<p>The study deals with three questions concerning attitudes to singing: When does the joy of singing with girls and boys change to a feeling of “I can not sing”? What is it that affects them? Are there any differences between girls and boys attitudes to singing?</p><p>A questionnaire with 12 questions about singing was distributed to 5 girls and 5 boys in (Swedish) grade 1, 4 and 8. It turned out that the girls in the study “play with singing” together or by themselves, while the boys are satisfied singing in school on music lessons. Because of this, the singing interest for boys gets lower and lower between 10 and 14 years. The girls keep their interest but their self esteem decreases. Comparing oneself with others becomes more and more important, as well as the ability to sing “good” and “correct”.</p>

<p>The purpose of my study is to examine if the total study results differ between music classes and regular classes. Are there higher grades in music classes? If so, what are the causes for this? I chose to make an inquiry at two schools in different town districts, with music classes. At those schools I also collected data of pupils grades, and was informed by the principals and the music teachers about the activities. The number of respondents were ninety.</p><p>The inquiry showed that the grades were markedly better in music classes, and that you can see great differences in well-being, parental engagement and ambition level, compared to regular classes. The study gives several factors. The social background has some significance. The group effect of the music playing and the well-being in class has good influence on the grades.</p>

<p>Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ”måste” inte vara tekniskt skickligt för att vara ”bra” utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser. I studien fanns ett samband mellan informantens utbildning och komplexiteten i egna övningar samt rekommenderade övningar till elever.</p> / <p>The aim of this study is to examine how certain traditional musicians of today practice, and their thoughts on studying the violin. Also, if there was a specific kind of practice and teaching in the genre of Swedish traditional music.Five musicians with different backgrounds, age and sex were interviewed with open questions.The conclusions are that education can provide the traditional musician with a structured practice method.  Models are of great importance in music played by ear. The musician that plays traditional music “must “ not always be technically skilled to be a musician of importance. Character and expression can counterbalance a bad technique. A common way to teach Swedish music is to first play the whole tune and then divide it into smaller units. There was a connection in the study between the education of the informant and the complexity of their own exercises and the exercises they recommended to pupils.</p>

<p>Jag har undersökt vad människor i Folkmusiksverige vill läsa om på en kommande internetportal, folkmusikportalen.se. Detta har jag gjort genom en enkät, som låg på Internet och var öppen i två veckor. Jag fick in 81 svar. Frågorna jag ställde handlade om respondenternas bakgrund, hur de ställer sig till reklam, vad de vill läsa/diskutera om och vilka konferenser de eventuellt har besökt och vilka ämnen som isf togs upp där.Jag har kommit fram till att intresset för en kommande portal är stort. Jag har fått mycket förslag på vilka ämnen och funktioner som skulle kunna finnas med på portalen. Det rör sig om CD-recensioner, reportage, händelsekalender, länkar och ett forum där det finns ett oändligt antal ämnen som bara väntar på att få diskuteras!</p> / <p>I examined what people, who take part in Swedish folk music, want to read and discuss on the upcoming internet forum, folkmusikportalen.se. I used a survey to obtain my answers. The inquiry was posted online, and was available for users during a two-week period. 81 people answered my survey. The questions dealt with the background of the recipients, if they want to advertise, what they want to read/discuss, and which conferences they attended and which subjects were discussed there. I discovered that the forum was received with great interest. I have received numerous suggestions with regard to what subjects and functions would be fun to have on this internet portal. Many would like to see CD-reviews, reports, a calendar, links and a forum where there is an infinite amount of subjects waiting to be discussed.</p>

<p>Detta är en undersökning av fördelningen av sökande till en musikhögskola vid tre söktillfällen med fem års mellanrum, 1997, 2002 och 2007. Mot denna bakgrund diskuteras förändringar i instrumentval som antas spegla förändringar för ca 20 år sedan då de sökande antas ha gjort sina val.Förändringar som jag har iakttagit är att instrument som går under den klassiska genren har tappat sökande men den är fortfarande den största genren. Instrument under afrogenren blir mer och mer populära och folkmusikgenren blir större och större.</p> / <p>This is a study of the apportionment of applicants to a music college during three occasions with five-year intervals, 1997, 2002 and 2007. Against this background, changes are dis-cussed with regard to choice of instrument that are assumed to reflect changes approximately 20 years ago, when the applicants made their choices.  Among the changes that I have observed are that instruments associated with classical genres have decreased significantly in number, yet are still the majority. Instruments associated with Afroamerican genres are increasing in popularity, while ethnic music genres have become larger.</p>

