Syftet med denna studie var att genom aktionsforskning undersöka vilka påverkningsbara musikpedagogiska faktorer som visar sig gällande nivåanpassning av den Amerikanska jazzsaxofonisten George Garzones jazzimprovisationsmetod The Chromatic Approach (TCA). Aktionsforskning tillämpades som vetenskaplig metod där en progressiv nivåutveckling av varje students musikaliska möjligheter till anammande av TCA utarbetades. Tre interventioner genomfördes totalt, två med en Kungl. Musikhögskolestudent och en med en Gymnasiestudent. Bakgrunden till studien ligger i vikten av att som musiker få utveckla förmågan till genrebrytande improvisation, en motverkan mot att fastna i givna och stigmatiserade musikaliska bojor som kan kväva studentens nyfikenhet och lust till utveckling av den egna unika musikaliska rösten. Studiens resultat och analys visade på utkristalliserade faktorer som under utvecklingsprocessen arbetats fram och tydliggjorts där vikten av musikpedagogiska förberedelser med nykomponerade övningar behövdes för att nivåanpassa med hänsyn till instrumentteknisk nivå och även till respektive students musikteoretiska förkunskaper. I studiens avslutande diskussion problematiseras aktionsforskningsmodellen som vetenskaplig utgångspunkt för pedagoger som genom sin forskning får dubbla roller. Pedagogen och forskaren i samma person.

Detta är en kvalitativ studie av de pedagogiska idéer som legat till grund för barnmusikverksamheten ”Farbror Fläskkorvs Musikverkstad”. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i Stockholms innerstad mellan 1985 och 2007 och tusentals förskole- och fritidshemsbarn har kommit i kontakt med den. Studien baseras på intervjuer och en gruppdiskussion med tre av verksamhetens nyckelpersoner. De idéer som intervjupersonerna beskriver och diskuterar kan kopplas till progressiv pedagogik. Verksamheten har präglats av ett situationsbaserat och processinriktat pedagogiskt arbetssätt och stor hänsyn har tagits till barnens perspektiv. En central aspekt har varit att stärka barnens musikaliska kunskaper och färdigheter genom att skapa lustfyllda aktiviteter. Studiens resultat presenteras i relation till ett urval av pedagogisk litteratur med progressiv inriktning. Vidare görs en kritisk diskussion av progressivismens idéer jämfört med traditionell pedagogik. / This is a qualitative survey of the pedagogical ideas that have been fundamental in "Farbror Fläskkorvs Musikverkstad", a group that conducted musical activities for children. The group was active in downtown Stockholm between the years 1985 and 2007, and during this time they made contact with thousands of children. The survey is based upon interviews and a group discussion with three of the key persons in the group. The ideas that the interviewees describe and discuss can be linked to progressive pedagogy. The activities have been characterized by a situation based and process-oriented pedagogical approach, and with great respect for the child's perspective. One central aspect has been to strengthen the childrens' musical knowledge and abilities by creating joyfulness. The results of this survey is presented in relation to chosen pedagogic litterature with progressive focus. Furthermore, a critical discussion is made, where progressive ideas are compared to those of traditional pedagogy.

Syftet med denna studie är att definiera kunskapskravet karaktärisktisk stil genom kollaboration och kvalitativa intervjuer, med utgångspunkt i hur några musiklärare på grundskolan bedömer och definierar karaktäristisk stil. Studien är grundad i teorin hermeneutik vilket har genomsyrat metoden. 4 musiklärare på grundskolan kontaktades för att göra en bedömning av 3 elevkompositioner, för att sedan göra en uppföljande intervju. I resultaten ses att karaktäristisk stil är något som är svårt att bedöma eftersom innebörden är svår att förstå. Tre tolkningar av karaktäristisk stil har framkommit i denna studie, ”genre/musikstil”, personlig stil” och ”det unika verket”. Det öppnas även upp för att dessa tre tolkningar kan användas tillsammans för att ringa in en kompositions karaktäristiska stil genom tre olika aspekter. Det har även framkommit två olika synsätt på hur karaktäristisk stil förhåller sig till fungerande form.  Syfte och process i musikskapandet är centralt för bedömning av karaktäristisk stil och för att synliggöra karaktäristisk stil.

