<p>I detta arbete har jag undersökt om det finns några skillnader på gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av inställningen till övning och tagit reda på om, och i så fall varför det uppstått skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex gitarrlärare, tre inom varje genre, som undervisar på olika nivåer. Svaren har varierat en del men jag har fått fram en generaliserad bild med en del skillnader, men också med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istället uppstått mycket på grund av media. De typer av skillnader som ändå finns beror istället på olika traditioner hos genrerna som notläsning, tonbildning och improvisation.</p> / <p>This study examines if there are any differences in practicing guitar in different genres. I have attempted to discover if there are any different views on practi-cing between the classical and Afro-american traditions, and if so, why.I have interviewed six guitar teachers who teach at different levels, three in each genre, to obtain answers to my questions. The answers have varied somewhat, as I have acquired a generalized picture with certain differences, yet also with many similarities. The persons interviewed have insisted that differences in the view of practicing between genres don’t really exist, and is actually something the media has made up. Instead, those differences in practicing that do exist, are a result of the various traditions in fields such as sight-reading, tonal structure and improvisation.</p>

<p>Detta är en fallstudie som handlar om arbetet med en sångelev som påstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora mentala hinder kring sin sångförmåga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien är att undersöka tankegångarna kring undervisningen av eleven samt de övningar som användes. Studien belyser också de processer eleven och läraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger på lärarens anteckningar från 30 lektionstillfällen, utspridda på ca två år, samt lärarens och elevens reflektioner efteråt.Resultatet visar några av de processer som bildades under arbetets gång, samt att eleven kunde klara av mer än hon trott var möjligt genom att utveckla rätt inställning och ha tillgång till bra verktyg.</p> / <p>This is a case study about a voice student who was certain she could not learn to sing. The student experienced severe mental impediments concerning her ability to sing. The study deals with these impediments and the processes involved while trying to overcome them.The purpose of this study is to closely examine the process of reasoning concerning the teaching and the applied exercises. The study also illuminates the processes the student and the teacher went through together, and discusses their meaning and consequence.The study is based on notes made by the teacher during 30 lessons covering a period of about two years, and subsequent reflections made by the teacher and student.The result shows some of the processes which emerged during the work, and that the student could manage more than she thought was possible by developing the right attitude and by gaining access to suitable tools.</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur videofilm används i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp från Internet eller andra källor. Jag utgick från tre möjligheter med användandet av videofilm i undervisningen: •   videofilm som eleverna kan öva till när de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer • filmning av eleverna • förevisning av skickliga musikerFör att ta reda på olika stråklärares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville också veta efterfrågan på instruktionsvideos bland stråklärare och kontaktade olika producenter och distributörer.    Trots att det inte var vanligt att använda olika medier i undervisningen bland mina respondenter, såg de positivt på videofilm som hjälpmedel. Men det fanns också en rädsla för att mötet mellan lärare och elever skulle kunna upphöra. Det var svårt att se ett samband mellan lärarnas repertoar/metodik och användandet av videofilm. Både lärare och läromedels-förlag trodde att det var en generationsfråga och att användandet av multimedia i undervis-ningen kommer att öka inom de närmaste åren.</p> / <p>This study is about how video films are used in teaching. By video film, I am referring to TV, DVD, VHS and film clips from the Internet or other sources. I imagined three areas of usage in which video films could be used for educational purposes: • video films for the students to bring home to assist with their practising, for example a tutorial video • filming the students • showing skilful musicians I made nine interviews to discover different string teachers’ thoughts and experiences of the medium, and their student’s reactions. I also wanted to know the demand for tutorial videos among string teachers and contacted producers and distributors.   Though media wasn’t frequently used in teaching among my respondents, they saw video films as a helpful aid. But there was also a fear that the interaction between teachers and students would disappear. It was hard to see a connection between teachers’ different repertoire and methods, and their use of video film. Teachers, and companies that produce teaching media, believed that the use of multimedia in education was indicative of the generation, and that we could expect an increase of multimedia use in teaching.</p>

