musik och låtskrivande. Riskerna lärarna ser med att enbart skapa med musik med loopar är att man inte utvecklar tillräckligt goda instrumentkunskaper och att man blir lidande rent musikteoriskt.

The study explores and discusses the expression of authenticity and identity in relation to the use of archived material and tradition. For this purpose the study relies on multimodal discourse analysis of two works: the music video for Vargtimmen, by the band Hedningarna, as well as the video for Ramunder, by the band Garmarna. The two bands are rooted in the field of scandinavian folk music but have come to explore new and different contexts for this tradition. As such this study explores how ideology and ideals, tied to tradition, have come to be manifested or rejected in the recontextualization present in the new work as an expressed chronotope. This analysis is also grounded in interviews carried out with Totte Mattsson from Hedningarna and Stefan Brisland-Ferner from Garmarna. The analysis is as such broadened from the specific work and takes on a wider perspective, trying to identify how parts of history and tradition have come to be adapted and transformed in not only the work but also in practice. A practice that has been informed by their respective practitioners' approach to the use of history as are source. The study concludes by presenting authenticity as a sort of successfully conveyed ‘proof’ of knowledge. Knowledge regarding original context, new context as well as an understanding for the personal role in recontextualization. Identity can be said to be found in the management of that personal role.

In this report, I examine a part of the teaching of computer programming in a Swedish ”gymnasium”, carried out through the course ”Programmering A”. In this beginner course, students, often in heterogeneous groups, are taught the basics of using a programming language. However, quite a few pupils are facing problems in completing the course. Especially, the construction and use of ”for-loops” (in the programming language C++) seems to be hard to master. The report focus on the making and practising of a student-oriented excercise, which uses both visual and problem-oriented means to teach ”for-looping” in a way that makes learning easier, and also stimulates the students' creativity. Pros and cons with this excercise are discussed in the report, within the theoretical framework of the mathematician Papert and his ”constructionism”, as well as with some Swedish constructionist studies. The report is based on a qualitative study of three small student groups performing the excercise, at a ”gymnasium” in Sweden.

Syftet med studien är att undersöka vilka moment som gymnasieelever tycker är svårt i kursen Programmering 1. De frågeställningar studien söker att besvara är följande: 1.    Vilka moment beskriver eleverna som svåra att förstå och klara av i kursen Programmering 1. 2.    Hur beskriver eleverna att de hanterat svårigheterna i Programmering 1 för att nå kursmålen.  3.    Hur upplever eleverna upplägget och undervisning i kursen Programmering 1? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod och semistrukturerad intervju med sex elever som har haft kursen Programmering 1.  Resultatet visar att de flesta eleverna som intervjuades upplevde att loopar var ett av de svåra momenten i kursen Programmering 1.

This study seeks to explore the opportunities and boundaries of creating music as a solo guitarist with different electronic tools. These tools refer to samples, loops, and effects. Furthermore, this study aims to discover the opportunities existing in Logic Pro X for creating more randomized music. To achieve this, I use different samplers and MIDI-plugins and explore the different ways to bring forward the improvisational element in these. I also investigate how, and if, the use of samples and loops have an influence on my improvisations and compositions. The result of this study is a self-composed suite, consisting of three parts. In these three parts, I use all the techniques and methods I assembled over the course of this study. The study concludes that the use of samples, loops and effects had a notably influence on my compositions and improvisations. My compositions took a more unconventional form of composing, the use of graphical charts, and my improvisations became somewhat notably influenced by the effects being used or the samples being played.   I also discovered different ways and techniques to modify, manipulate and randomize sounds using Logic Pro X. / <p>Arvid Andersson, elgitarr</p><p><em>Kaoset </em>- Arvid Andersson</p><p><em>Viskningarna </em>- Arvid Andersson</p><p><em>Hemmet</em> - Arvid Andersson</p><p></p>

The Stream API was added in Java 8. With the help of lambda expressions (anonymous functions), streams enable functional-style operations on sequences of elements. In this project, we evaluate how streams perform in comparison to imperative loops in terms of execution time, from the perspective of how streams are commonly used in public GitHub repositories. Additionally, two algorithms are implemented with and without streams, to assess the impact of stream usage on algorithmic performance. Parallel streams are only examined briefly due to their infrequent usage. We find that sequential streams in general are slower than imperative loops. However, stream performance heavily relies on how many elements are being processed, which is referred to as input size. For input sizes smaller than 100, most stream pipelines are several times slower than imperative loops. Meanwhile, for input sizes between 10 000 and 1 000 000, streams are on average only 39% to 74% slower than loops, and in some cases, they even slightly outperform them. Additionally, we observe that using streams when implementing algorithms in some cases leads to much slower execution times, while in other cases, it barely affects the execution time at all. We conclude that stream performance primarily depends on input size, presumably because of the high overhead abstraction cost of creating streams, but their performance also depends on other factors, such as operation type and pipeline length. / Med Java 8 introducerades streams. Med hjälp av lambda-uttryck (anonyma funktioner) möjliggör streams användandet av funktionella operationer på sekvenser av element. I detta projekt mäter vi hur streams presterar i jämförelse med imperativa loopar med hänsyn till exekveringstid, från perspektivet av hur streams vanligen används i publika GitHub-projekt. Parallella streams undersöks endast i begränsad utsträckning, på grund av hur sällan de används. Resultaten visar att streams överlag är långsammare än imperativa loopar. Skillnaden i prestanda beror dock starkt på indatastorleken, det vill säga hur många element som streamen bearbetar. För indatastorlekar mindre än 100 element är streams ofta flera gånger långsammare än deras imperativa motsvarigheter. Samtidigt är streams i genomsnitt endast 39% till 74% långsammare än imperativa motsvarigheter för indatastorlekar mellan 10 000 och 1 000 000 element, och i några fall är de till och med något snabbare än imperativ kod. Vidare observerar vi att användning av streams vid implementation av algoritmer i vissa fall leder till mycket längre exekveringstider, medan det i andra fall knappt påverkar exekveringstiden alls. Vi drar slutsatsen att prestandan av streams främst beror på indatastorlek, men också på andra faktorer, såsom operationstyp och hur många operationer som används i en pipeline.