Syftet med denna undersökning är att studera hur ett antal pianolärare, verksamma på olika kulturskolor, ser på motivation och om det tycks finnas en relation mellan notbunden samt gehörsbaserad undervisning och motivation. Även elever till dessa lärare kommer att bli intervjuade om hur de ser på motivation för att undersöka om det finns en eventuell skillnad i uppfattning hos läraren och eleven när det gäller motivation. Vad lärarna och eleverna ger uttryck för kommer att formas i olika teman och på så sätt forma ett resultat. I diskussionen av studiens resultat tolkas konstruktionerna av begreppet motivation kopplat till tidigare forskning. Inom den svenska kommunala musik-och kulturskolan förekommer en mängd mål som skall följas, men är jämförelsevis med grund- och gymnasieskolan inte lika strikt eftersom det är en frivillig verksamhet. Lärarna som undervisar på kultur-och musikskola kan forma sin undervisning mer individuellt som även är tydligt i verksamheten. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma pianopedagoger och elever med olika musikalisk bakgrund på olika kulturskolor. Genom att analysera materialet utifrån analysverktyget diskursteori har diskurser tagits fram under sex olika teman om hur begreppet motivation framställs. Analysen visar att ämnet motivation är något som många ser som svårdefinierat och menar att det är fler än en parametrar som ger upphov till motivation. Ett exempel är att motivation först skapas av en yttre motivation som sedan utvecklas till en inre motivation. Några lärare uttrycker att motivation har en relation till genre, medan andra menar att motivation inte är något som skapas utav endast en musikgenre utan det är variation, vad som spelas på lektionerna samt hur det lärs ut som är det mest centrala och som genererar motivation. Några lärare som blivit intervjuade nämner ”den traditionella” undervisningen i musikskolan, där den klassiska musiken med ’mästare och lärling’-synen dominerade, som är på väg att förändras. Med förändring menas att fokus ligger mer på eleven och att utifrån elevens premisser forma lektionerna, samspelet i form av gruppundervisning som motivationshöjande faktor, att faktorerna roligt och lustfyllt kommer före övning och läxor m.m. De lärarkategorier som presenteras i inledningen visar efter analys att de flesta pianolärare som blivit intervjuade befinner sig under Grund och Elevorienterad.

Denna uppsats undersöker normer kring kön, ledarskap och musik som de gestaltas i dirigentyrket. Bakgrunden är kvinnors låga representation på dirigentposter i Sverige och vikten av ett perspektivskifte där normen synas istället för det avvikande. Detta innebär att kopplingar mellan dirigering och maskulinitet studeras som förklaring till mäns överrepresentation. Syftet är därför att genom observation dekonstruera dirigenten utifrån teorier om maskulinitet och symbolisk interaktion. Maskulinitetsteorier har delats upp i fyra teman; kropp, rationalitet, språkbruk och homosocialitet. Studien visade olika exempel på hur dessa faktorer spelade in i skapandet av maskulinitet och dominans hos dirigenterna. Studien visade också hur begrepp från symbolisk interaktionism kan användas för att förstå hur interaktionen mellan dirigent och ensemble är könsmärkt. Avslutningsvis diskuteras även vilka konstnärliga och musikpedagogiska konsekvenser som resultatet medför och hur det som utgångspunkt för ett normkritiskt perspektiv kan öppna för ett friare konstnärskap. Det kan potentiellt både utveckla dirigeringsundervisningen på högskola och folkhögskola men också hur dirigenten konstrueras till exempel i media eller i musikundervisningen på grundskola och gymnasium.