<p>I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar.</p> / <p>The aim of this study is to examine (1) whether there is a difference between teachers’ and pupils’ opinions on making excuses, (2) why pupils feel that they have to make up excuses to teachers and (3) which is the most common excuse in the context of instrumental lessons. Thirteen instrumental and voice teachers from two different public schools of music, one situated in the south and the other in the west of Sweden, and nine seniors of the Arts Programme at one of the upper secondary schools in west Sweden, have participated in this survey. The questionnaire contains the same questions for both teachers and pupils but it differs in a way that it is adjusted to these two focus groups. The results highly indicate that a lack of time is the excuse both teachers and pupils often use at instrumental lessons. The results obtained from the other two questions are mainly identical, except for a small deviation concerning the priority of different reasons.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barnteatern kan se ut idag och om den uppfyller barnens krav.</p><p>Observationer gjordes på tre slumpmässigt utvalda barnföreställningar för lågstadiet. Därefter intervjuades medverkande och publik som i detta fall bestod av barnen och dess lärare. Intervjufrågorna behandlade dels hur medverkande tänker inför en föreställning för barn och hur publiken uppfattade den, dels hur de anser att en bra barnföreställning bör vara.</p><p>Resultatet i undersökningen visar några tydliga tendenser. De tre barnföreställningarna höll en god kvalitet i avseende på framförande, musik och dekor. Men barn är ofta ovana teaterbesökare och har svårt att ta in information genom bara iakttagande. Därför behöver de en annan typ av föreställning än de tre jag observerade. En föreställning med mera delaktighet.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate the current state of children’s theatre, and if it meets the needs of the children.</p><p>Observations were carried out in three randomly chosen children’s theatre performances. After the observations, performers and the audience - in this case, children and their teachers - were interviewed. The questions dealt with how performers think prior to a performance for children, and how the audience reacted to it, in addition to how they think a good children’s theatre performance should be.</p><p>The result of the study indicates some clear tendencies. The three children’s theatre performances received good reviews with regard to performance, music and décor. But children are seldom familiar with the theatre and have trouble attaining information through watching alone. Thus, they need a different kind of theatrical performance than the three I observed. A performance in which they are more involved in the action.</p>

<p>I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik används i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig på litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.</p><p>Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik är en viktig del av förskolans verksamhet och de använder sig av musik både som mål (att berika barnens liv) och som verktyg (förbättra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete är oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men även därför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de känner tar tid från barngrupperna. På sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att även musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen känner sig stressad och otillräcklig.</p> / <p>In my study, I have chosen to observe how music is used in primary schools. The research is based upon literature, observations (which were filmed) and follow-up interviews with heads of the musical moments. I have visited five various primary schools.</p><p>The result of my study shows that all of the respondents view music as being a substantial part of the primary school, in that they use music both as a goal (to enrich the children’s lives) and as a tool (to improve the children’s social development, for example, before entering elementary school.). Yet many of the respondents in my study are worried about the future because local government aims to enlarge the number of children in primary schools, while also forcing the employees to work more with administration, which they regard as taking time away from the children. As a consequence, they expect this will lead to a reduction of music in primary schools, as teachers will experience more stress and feel less adequate in their jobs.</p>

<p>I detta examensarbete har jag främst försökt besvara två olika frågeställningar: Vad anser lärare på högstadiet om jämställdhet och jämställdhetsarbete i skolan? Och används några metoder för att jobba med jämställdhet och i så fall vilka?        För att besvara dessa frågor valde jag att skicka ut enkäter till 91 yrkesverksamma högstadielärare i Karlstads och Trollhättans kommun. Av dessa 91 enkäter fick jag in 30 svar vilka i sin tur utgör grunden för denna undersökning.  Av svaren framkom bland annat att 83% av pedagogerna ansåg sig dagligen eller flera gånger i veckan jobba medvetet med att främja jämställdheten i skolan och att 80% av lärarna har uppfattningen om att pedagoger på högstadiet i allmänhet tycker att jämställdhetsarbetet är viktigt. Men det framkom också att 85 % av pedagogerna tycker att skolan endast delvis uppfyller läroplanernas mål om jämställdhet och att 77.7 % anser att de har fått för lite utbildning inom området. 70% av pedagogerna i undersökningen kunde ge exempel på olika metoder som de använde sig av för att främja jämställdheten i skolan.</p> / <p>In this report I have tried to answer two different questions: What do senior level teachers think about the ability of schools work to promote equal opportunities between the sexes ? Do teachers use any methods to promote equal opportunities between the sexes? And if so, which methods do they use?            To answer these questions a questionnaire was distributed to 91 senior level teachers in Karlstad and Trollhättan.  Of these 91 questionnaires 30 answers came in, and these 30 answers underlie the results of this report.  The results of the questionnaires showed that 83% of the senior level teachers consider themselves to promote equality between the sexes every day or several times a week and 80% of the teachers think that senior level teachers in general consider the work to promote equality between the sexes important. But the results also showed that 85% the senior level teachers think that schools only partly fulfil the schools goal to promote equality between the sexes and 77.7% thinks that they have had too little education in how to work with this problem. 70% of the senior level teachers could give example of method they use to work with equality between the sexes.</p>

