Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien. I resultatet framkommer att omgivningen, media, musikskolan och barnet själv är faktorer som på olika sätt har påverkat barnen i deras val av instrument. Framförallt visas på att förebilder har haft en inspirerande påverkan och att informanterna bildade sig en egen uppfattning av vilka instrument de gillade och ogillade om de hade fått prova på att spela dessa. Även diskussionen lägger tonvikt på förebilder och barns egen uppfattning om val av instrument. Detta diskuteras i relation till tidigare forskning samt det sociokulturella perspektivet. / The study aims to gain a deeper understanding of how social and cultural factors influence children and young people in their choice of instruments for studies at a music school. In the background chapter, previous research and other relevant literature in the study subject are presented. The study's theoretical point is the socio-cultural perspective. The study's method is the qualitative interview. Six novices, three girls and three boys between the ages of 8-10 participated in the study. The result shows that the environment, media, music school and the child itself are factors that in different ways have influenced the children in their choice of instruments. The result highlights that role models have had an inspiring effect and that informants formed their own opinion of what instruments they liked and disliked if they had the chance to play them. The discussion chapter also puts emphasis on role models and children’s own perception in the matter of choice of instruments. This is discussed in relation to previous research, and the socio-cultural perspective.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som var viktigast i valet av instrument för musiklärarstudenter. Studien letar också efter samband mellan faktorer och olika instrumentval. Tidigare forskning lyfter fram en mängd olika faktorer som spelar roll vid valet av musikinstrument. Instrumentets klang och föräldrars stöd utmärker sig som viktigast. Forskningen visar också att det finns tydliga könsskillnader i valet av instrument. Studiens syfte undersöks genom en enkät. Enkäten kartlägger bakgrundsfaktorer som kön, ålder, föräldrars uppmuntran, musicerande i omgivningen, musiklyssning och socioekonomisk status i samband med instrumentvalet. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning kring viktiga faktorer i instrumentvalet. Testerna av sambanden mellan faktorerna var i många fall inte signifikativa, vilket gör att flera samband inte kan säkerställas. Familj, ålder vid instrumentvalet och kön var bakgrundsfaktorer som visade sig vara påverkande i valet. Avslutningsvis diskuteras tidigare forskning i förhållande till resultatet. Här förs en diskussion kring de mönster som resultatet visat och komplexiteten av att kartlägga vilka faktorer som är påverkande i valet av instrument. / The purpose of this study is to investigate which factors are the most important in the choice of instrument for future music teachers. The study also investigates the interconnections between different factors and their influence on choice of instrument. Previous research highlights a wide range of factors that play a role in the selection of musical instruments, among which the sound of the instrument and parental support are considered to be the most significant. The research also shows that there are clear gender differences as regards the choice of instrument. The research questions considered is examined through a survey. Background factors such as gender, age, parental encouragement, exposure to music making, music listening and socioeconomic status are considered in relation to the instrument selection. The results partly confirm previous research on which are the key factors in the choice of instrument. The interconnection between the factors and choices were in many cases not statistically significant, which means that such conclusions cannot be drawn. The background factors found to be most significant were family, age at which the choice was made and gender. In the discussion section, previous research is compared and contrasted in relation to these results. A discussion on trends in the results and the difficulty in establishing which factors influence the choice of instruments concludes the study.

<p>I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar. Jag tycker mig se tydliga skillnader kring vilka ord som förekommer till de olika instrumentalistgrupperna. Respondenternas uppfattning om vilket kön instrumentalisterna har är i de flesta fall väldigt överensstämmande</p> / <p>In my degree project I have chosen to examine the thoughts that exist around who plays which instrument. What kind of words –related to looks and personality - do students at a Swedish university of music associate with the following instrumentalists: classical tuba player, folk music violinist, classical flutist, afro singer, afro drummer, classical pianist? Which gender, looks and personality do they think the respective instrumentalist have? Through a survey, I have attempted to answer this. I handed out the surveys to students at a Swedish university of music, and to music students at a Swedish folk high school. From a total of 201 surveys, 49 responded. I think there are clear differences concerning which words relate to the different instrumentalists. The respondents’ opinion regarding the gender of the instrumentalists are generally in accordance.</p>

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar. Jag tycker mig se tydliga skillnader kring vilka ord som förekommer till de olika instrumentalistgrupperna. Respondenternas uppfattning om vilket kön instrumentalisterna har är i de flesta fall väldigt överensstämmande / In my degree project I have chosen to examine the thoughts that exist around who plays which instrument. What kind of words –related to looks and personality - do students at a Swedish university of music associate with the following instrumentalists: classical tuba player, folk music violinist, classical flutist, afro singer, afro drummer, classical pianist? Which gender, looks and personality do they think the respective instrumentalist have? Through a survey, I have attempted to answer this. I handed out the surveys to students at a Swedish university of music, and to music students at a Swedish folk high school. From a total of 201 surveys, 49 responded. I think there are clear differences concerning which words relate to the different instrumentalists. The respondents’ opinion regarding the gender of the instrumentalists are generally in accordance.