The purpose of this graduate thesis is to examine how pedagogues in leisure time centres carry out music education, in order to promote a meaningful free time for children. By this study I also want to develop my own educational skills to plan and lead meaningful musical activities in this school organisation. Research in this field is scarce, for that reason I have chosen to immerse in other music pedagogy fields that can be seen as relevant for this area of study. The leisure time centre has other preconditions and policies, but there are probably some aspects that can be transferred from research that inquire music education in compulsory school. The study is based on sociocultural theory, which includes the study of how individuals learn and develop resources to think and accomplish practical objectives that create meaningful aspects of our culture and environment. All of the important concepts that appear in the study are marked with cursive text. I have chosen a qualitative research method in form of interviews.   This study has developed my understanding about how music can have different meanings for pupils in the leisure-time centre. The result shows that there are different opportunities, preconditions and obstacles that regulates in what manner music is used. Among them how the pedagogues own musical knowledge, interests and experiences, but also their ability to listen to the pupils interests, needs and preconditions are seen as important factors to carry out a meaningful music education in the leisure-time centre. Access to good materials for example music instruments, an inspiring environment and how pedagogues plan the music education in this school form is also seen as significant aspects. The result has been possible to clearly compare with previous studies.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskolaser på sitt ämne. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ och den teoretiska ramen bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av ett narrativt analyssätt. I resultatet presenteras teman som kretsar kring vägen fram till didaktiklärartjänsten, synen på ämnet allmän musikdidaktik och en föränderlig undervisningsmodell. Resultatet visar på hur ett flertal engagerade personer påverkade de val läraren gjorde som ledde fram till didaktiklärartjänsten. Vidare presenterar resultatet en syn på ämnet som en bro mellan praktiska, metodiska kurser och övergripande pedagogiska kurser och vikten av professionell reflektion. Därefter redovisas lärarens sätt att utveckla ämnet Allmän musikdidaktik genom erfarenhet, litteratur samt utbyte med kollegor och studenter. I diskussionen lyfts tre sammanfattande teman fram vilka är synen på och undervisning i ämnet, ett praktiknära förhållningssätt samt att göra intryck på studenter. / The purpose of this study is to describe how a teacher in the subject of Music Didactics at a music college views his own subject. The scientific theory of the study is qualitative and the theoretical framework is based on a hermeneutic perspective. The data has been generated through unstructured and semistructured interviews with a teacher in the subject of Music Didactics at a music college. The interviews have been transcribed and processed using a narrative analysis method. The results present themes that tells about the road that lead to becoming a teacher in the subject, the view on the subject of general music didactics and the evolving of his teaching model. The results show how a number of committed individuals influenced the choices made by the teacher leading to the didactics teacher position. Furthermore, the result presents a view on the subject as a bridge between the practical, methodological courses and the theoretic, pedagogical courses. Lastly, the teacher's way of developing the subject of Music Didactics is presented through experience, literature and exchanges with colleagues and students. In the discussion, three summary themes are highlighted, which are the views on teaching the subject, a practical approach and the impression on students.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med musik ser ut i fritidshem utifrån ett lärarperspektiv. Utgångspunkten i studien har arbetats fram genom fyra centrala forskningsfrågor som berör hur lärare i fritidshem uppfattar att musik kan användas som ett pedagogiskt verktyg, vilka faktorer som påverkar hur lärare använder musik i fritidshem, vad lärare har för insikt i elevers musikintresse samt vilka problem eller svårigheter som lärare ser i arbetet med musik i fritidshem.För att analysera resultatet på det insamlade datamaterialet har studien använt sig av tidigare forskning, litteratur samt ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Studiens teori utgår från det sociokulturella perspektivet (Hwang och Nilsson, 2011) för att upprätta en analys, inom det sociokulturella perspektivet har appropriering (Säljö, 2000) varit ett viktigt inslag för att analysera resultatet, vilket kortfattat innebär innebär att ta till sig och bli förtrogen med sociokulturella redskap i olika sociala praktiker. De sociokulturella redskap som visar sig i föreliggande studie är exempelvis: instrument, digitala verktyg och lokaler.Studien kan visa att lärarna i fritidshem har olika arbetssätt och tankegångar kring arbetet med musik i fritidshem, men samtliga tillfrågade har någon form av agenda de utgår från i sitt personliga arbete med musik i verksamheten. Lärarna i fritidshem visar att de aktivt arbetar med att ta tillvara på elevers intresse när de spontant uttrycker en vilja att arbeta med musik i fritidshemmet. Studien visar även att arbetet med musik skiljer sig mycket i svårighetsgrad och hur pass väl utrustade lärarna är i form av kunskap och tillgång till material för att framhäva musik som ämne i fritidshemmet.Studien har som avsikt att belysa hur musik kan användas i fritidshem och varför det är viktigt att musik får ta plats i verksamheterna på samma sätt som andra ämnen i grundskolan.