<p>Uppsatsen handlar om vilka val man som lärare gör när det gäller innehåll och vilka grunder det finns för val av innehåll med relation till intressen och bakgrund. Jag har valt verktyg från diskursanalysen för att kartlägga vad undervisningen egentligen vilar på för grunder. Under två tillfällen utförde jag intervjuer med två lärare i liknande ålder, med ungefär lika mycket erfarenhet från undervisning. De fick frågor angående utbildningsbakgrund, tidigare musikerfarenheter, intressen, val av innehåll i undervisningen, möte med elever; konsekvenser, samt eventuell förändring som praktiserande lärare. Ämnesvalet motiveras med att utredningar och avhandlingar i den redovisade litteraturen pekar på ett problem inom musikämnet i skolan. Problemet är dels att populärmusik kategoriskt uteslutits ur musikundervisningen, men även att lärare i musik ”utgör sin egen kursplan”. Resultatet jag kom fram till var att jag hittade tre olika diskurser. Två av dessa hörde till respektive informant och jag valde att kalla diskurserna för ”pedagogiskt flyt” och ”integrerade inlärningsarenor”. Den tredje diskursen passade in på båda informanterna på grund av gemensamma teman som utkristalliserade sig ur intervjuerna. Jag valde att kalla den gemensamma diskursen för ”pedagogiska motiv”.</p>

<p>Populärmusik är något som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det är också något som uppskattas och används/lyssnas på av många elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda på hur populärmusik används och kan användas i undervisningen, med inriktning på ämnen, metoder och mål. För att få svar på detta läste jag om olika sätt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit på populärmusik i skolan genom åren samt olika sätt som man har arbetat med den i skolan. Utifrån dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan använde när jag intervjuade sex lärare/fritidspedagoger på olika skolor i Umeå.</p><p>Mina erfarenheter från egna skolår var att man ofta använt populärmusik i undervisningen som ett sätt att ”ha skoj”. Denna undersökning visade dock att många använder populärmusik i undervisningen/verksamheten på samma sätt som vilket skolämne som helst. En liten skillnad är att det inte finns någon konkret målformulering i styrdokumenten, vilket innebär att det inte är lika många lärare som använder det som det kanske annars skulle vara, samt att det kräver lite mer förarbete. Man kan därför ana att ett personligt intresse ofta ligger bakom ämnesvalet. Många använder fortfarande populärmusik för att det ska vara roligt för eleverna, men flera har sett att nöjesaspekten faktiskt går att kombinera med inlärning. För mig som lärare innebar undersökningen både nya uppslag för lektioner samt att jag fick stöd för mina teorier om den nytta som populärmusik i skolan kan göra.</p>

Denna uppsats syftar till att få en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig själva som artister, vilka redskap som används samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förändrade förutsättningar, ställda i relation till Lundberg, Malm &amp; Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering är en medveten process som består av många komponenter. Studien lyfter fram och problematiserar artistens entreprenörskap som utöver det konstnärliga utövandet även innefattar roller såsom exempelvis agent, distributör, marknadsförare och företagare. Musikern som individ använder, med utgångspunkt från drivkraften att musicera, branschen och dess arenor för att framhäva sig själv på marknaden. Undersökningen visar indikationer på att det finns essentiella faktorer när det gäller marknadsföring av artister, där grunderna baseras på att tala om att verksamheten finns, förklara vad som är bra med den, upprepa budskapet och sedan leva upp till det. Respondenternas strategier för att försörja sig som frilansmusiker går ut på att med hjälp av olika redskap hålla verksamheten levande och lönsam. Det gör de genom att exempelvis göra sin musik lättillgänglig och visa en tydlig profil samt genom att bygga ett kontaktnätverk, synas i gynnsamma miljöer och dra nytta av olika bidragsmöjligheter. Det har också framkommit att folkmusikernas marknadsföring och varumärkesbildande utförs till största del över Internet via hemsidor, sökmotorer, e-post och sociala medier. / The paper aims to gain insight into how freelance musicians in Sweden are doing to launch themselves as artists, the resources used and their function. This has been examined through qualitative interviews with four freelance musicians in the genre of folk music. The changing conditions of the music industry, in relation to Lundberg, Malm &amp; Ronström’s concept görare, vetare and makare, are the theoretical basis for the paper. These concepts have in the paper been transformed to the three new concepts of the individual, the arena and the industry. The results show that the respondents' role as an artist is a deliberate process that consists of many components. The study highlights and discusses the artist's entrepreneurship that goes beyond the artistic exercise, and also includes roles such as agent, distributor, marketer etc. The musician as an individual, with the urge to make music as a point of departure, uses the industry and it’s arenas to highlight him or herself in the market. The study indicates that there are essential elements in the marketing of artists which are based on informing people about the activity, explain what is good about it, then repeat the message and live up to it. Respondents' approaches to living as a freelance musician is to keep the business alive and profitable by using various tools. They do this for example by making their music accessible, show a clear profile, build a contact network, be seen in favourable environments and take advantage of various funding possibilities. It has also become apparent that the musicians´marketing and trademark creation is carried out largely over the Internet through websites, search engines, email and social media.