<p>I denna undersökning har jag undersökt idrottares och brassmusikers förberedelser inför prestationstillfällen, d.v.s. konsert, provspelning respektive träning eller match.Min hypotes inför undersökningen var att brassmusiker skulle ha mycket att lära av idrottare som eventuellt har ett mer utvecklat metodiskt tänkande kring hur man förbereder sig fysiskt och mentalt för att kunna prestera med självförtroende på en hög och stabil nivå. Till viss del visade sig detta stämma men i vissa avseenden blev jag förvånad så väl över brassmusikernas medvetenhet som idrottarnas omedvetenhet.Min undersökning består i två enkäter varav den ena riktade sig till brassmusiker och den andra riktade sig till idrottare (utan någon specifikation när det gällde idrottsgren).Dessa enkäter var utformade så lika varandra som möjligt för att möjliggöra så korrekta jämförelser det gick trots de båda gruppernas uppenbara olikheter.</p> / <p>In this study, I have investigated athletes and brass musicians, and their preparation for tense situations that demand performance at a high level. Examples of that could be concerts, auditions respectively competitions, or matches.My hypothesis before this study was that brass musicians could learn from athletes who possibly have a more well-developed methodic thinking with regard to preparations, both physical and mental, with an aim to be able to deliver with self confidence on a high and stabile level of performance.This proved to be partially correct, but in some aspects I was surprised, both considering the musicians’ awareness, but also considering the athletes lack thereof.The research consists of two questionnaires, in which one is directed to brass musicians and the other directed to athletes (without any specification of specific area or sport).These questionnaires were constructed to be as similar as possible to enable as correct comparisons as possible despite the two group’s obvious differences.</p>

<p>Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.</p><p>Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg.</p> / <p>My experience from teaching music in elementary school has motivated this study, the purpose of which is to evaluate the relationship between pupils’ grades and the size of classes in the classroom. The investigation was limited to only include grades from the 9th (last) year of elementary school in the subject of music, the size of the class, and the differences between girls and boys.</p><p>The results of the study demonstrated that no correlation between higher grades and smaller classes was established. The differences between the results and the statistics from the Swedish National Agency for Education were too small to prove any connections. Additional aspects must be evaluated to be able to show any relationship, and prove a connection between given grades, the size of classes, and their skills</p>

<p>Uppsatsen behandlar genomförandet av det så kallade storprojektet, som under våren 2009 ledde fram till föreställningen ”Jorden Runt”. I studien (där jag fungerat som deltagande observatör) presenteras bakgrunden till projektet från start, samt en undersökning rörande i vilken utsträckning sex brasselever (på instrumenten kornett, valthorn och baryton) upplevt arbetet med ”Jorden Runt”, deras förväntningar inför projektet samt om de har några förslag inför kommande storprojekt. Undersökningen visar att eleverna inte tycker att de fått bestämma särskilt mycket i arbetet med föreställningen, men är trots detta ganska nöjda - endast en elev skulle ha velat påverka föreställningen ytterligare. Vid en jämförelse mellan elevinflytandet i storprojektet och i grundskolan framkommer olika synpunkter. Några elever tycker att de fått bestämma mer under storprojektet, medan andra tycker att de fått vara med och bestämma mer i grundskolan.</p> / <p>The essay discusses the implementation of the so called major project which took place during the spring of 2009 and generated in the show “Around the World”.The study (in which I’ve functioned as a participating observer) contains background information of the project and a study concerning how six brass students (playing the instruments cornet, French horn and baritone) have experienced the work of “Around the World”, their expectations before the project and whether they have any suggestions for the future major projects.The students do not experience a high level of their own participation but are yet fairly satisfied - only one student requests more influence. A comparison between the major project and the compulsory school shows that the students have different experiences. Some students think that they were allowed to decide more during the major project while other students felt that they were allowed to decide more in compulsory school</p>

<p>I denna uppsats behandlar jag orkestermusikers syn på sitt eget lärande. Hur de studerar in verk och om de har liknande strukturer och lärstilar i sin övning. Undersökningen utfördes med hjälp av att intervjua fem altviolinister ur Stavangers symfoniorkester.Jag har i undersökningen kommit fram till att de fem orkestermedlemmarna har väldigt olika inlärningssätt vad gäller sin egen övning. De visade sig också vara en viss skillnad mellan de som på något sätt ägnat sig åt undervisning mot de som inte har någon koppling till det alls.</p> / <p>This study will deal with how orchestra musicians view their own learning. How they study, and if they have similar structures and learning styles in their practice. The survey is based on the interviews of five viola players from the Stavanger Symphony Orchestra. Through the survey, I discovered that the five musicians from the orchestra had very different ways of learning. There seems to be a certain difference between those that have studied teaching, and those that haven’t</p>

<p>Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar.</p> / <p>This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.</p>