Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som</p><p>tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är</p><p>påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som</p><p>verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis</p><p>det.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis det.

<p>In this survey I have been trying to find out which factors influence the students’ choice of instrument. I hope to, through the results, gain knowledge about how to reach interested students in my future work as a trombone educator.</p><p>I have let 15 students that have played trombone in the County Music Academy one to three years, answer my inquiry concerning their choice of instrument. The students’ parents were also asked to give an explanation to what they think made their child play the trombone and whether they tried to influence their child in the choice of instrument. The answers show clearly that these parents have not influenced their children’s choice of instrument and that the impression you and I as a teacher give during the first session seems to be of great importance.</p>

<p>Detta är en undersökning av fördelningen av sökande till en musikhögskola vid tre söktillfällen med fem års mellanrum, 1997, 2002 och 2007. Mot denna bakgrund diskuteras förändringar i instrumentval som antas spegla förändringar för ca 20 år sedan då de sökande antas ha gjort sina val.Förändringar som jag har iakttagit är att instrument som går under den klassiska genren har tappat sökande men den är fortfarande den största genren. Instrument under afrogenren blir mer och mer populära och folkmusikgenren blir större och större.</p> / <p>This is a study of the apportionment of applicants to a music college during three occasions with five-year intervals, 1997, 2002 and 2007. Against this background, changes are dis-cussed with regard to choice of instrument that are assumed to reflect changes approximately 20 years ago, when the applicants made their choices.  Among the changes that I have observed are that instruments associated with classical genres have decreased significantly in number, yet are still the majority. Instruments associated with Afroamerican genres are increasing in popularity, while ethnic music genres have become larger.</p>

Detta är en undersökning av fördelningen av sökande till en musikhögskola vid tre söktillfällen med fem års mellanrum, 1997, 2002 och 2007. Mot denna bakgrund diskuteras förändringar i instrumentval som antas spegla förändringar för ca 20 år sedan då de sökande antas ha gjort sina val.Förändringar som jag har iakttagit är att instrument som går under den klassiska genren har tappat sökande men den är fortfarande den största genren. Instrument under afrogenren blir mer och mer populära och folkmusikgenren blir större och större. / This is a study of the apportionment of applicants to a music college during three occasions with five-year intervals, 1997, 2002 and 2007. Against this background, changes are dis-cussed with regard to choice of instrument that are assumed to reflect changes approximately 20 years ago, when the applicants made their choices.  Among the changes that I have observed are that instruments associated with classical genres have decreased significantly in number, yet are still the majority. Instruments associated with Afroamerican genres are increasing in popularity, while ethnic music genres have become larger.

In this survey I have been trying to find out which factors influence the students’ choice of instrument. I hope to, through the results, gain knowledge about how to reach interested students in my future work as a trombone educator. I have let 15 students that have played trombone in the County Music Academy one to three years, answer my inquiry concerning their choice of instrument. The students’ parents were also asked to give an explanation to what they think made their child play the trombone and whether they tried to influence their child in the choice of instrument. The answers show clearly that these parents have not influenced their children’s choice of instrument and that the impression you and I as a teacher give during the first session seems to be of great importance.

Undersökningar visar att antalet instrumentelever på kulturskolor i Sverige har minskat markant de senaste decennierna (Hübner2002). Den största minskningen förefaller gälla blås- och stråkinstrument. Syftet med denna undersökning är att försöka hitta tänkbara orsaker till den minskade populariteten hos dessa instrument. Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med före detta musikskoleelever, samt verksamma lärare på musikskolor. I resultatet nämns bland annat vikten av ensemblespel och musiken som ett socialt sammanhang, samt vikten av genrebredd i musiklärares undervisning. Diskussionen kretsar kring frågor om hur lärare kan arbeta för att öka populariteten för stråk- och blåsinstrument.

<p>The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun.</p><p>To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children’s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive.</p><p>The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required.</p>

The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun. To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children’s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive. The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required.