Efter en utbytestermin till Sydafrika blev jag intresserad av hur en metod inom rytmik fungerar i ämnet musikteori. Rytmikens sätt att utgå från kroppen för lära sig är en konstrast mot hur undervisning i gehörs- och musiklära kan se ut där musik behandlas som ett kunskapsämne. Med utgångspunkt från begrepp ur teorin design för lärande har två lektioner i musikteori med rytmik- metod och dess resurser undersökts. I momentet melodianalys ska eleverna visa tonhöjdens riktning med en träpinne eller en boll. Syftet är att undersöka hur en design för lärande med en metod inom rytmik används för melodianalys. Forskningsfrågorna handlar om hur resurserna, träpinnen och bollen, fungerar som teckenskapare. Den andra frågan är hur de tecken två utvalda elever skapar med träpinnen ser ut. Metoden är kvalitativ och består av videodokumentation, multimodal transkription och analys av elevernas tecken på lärande. Resultatet visar att den grupp elever som använder träpinnen visar tonhöjdens rikting mer korrekt än gruppen elever som använder bollen. Bollens tecken för tonhöjdens rikting är lättare för elevera att läsa av och därmed följa. Bollen är dock svårare att hantera och inte tillgänglig för alla elever. De två utvalda elevera visar tecken på lärande genom att följa hur andra elever och lärare gör eller genom att kommunicera multimodalt med andra elever i grupp. Resultatet ställs mot tidigare forskning, jag ger egna förslag på ändringar och resursernas kroppsliga metaforer diskuteras.

The aim of this study was to investigate why musical instruments are not used more freely and frequently during activities as recess or at the after-school centres. A survey was executed among primary school staff in Piteå municipality, Sweden. The survey addressed past experience of musical activities, interest in music as well as individual extent of musical education. Participants were further asked to give a recollection of the accessibility of musical instruments in their workplace and eventually to reflect upon how satisfied they were with current accessibilities and work procedures considering the use of musical instruments. The outcome of the survey shows that there is a high accessibility of musical instruments in the primary school organization of Piteå municipality and that elementary teachers, as well as after-school centre teachers, often have formal musical education in their professional training. Despite these seemingly good conditions regarding musical practice, music is still treated differently from other topics and school activities. This could indicate that there are other elements, apart from actual musical competence, that are the source of these misconceptions and insecurities concerning musical instruments. One such element could be the individual experience of musical training and views on musical competence mediated within former teacher-student relations. Other elements include discourse and social structures within the teaching community, connected to views in larger society on culture and musicality, that could be the real cause of musical instruments not being used outside of musical classes. This study raises the question of what is to be prioritized in the school system. Should music teachers still be the only ones “allowed” to play instruments? Or should school staff put aside their own opinions and insecurities so that children may have a rich learning experience in music which further promotes development and progress? / Denna studie började med observationen att musikinstrument, även om de finns tillgängliga i skolans lokaler, inte används i någon större utsträckning utanför de lektioner som hålls av musiklärare. Syftet med den här studien är att förstå varför musikinstrument inte används mer ofta, och mer fritt, inom de verksamheter inom skolan som skulle kunna ha utrymme för det, såsom under rasterna eller fritidshemmens aktiviteter. En enkätundersökning har genomförts med lågstadielärare, musiklärare och fritidspedagoger i Piteå kommun. Deltagarna fick svara på frågor om deras tidigare erfarenheter av musikaliska aktiviteter, deras intresse för musik samt omfattningen av individuell musikalisk utbildning. De blev vidare ombedda att uppskatta tillgången till musikinstrument på deras arbetsplats och fick slutligen reflektera över hur nöjda de var med verksamhetens förutsättningar för musicerande och musikskapande aktiviteter. Utfallet av enkätundersökningen visar att det finns en hög tillgänglighet av musikinstrument i grundskolans lokaler inom Piteå kommun samt att lärare och fritidspedagoger ofta har tagit del av viss akademisk musikutbildning i sin pedagogiska utbildning. Trots dessa goda förutsättningar för musikaliska aktiviteter och musikskapande är musik fortfarande, som ämne och aktivitet sett, annorlunda betraktat jämfört med andra ämnen och aktiviteter inom skolans verksamhet. Musikinstrument, vilka skulle kunna ses som viktiga verktyg för lärande, ses istället som exklusiv utrustning som bara får användas av den som redan behärskar musik som konstform - såsom musiklärare eller kulturskolelärare. Studien väcker frågan om vad som ska prioriteras i verksamheten. Ska musiklärare fortsätta vara de enda som “får” använda och spela på musikinstrument? Eller är det dags att lärare och fritidspedagoger lägger diskursen och osäkerheten åsido så att barnen kan få tillgång till en rikedom av erfarenheter av musik som vidare främjar lärande och utveckling?